Nej och ja

tor 08 juli, 1886 kl.20:39 | Inga kommentarer

 Inledning – ej klar

I följande text kommer jag ta upp hur vi som människor lever i ett vara som gör olika påståenden; där dessa påståenden riktar sig mot olika typer av vetenskap. Jag tar upp vetenskapliga argument, hur olika verkningsmetoder gett upphov till olika svar, och som har haft ett stort inflytande på vår medicinska värld. Jag sammanbinder dessa variabler till ett historiskt sammansatt schema, där jag försöker gripa det samanställda genom att ta emot olika detaljer, se deras bruk, inflytande och svagheter för samhället; i detta fall med utveckling, utmaningar och sanning som bas. Någon jag väljer att föra ut inom inom nedan nämnda faktorer, som människan ofta vill ha i sina liv. I lätthet skulle jag kunde välja endast ordet utliltarism, men jag finner det något vagt eftersom människan tenderar att ta åt sig utmaningar, som ibland, ej ger 100 procent glädje. Vi söker snarare efter utmaningar och utveckling som ger oss mening och delvis lycka.

Genomgång, Undersökningar av lobotimeringar med hjälp av sanningen, utveckling och mening

 En gång i tiden lade vi märke till att vissa människor; de hjärnsjuka och människor med schtsrofeni, var galna ljudliga och framfusiga. Läkaren Walter Freeman, såg detta, vanhedrades och kände avsmak av just det han sett, och började därför febrilt leta efter något som kunde lugna ned ovan särskiljande människor. Hypotesen var att en viss kirurgi kunde lugna dessa galna och missanpassade individer. Metoden var att framföra en undersökning som innebar att man skar av vissa av vissa nervtrådar i hjärnan, och på sådant sätt fick en lugn patient. Patienterna var till en början lugna. Metoden var till en början framgångsrik. Sanningen var positiv, allt fungerade bra. Ett bevis till ovanstående är föregångandet av metoden då tystnaden och lugn var de första och färmed mest sedda sumptomen – vilket kan stärka teorin att han förökte stt han tysta , de hjärnskadade och de med problem.1, https://popularhistoria.se/vetenskap/medicin/en-skrammande-vard

inom nedan valda vetenskapliga delar, sätter  jag ultraism, utveckling, och utmaningar framförande som en faktor vilket kan ge upphov till en viss förmåga; till ja nej sanning och djup. Jag kommer  metodiskt försätta vetenskapliga idéer i ett språng av uliraismtraism, menig och prestation. Alltså som slutgiven bas, där vi relaterar påståendet till detta och svårigheter som slutförenande. Att säga ja eller nej har varit vetenskapens gissel i flertalet år. Allt från lobotomeringar till enkla slutsatser och påståenden som varit långt ifrån vår verklighet. Tillåt mig att förklara: tillexempel påstod vi att lobitimeringar gav upphov till en tyst patient. Där ja och nej finns inom det tänkta givna; det fungerar eller fungerar inte – alltså ja eller nej. Vi behandlar frågan gällande ett jag eller nej, som, i detta exempel står i relation till lobotimeringars sanning. Vi gör detta med en viss kunskap, som förs fram med ett visst djup. Patienterna skulle bli lugna och sluta föra ojud runtomkring sig. Allt gick bra tills efterföljningarna blev klarlagda. Patienterna blev i till sin början tysta, men efter några år helt eller nästintill helt borta i sitt psyke. Vi kan dra kunskap från detta, fler frågor som är mer precisa och inte bara jag eller nej. Lobotimeringar, deras mening var att få tysta patienter, biverkningarna tystades ner eller gavs ingen energi. Låt säga att de fungerade som ett ja eller nej. Funkar lobotimeringar – ja! Sättes som utfördes var under ett spektrum, där endast vissa kunskaper kunde härledas till ett nyttigt resultat. Svaret blev ett ja, men borde införas under en viss förståelse: låt säga att vi inför, i en rad många olika faktorer under samma tak; låt säg utilitarism produktivitet och patienternas förmåga att skapa mening, något som vårt samhälle premierar och detta hänger ihop med de handlingar som utförs. En sannolikhet borde då föras ut till dessa patienters liv. En mängd olika faktorer slås ihop för att maximera resultatet med en viss följd. Kommer vi se lycka hos våra patienter, kommer de bli lugnare, kommer de bli botade, kommer de finna mening med sin tillvaro? Detta utförs under en viss empirisk grund, där man gör om påståenden till frågor. Då vi gör ett påstående, borde vi kritisk göra om detta i kritisk hand fråga. 0m vi gör detta till alla påståenden och sedan med kritisk hand undersöker dom, finns också ja och nej i beredskap. Följden av detta, i mitt arbete, följs av en fråga, en fråga som kan ge ett visst utfall. Här gäller det att vara noga med vad man undersöker, vilka påståenden som finns, och hur man relaterar dessa till olika frågor som kan ge tillfredsställande svar. Man skall också se till att ha en bas utifrån vilket värde ett påstående eller fråga ställs inför. Att förändra påståendet till basens av utilitarism, utveckling, och utmaningar, där en lyckad procedur gav upphov till ovan nämna lycka, nytta och glädje är med metoden som misslyckad.

Analys av påstående:

Man kan tänka sig att vederbörande psykolog inom det slutna, mellan påstående och verklighet, tänkte annorlunda till det vederbörande, att se människans tystnad som huvudmål. Snarare var en tidigare tänkt tanke där biverkningar ej var tillhanda, utan att proceduren gav upphov till märkbart anda slutdelar. Kanske tänkte han individen som glad och för kraften för att skapa till mening med sitt liv, så som många andra. Istället blev dem borta i sinnet och starkt avtrubbade. Inom detta leds slutet av en hel annan art. Han misslyckades markant inom ovan nämnde tanke. Detta som ett språng från den slutgiltiga mardrömmen och villfarelsen – att få individen frisk. Kort om detta kan man relatera till nedan nämnda text. Låt tillexempel viljan till att tysta patienten – lyckat. Men kanske menade läkaren att dessa individer skulle få minskad ångest och förmåga att känna gkädje och mening med sin tillvaro – ej lyckad – se nedan.Svag omfattning av påståenden då det gäller människans natur. Men också förusättningarnatt föra ut dessa metodeer till en tillfredsställande metod gällande natur och människa. i naturens hjärna. Man kan också tänka ett dess framfart var posetiv av följande: Metoden var till en början framgångsrik. Sanningen var positiv, allt fungerade bra. Ett bevis till ovanstående är föregångandet av metoden då tystnaden och lugn var de första och färmed mest sedda sumptomen – vilket kan stärka teorin att han förökte stt han tysta , de hjärnskadade och de med problem.

Gläjde, sanning

En slags vilande känsla som kopuerar livet och dess vilotillstånd, som vila vilket kan ses en känns tillfredsställande, utvecklingen därav kan kännas levande vid sysselsättningarna. Tex vid tv tittande vila – meningen finns där och ger lycka.

kortsigtigt

Med ovan nämnda ord kan vi finna tillfredsställande vid olika faktorer så som ett  uppnått mål, mycket beroende av dopamin – utsöndring – ett dimmigt vara.

Mening

Man kan känna och tänka sig att ovan nämnda individer inte kunna känna mening under sitt tillstånd.

Äventyr

Många människor vill, då de ser på sitt framtida liv, uppleva något av ett äventyr, inte är detta alltid förbundet med ett stort vansinningt vara, ett vara som kan stå för en krigsjakt, en människoförvandling eller dylika berättelser. Något som människan ofta vill ha.

Andra behov

Nedan kommer jag kortfattat gå ignom de mest basala behoven och relatera dem till nedan idee ( skall ta reda på ), och med enkel penna visa dessa i relation till övriga texter och behov. Alltså något ganska lätt, som kan bli svårt. Dvs teorin om människans behov, i teorin svår, och i verkligheten ännu svårare. Därför blir detta inte lätt eller svårt utan både och, då detta skett i verkligheten. Dvs, lobotimeringar, dvs kvargåendet och ingalunda svårighet av ovan. Den så kallade naturen av det jag skriver om. Jag kommer skriva om detta och lägga energi om det redan sagts. Dvs stordåd..

Samhälle

Hur detta införs i ett samhälle är svårt att gripa eftersom samhället är så och avancerat och månggende-  dvs en framtid som är svår att nå. Gällande lobotomeringar så finns det teoriserande,  samt undersökningar av dess tillstånd. Man kan tro att dessa patienterna är omöjliga att få ut i samhället på grund av dess skröpliga, såriga och stila jag, något som kanske kunde göras möjligt. Alltså, något som kan föras ut dess individer om de inte utsatts för lobotimeringar. Samhället minskar alltså då arbetsförmåga, vilket detta skulle kunas göra med hälsosamma varandet. Vi måste också se att det kostar att ta hand om dessa personer vilket jag ser två tydigt gällande. Dom kostar pengar i lobotimeringar, men kanske också i deras krispiga jag, ej opererade jag. Vi får alltså se samhället som ett svårt tillstånd, särskilt inom dåtida historiska syn, där anpassning till vissa aktiviteter ej finns på ett sätt som det finns idag. Alltså så finns möjligheter att leva och vara med i ett samhälle, som psykisk sjuk, Vi kan alltså anpassa också, alla till till viss mån, till dessa människor. Med behanling. Vi ska se fram inuti samhällets väsen, analysera och handla därav.

 Genomgång, undersökningar av beovarlist med hjälp av sanningen, glädje, mening

,“Give me a dozen healthy infants, well-formed, and my own specified world to bring them up in and I’ll guarantee to take any one at random and train him to become any type of specialist I might select – doctor, lawyer, artist, merchant-chief and, yes, even beggar-man and thief, regardless of his talents, penchants, tendencies, abilities.” John Watson. https://psykologidoktoranden.blogspot.com/2011/01/behaviorismen.html .   Låt säga vi har olika grader av IQ, kan då en person som har ett visst IQ -värde ha samma förutsättning till samma utbildning som en annan person med ett visst IQ? Vi kan ta detta påstående, därigenom undersöka dess ja eller nej – grund. Med hjälp av tidigare ovan undersökning kan man se att vårt IQ visar att denna undersöknings argument är fel! Personerna med ett visst IQ kan inte sammanföra vissa utvecklingsfaser och därför ingalunda dess redskap som behövs då undersökningens följdreaktioner ses. För att nå ett värde som kan möjliggöra att dessa personers kvalifikation är nämnvärd, ogenomtränglig, dvs passande för påståendet att alla kan blir ett arbete – kvalifikation omöjliggör genom ovan nämnda IQ-test. 3, Din IQ gradeenligt Högskoleprovet – Gratis IQ Test – Sverige. Detta ger upphov till att alla inte kan till exempel bli läkare (bevis högskoleprovet), vi kan inte se detta som möjligt på grund av flertalet parametrar; högt IQ, minne, eller fler detaljer som så. Vi har gått igenom olika påståenden – dess bas och genom falsifieringar bevisat dess vara eller icke vara. Detta kommer genomsyra inte bara vetenskapen, alltså ett nej. Påståendet, frågan – nej, ej sant. Stämmer påståendet eller inte? Sanningen är nej – alla kan till exempel inte bli advokater, en bidragande faktor kan vara en viss kvalifikation. Kan man luta sitt argument till alla individer är klart nej. Stämmer påståendet eller inte? Sanningen är nej – alla kan inte bli advokater, en bidragande faktor kan vara en viss kvalifikation. I tidigare nämnda text, där kan vi se att ens persons utveckling genomförts via IQ: förmåga, och därför också möjligheten att kunna bidra till samhället i sin bredd framfart, och förmåga inom vissa yrken – falskt.” 3 Din IQ enligt Högskoleprovet – Gratis IQ Test – Sverige” .  Man kan se sitt resultat genom att härleda sin träning gällande provets för resultat i sig, Man får också se detta som ett resultat av träning och ihärdig, något påverkat, där motivation är högs genetiskt , genetiskt precis som träning via föregående . Det finns alltså inget utomjordiskt av tränande för föregående. Och tester i sig, att träna och motivera motivera sig är mycket genetiskt, med att få ett högt resultat första gången . Alltså genom motivation och andra naturliga samt genetiska faktorer.

Analys av påstående:

Det är mycket möjligt att ovanstående påbud visas som en varaförskutelse vilket gav upp hov till en individ där som man sätter inom en kategorisering där man har en individ, som  tas hand om av ovan nämnda psyukolog. Detta skulle framföras av ett test, låt säga högsoleprovet där tränandet gav upphov till framgång, i detta fall ett resultat som kan gå vidare till ett yrke. Andel av de tränande från föselsen ger upphov till ett resultat som är mer genetiskt betingat, dvs, en individ som styrs vid födelsen, där den riktas till en yrke redan då. Vi skulle då ta bort motivation och byta ut den till ett måste, låt säga psykologens argument. Jag tror att fler skulle uppnå ett resultat vilket kan ses möjligt till framgång. Fler skulle då ha chansen att nå yrket. Detta skulle, tror jag, ge chansen till detta yrke större odds att nå. Dock skall vi komma ihåg att alla inte skulle klara av att nå dit per 100 procent, men det skulle garanterad vore fler, om psykologens lära är effektiv, bidra till ökade odds för att han eller hon kan få arbetet. Men klara undantag finns nära. Dvs alla handikappade människmed funktionsnedsättningar. Att ta ur faktorn egen vilja är också i världen nästan omöjligt. Därav är också påståendet som ovan fel.

 Undersökningar av med hjälp av utveckling och utmaningar

glädje, sanning

Kan kan tänka sig att vissa människor som inte kommit in på en viss utbildning vars märke, ja kompetens, inte kan känna glädje till sitt framförande – de räcker inte till och sorg därav. Precis av mittemot de som lyckas komma in till en viss utbildning. Man kan dock inte säga att en viss plats, inom det samhället varandes till är för evigt. En person kanske får ett annat yrke och sysselsättning som ger personen i fråga mer lycka än han fått via en viss annan situation.

kortsiktig glädje

  Många av oss vill ha något att utveckla oss inom, det kan vara en arbete, ett intresse eller dylika sysselsättningar, vi vill uppnå varaförståelse så vi kan domdera och tävla gentemot andra. En tävling är obrukvar. fientlig i dess natur, likt en storm där vindarna viner gentemot oss själva, och havet tillgodo. V kan fantisera om detta och hur det omöjligen ger upphov till vedersagelse, tävling samt själarov. Vi kan möta andra och utveckla oss själva, med andra, Vi kan se att detta ger upphov till tävling, direkt och inderekt. Direkt med människor och indrekt med mening och utveckling inte slopar bort, tävling, beordrande, livslust och bedrägei, Vi tävlar mot varandra. Tävling är oundvikligt, resultat – arbeten, intressen, och dylika förjupningar, om ej djuriska.

Mening

Man kan känna och tänka sig att ovan nämnda individer inte kunna känna mening med sitt tillstånd.

 

Nedan kommer jag kortfattat gå ignom de mest basala behoven och relatera dem till nedan idee ( skall ta reda på ), och med enkel penna visa dessa i relation till övriga texter och behov. Alltså något ganska lätt, som kan bli svårt. Dvs teorin om människans behov, i teorin svår, och i verkligheten ännu svårare. Därför blir detta inte lätt eller svårt utan både och, då detta skett i verkligheten. Dvs, lobotimeringar, dvs kvargåendet och ingalunda svårighet av ovan. Den så kallade naturen av det jag skriver om. Jag kommer skriva om detta och lägga energi om det redan sagts. Dvs stordåd..

Samhälle

Man kan tänka sig att det mytomspunna i texten ger upphov till ett direktiv gällande samhällets  varande; dess poäng och liknelser till en viss plats, en rörande sådan, enligt en utbildning; eller snarare metoden att nå den som skiljemätare har gett oss utbildningar, men också tester för att förknippa dessa till en viss förmåga, en förmåga som vars tidslknelse, ger ett värde och möjlig gör en batalj mellan olika människors förmåga. Vi kategoriserar, mäter och värderas därav – det blir orättvist. Någon når en plats, som kan frambringa lycka eller tragedi. Vi slåss, vi förlorar och sammansätts i ett jämförande, ett framförande som ger upphov ett bättre samhälle, då i relation till dess kuvande – prov, tävlingar betyg. Vi behöver detta för att ge oss ett fungerande samhälle. Hade vi inte detta skulle vi gå under – en vis kompetens till något, och en till något annat. Detta kan ge ett fungerande samhälle, vilket hos förlorarna inom ett visst språng kan känna sig olyckliga, till och med utanför. Betyg, våra jämförelser, och liknande element. Vi måste särskilja för att få ett fungerande samhälle, ett fungerande samhälle vars tävlingar ger oss samhällsfördelar med vissa posetioner som ej alltid alla kan erhålla maximal mening.

slutsats

Viktigheten till att sätta vissa vetenskapliga undersökningar till något, i detta fall sanning, människa och samhälle, är primärt på grund av att vi ska gå framåt som gemenskap och individ. Att relatera dessa till olika syner som gupp och individ, är ett måste för att vår verklighet skall öka och att vi ska nå och behålla en viss gruppdynamik. Detta är viktigt för den stora massan och den ensamme. Alltså, att säga jag och nej till olika påståenden kan vara farligt om vi inte satt ihop dessa till fler påståenden som kan förknippas med vår världs positivitet. Vi ska också komma ihåg att man ej ska sätta ett värde på en människa efter ett prov eller dylikt: vi är mer än ett provresultat, och alla är nästan duktiga på någonting. och kan utvecklas inom ett eller flera områden, och känna glädje av just detta. Vi Söker sig fram till naturen, till en skog. Dvs människan där finner individen finner den en karta över en skog – hur den ter sig och fungerar. Ofta kommer den därifrån med en viss kunskap – lentandet frambringar ej expertis. därav påståenden utan för den världen. Om vi ska skapa måste vi hitta rätt i naturens kärna.

 

 

 

 

 

 

Comments are closed here.