Nej och ja

tor 08 juli, 1886 kl.20:39 | Inga kommentarer

1, Inledning

I följande text kommer jag ta upp hur vi som människor lever i ett vara som gör olika påståenden; där dessa påståenden riktar sig mot olika typer av vetenskap. Jag tar upp vetenskapliga argument, hur olika verkningsmetoder gett upphov till olika svar, och som har haft ett stort inflytande på vårt samhälle. Jag sammanbinder dessa variabler till ett historiskt sammansatt schema, där jag försöker gripa det samanställda genom att ta emot olika detaljer, se deras bruk, inflytande och svagheter för samhället; i detta fall med utveckling, utmaningar och sanning som bas. Någon jag väljer att föra ut inom nedan nämnda faktorer, något som människan ofta vill ha i sina liv. I lätthet skulle jag kunde välja endast ordet utliltarism, men jag finner det något vagt eftersom människan tenderar att ta åt sig utmaningar, som ibland, ej ger 100 procent glädje. Vi söker snarare efter behov och utveckling som ger oss mening och delvis lycka. För att beskriva saken lättare: Påståenden av andra människor i texten kritiseras; av detta kommer nya påståenden som jag försöker svara på och föra texten vidare. Meningen är att vi ska lära från dåtiden för att kunna påverka framtiden.

2, Den röda tråden

Vi kommer särskilja olika faktorer, separerat dessa i mångtydighet, och gett dom nya ja eller nej, därav en nya kategoriseringar – som vi sedan fört upp med en ny slutfas. En slutfas som sedan förts in i en skog, med en karta, med olika punkter, som står för nya och rättvisa kunskaper, som igen kan relateras till individ och samhälle, då vi kommit upp ut ur skogen igen.

3, Genomgång, Undersökningar av lobotimeringar med hjälp av sanningen, utveckling och mening

En gång i tiden lade vi märke till att vissa människor; de hjärnsjuka och människor med schizofreni, var galna ljudliga och framfusiga. Läkaren Walter Freeman gjorde en metod till att bota detta tillstånd,1.skulle bota sinnessjukdom | popularhistoria.se Hypotesen var att en viss kirurgi kunde lugna dessa galna och missanpassade individer. Metoden var att framföra en undersökning som innebar att man skar av vissa nervtrådar i hjärnan, och på sådant sätt fick en lugn patient. Patienterna var till en början lugna. Metoden var till en början framgångsrik. Sanningen var positiv, allt fungerade bra. Ett bevis till ovanstående är framgången av metoden, då tystnaden och lugn var de första och därmed mest sedda symptomen – vilket kan stärka teorin att han försökte att han tysta, de hjärnskadade och de med problem.2, https://popularhistoria.se/vetenskap/medicin/en-skrammande-vard.3 , Lobotomi: En djupdykning i en kontroversiell medicinsk praxis

4, gisslet

Inom nedan valda vetenskapliga delar, sätter jag glädje, utveckling, och mening – framförande som faktorer vilket kan ge upphov till en viss förmåga: till ja, nej sanning och djup. Jag kommer metodiskt försätta vetenskapliga idéer i ett språng av glädje, mening och prestation. Alltså som slutgiven bas, där vi relaterar påståendet till detta och svårigheter som slutförenande. Att säga ja eller nej, har varit vetenskapens gissel i flertalet år. Allt från lobotimeringar till enkla slutsatser och påståenden som varit långt ifrån vår verklighet. Tillåt mig att förklara: till exempel påstod vi att lobotimeringar gav upphov till en tyst patient. Där ja och nej finns inom det tänkta givna; det fungerar eller fungerar inte – alltså ja eller nej. Vi behandlar frågan gällande ett jag eller nej, som, i detta exempel står i relation till lobotomeringars sanning. Vi gör detta med en viss kunskap, som förs fram med ett visst djup. Patienterna skulle bli lugna och sluta föra oljud runtomkring sig. Allt gick bra tills efterföljningarna blev klarlagda. Patienterna blev i till sin början tysta, men efter några år helt eller nästintill helt borta i sitt psyke. Vi kan dra kunskap från detta, ställa fler frågor som är mer precisa och inte bara är jag eller nej. Lobotimeringar: deras mening var att få tysta patienter, biverkningarna tystades ner eller gavs ingen energi. Låt säga att de fungerade som ett ja eller nej. Funkar lobotimeringar – ja! Sättes som utfördes var under ett spektrum, där endast vissa kunskaper kunde härledas till ett nyttigt resultat. Svaret blev ett ja, men borde införas under en viss förståelse: låt säga att vi inför, i en rad många olika faktorer under samma tak; låt säg glädjens produktivitet och patienternas förmåga att skapa mening. En sannolikhet borde då föras ut till dessa patienters liv. En mängd olika faktorer slås ihop för att maximera resultatet med en viss följd. Kommer vi se lycka hos våra patienter; kommer de bli lugnare; kommer de bli botade; kommer de finna mening med sin tillvaro? Detta utförs under en viss empirisk grund, där man gör om påståenden till frågor. Då vi gör ett påstående, borde vi kritisk göra om detta – detta till alla påståenden och sedan med pricksäker hand undersöka dom, finns där också ja och nej i beredskap. Följden av detta, i mitt arbete, följs av en fråga, en fråga som kan ge ett visst utfall. Här gäller det att vara noga med vad man undersöker, vilka påståenden som finns, och hur man relaterar dessa till olika frågor som kan ge tillfredsställande svar. Man skall också se till att ha en bas utifrån vilket värde ett påstående eller fråga ställs inför. Att förändra påståendet till basens av glädje, utveckling, och mening, där en lyckad procedur gav upphov till ovan nämna lycka, nytta och glädje är med metoden som misslyckad. – 4 Den Svenska Lobotomin

5, Analys av påstående och tiden

Att skapa ja eller nej kan ge upphov till en enkelt sätt att se världen på, i denna text görs det svårbegripna ännu svårare. Jag sammanhåller detta måste, skapar mening, kritik genom att se gentemot människans – och deras genomförande liv; deras svåra, kopiösa och betydande genom historien – låt er förundras, jag tror att av det noggranna visande av det och försök att framföra, dvs: lobotimeringar, försigick med en syn på tiden. Allt såg till en början bra ut; patienterna blev lugna och troligtvis med mindre ångest. Men med tidens väg blev det dock klargjort att andra biverkningar fall fram. Detta är alltså tiden som bruksmedel. Allt såg som sagt bra ut, men med tiden uppkom kritik på grund av att metodens framfart blev misslyckad. Någon man inte till synes varit medveten om.

6, konsekvenserna

Man kan tänka sig att vederbörande psykolog inom det slutna, mellan påstående och verklighet, tänkte annorlunda till det vederbörande – att se människans tystnad som huvudmål. Snarare var en tidigare tänkt tanke där biverkningar ej var tillhanda, utan att proceduren gav upphov till märkbart anda slutdelar. Kanske tänkte han individen som glad och med kraften för att skapa till mening med sitt liv, så som många andra. Istället blev dem borta i sinnet och starkt avtrubbade. Inom detta leds slutet av en hel annan art. Han misslyckades markant inom ovan nämnde tanke. Detta som ett språng från den slutgiltiga mardrömmen och villfarelsen – att få individen frisk. Kort om detta kan man relatera till nedan nämnda text. Låt till exempel viljan till att tysta patienten – lyckat. Men kanske menade läkaren att dessa individer skulle få minskad ångest och förmåga att känna glädje och mening med sin tillvaro – ej lyckad – se nedan. Svag omfattning av påståenden då det gäller människans natur. Men också förutsättningarna att föra ut dessa metoder till en tillfredsställande metod gällande natur och människa. i naturens hjärna. Man kan också tänka ett dess framfart var positiv av följande: Metoden var till en början framgångsrik. Sanningen var positiv, allt fungerade bra. Ett bevis till ovanstående av metoden: då tystnaden och lugn var de första och därmed mest sedda symptomen – vilket kan stärka teorin att han försökte tysta hjärnskadade och de med problem de fick.

7, metod

Nedan kommer jag kortfattat gå igenom de mest basala behoven och relatera dem till nedan idéer ( skall ta reda på ), och med enkel penna visa dessa i relation till övriga texter och behov. Alltså något ganska lätt, som kan bli svårt. Dvs teorin om människans behov, i teorin svår, och i verkligheten ännu svårare. Därför blir detta inte lätt eller svårt utan både och, då detta skett i verkligheten. Dvs, lobotimeringar, dvs kvargåendet och ingalunda svårighet av ovan. Den så kallade naturen av det jag skriver om. Jag kommer skriva om detta och lägga energi om det redan sagts.

8, om människans behov, analys av påstående

Man kan känna och tänka sig att ovan nämnda individer inte kunnat känna mening under sitt tillstånd. Mening med livet är ofta eget, och kan ses som något farofyllt, bemästrande, egenartat; dvs alltid inte i relation till långsam glädje. Vi kan idrotta, kämpa för högre social rang, vara ledare, eller filosofer – också se detta som något njutbart, men som annorlunda, glädje – något som ger mening och kraft till livet.6, https://www.filosofer.se/filosofiska-fragor-meningen-med-livet.html Vi har förutsättningar att skapa mening ur existensen själv. Meningen finns alltså där som en inneboende egenskap i livsupplevelsen just eftersom vi äger förmåga att extrahera mening ur den, såsom värden i vissa aktiviteter. Man kan också se denna vilja till mening som till existensen själv och där innebär detta kast en hel väg till glädje. Många människor som ej har mening med sitt liv kan känna en slags tomhet. Om man frågar en människa med meningen vad livet är, vad den helt sysselsätter med, vad den tycker om att göra, vilka relationer personen har, vad personer brinner för – dessa olika tillstånd kan hos människan förklara, någon slags likhet – nått att luta sin gentemot.

Det går också se detta, eller förankra detta till det människan tycker om att göra: att finna glädje, djup, motgång, och mycket annat ingår det mänskliga tillståndet.

Glädje

En slags vilande känsla som ockuperar livet och dess vilotillstånd, som i vila kan ses en känns tillfredsställande känsla. Den kan kännas levande vid sysselsättningar. Tex vid tv tittande vila – meningen finns där och ger lycka. 4, https://mindler.se/kanslor/gladje/

Kortsiktig glädje

Med ovan nämnda ord kan vi finna tillfredsställande vid olika faktorer så som ett uppnått mål, mycket beroende av dopamin – utsöndring – plötslig glädje.

Smärta,

Många av oss genom smärta upplevt mening: att idrotta, att kämpa inför att prov och många andra sysselsättningar ger obehav, och till och med smärta. En somat behövas då letar efter mening. Det förfaller och att vissa människor utvecklat gnjutning att obehagett

9, Ja eller nej

Att säga ja och nej inom vissa frågor kan med lättheten missförstås. Om man säger nej till en outforskad värld, kan resultatet bli, till målet ett missförstånd. Om vi går genom en skog med en karta och skall undersöka denna skog, så gäller det att hitta rätt områden, för att sedan skapa en genomgående karta, som andra kan förstå, leva med, hitta in och ut ur – något att man kan ge ja eller nej till dess område, men också deras utgång.

10, misstag

Misstagen i fråga innebär att vi vilket fall som helst utförde ett hemskt dåd, dvs lobotimeringar: de galna blev tysta, men också avtrubbade utan känslor som innebar en frisk individ,. Kanske såg vi inte hela kärnan, kanske gjorde tiden att den blev utbredd; för metoden såg som synes framgångsrik till en början. Men med fler behov hos människan niglerad. Ett av människans största misstag. att skapa något utan tanke om individernas behov.

11, samhälle

Hur detta införs i ett samhälle är svårt att gripa eftersom samhället är så och avancerat och månggående – dvs en framtid som är svår att nå. Gällande lobotomeringar så finns det teoriserande samt undersökningar av dess tillstånd. Man kan tro att dessa patienterna är omöjliga att få ut i samhället på grund av dess skröpliga, såriga och stilla jag, något som kanske kunde göras möjligt. Alltså, något som kan föras ut dess individer om de inte utsatts för lobotimeringar. Samhället minskar alltså då arbetsförmåga, vilket detta skulle kunas göra med hälsosamma varandet. Vi måste också se att det kostar att ta hand om dessa personer vilket jag ser tvåtydigt gällande: dom kostar pengar i lobotimeringar, men kanske också i deras krispiga jag, ej opererade jag. Vi får alltså se samhället som ett svårt tillstånd, särskilt inom dåtida historiska syn, där anpassning till vissa aktiviteter ej finns på ett sätt som det finns idag. Med behandling. Vi ska se fram inuti samhällets väsen, analysera och handla därav. – för övermänniskans förmåga att leva och utveckling. Alltså så finns möjligheter att leva och vara med i ett samhälle, som psykisk sjuk, Vi kan alltså anpassa också, alla, till viss mån, till dessa människor – för de kan finnas övermänniskor däri.

1.skulle bota sinnessjukdom | popularhistoria.se

3, Lobotomi: En djupdykning i en kontroversiell medicinsk praxis

4 Den Svenska Lobotomin

5, https://mindler.se/kanslor/gladje/

6, https://www.filosofer.se/filosofiska-fragor-meningen-med-livet.html

1, Genomgång, undersökningar av beovarlist med hjälp av sanningen, glädje, mening –Give me a dozen healthy infants, well-formed, and my own specified world to bring them up in and I’ll guarantee to take any one at random and train him to become any type of specialist I might select – doctor, lawyer, artist, merchant-chief and, yes, even beggar-man and thief, regardless of his talents, penchants, tendencies, abilities.” John Watson.

1, https://psykologidoktoranden.blogspot.com/2011/01/behaviorismen.html.” Jag kommer här gå igenom olika slags färdigheter, relatera dom till nedan följande text, och sätta dem i relation med ovan nämnda påstående; jag kommer anföra olika grepp-faktorer, deras på följd och sammanfattning med verkligheten. Jag kommer framföra olika grader av förmågor som ger upphov till, eller ger en sannolikhet till, ett visst yrke, om man tar åt sig åt av ovanstående princip, som är för människan lång bortom naturligheten gällande sitt handikapp – ej medverkande gällande omdömet. till exempel de som hamnar långt från skalan – ej tillräcklig skicklighet, för att på bjuda till en räkning gällande den konkurrens, då det kommer till olika yrken gällande en kvalifikation som bestämmer graden av kompetens.02, Intellektuell funktionsnedsättning | Vanliga tecken & nivåer, 0,3 Om intellektuell funktionsnedsättning – Kunskapsguiden dock tror jag inte att psykologen i fråga menade just detta, utan snarare att människor, vanliga människor, utan kognitiva skador människan utan kognitiva skador. Låt oss föra oss vidare, där vi sätter fram en studie, delvis av intresse, men också en syn som kan varit psykologens tanke och framförande. Dvs att alla vanliga människor kan nå en viss brukbar mekanism – ett arbete. Ja, låt oss skrida till verket:

3, den röda tråden

Vi kommer särskilja olika faktorer, separera dessa i mångtydighet, och gett dom nya ja eller nej, därav en ny kategoriseringar som vi sedan fört upp en ny slutfas. Detta kan ses se slutfas som sedan förts in i skog, med en karta, som kan komma upp om det lyckats gå igenom med nya kunskaper, som igen kan relateras till individ och samhälle. Om alltså man lägger fram en karta, med olika faktorer, där vi kan hitta nya kunskaper och med dessa skapa något som är positivt för samhälle och vi individ.

4, analys av påstående

Analys av IQ och förmågor; ett värde som man ej kan påverka så långt tanken följer sådan, samband med till exempel läkare och artist. Även om man inte kan nå det, så kan man komma fram till det, genom att särskilja metod mot metod: dvs att utsätta människan för exakt samma förberedelese och påverkan. Detta är alltså en teoretisk metod som endast kan följas i teorin, där man kan komma nära genom att sätta dit en gemensam faktor, dvs stöten från en främan. Vi kan alltså utsätta individer till något lika, och kan därför peka på någon som blivit likt, olika, eller liknande – dvs en suddiga formeln till iq. Ihärdig, något påverkat, där motivation är högs genetiskt , genetiskt precis som träning via föregående . Det finns alltså inget utomjordiskt av tränande för föregående. Och tester i sig, att träna och motivera sig är mycket genetiskt, med att få ett högt resultat första gången. Alltså genom motivation och andra naturliga samt genetiska faktorer. Liknande ansträgningar, och om det ger olika typer av iq och förutsättningar, betygsätter svårighetsgraden och verkandet eftersom de utsätts av liknande träning av omgivningen. Detta något som kan exempelvis kan vara inom skolan, där vi genom träning får träna våra färdigheter inom ett visst spektra, vilket har en viss likhet gentemot individerna. Därför går det att följa stegen från skolan till vuxenlivet, dess IQ och jämnlikheter av iQ. Alltså: vi får ett betyg med en viss gemensam träning på grund av skolan, där likheten kan få fram något fastsatt. Denna fasthet kommer jag senare i verket kritisera. Att sätta allt till IQ och dess brukbara framtid är dock en lögn, alltså ett nej, Att svara på tex konst och fantasi behövs också det nya möjligheter och test.1, Vad är IQ? – Kunskapsportal för neurodiversitet

5,Tränandet av tänkande genom en flyttbar faktor

Här kan man se hur olika delar inom förmågelse-spektrat kan fördelas, ja, jämförs på ett annat sätt. Till exempel tränandet till ordförråd, erfarenhet, samt typer av olika träningslika aktiviteter. Även om IQ tester är varierande, så bemöts dom här på olika test. Här kan till exempel ordförådet inom ökas på. Mognandet av matematik likaså. Vi kan dock mäta våra förmågor med hjälp av olika mätningsinstrument, vilket kan ge upphov till olika värden, värden som kan relateras också till hur lätt och svårt det är för att klara en utbildning och skola. Vi kan alltså relatera vår kapasitet till olika typer av arbete och skola. Det finns dock olika typer av begåvningar, där också träning kan spela stor roll. Ett exempel kan framföras; Vi börjar läsa ett språk i en grupp, där medeltalet, börjar med ett nytt språk, och de andra med ett schema som håller upp kunskap av språket. kan gruppen lära sig två språk till. Kommer det bi lättare för de som lärt sig två språk att lära sig ett nytt sätt, jämfört med de som inte gjort det, och är det ett sätt att frambringa hjärnutvrckling.

2 – iq tester,https://factum-info.net/sv/psychology/self-development/koeffitsient-intellekta-chto-eto-i-kak-izmeryaetsya

6, Tränande av tänkandet

Med träning av tänkandet menar jag att vi kan träna på något där själva sysselsättningen ökar på vårt tänkande. Grupp a, skulle kunna påverkas på ett annorlunda plan. Dvs en ökad förmåga i en annan. Ihärdig, något påverkat, där motivation är högs genetiskt, genetiskt precis som träning via föregående . Det finns alltså inget utomjordiskt av tränande för föregående. Och tester i sig, att träna och motivera sig är mycket genetiskt; men att få ett högt resultat första gången . Alltså genom motivation och andra naturliga samt genetiska faktorer.

Exempel på olika yrken och sysselsättningar som kan ses ur ovan nämnda faktorer: Att bli tjuv: Här är kanske fler faktorer svåra att analysera, bli medveten om – hur dess natur förssigår; deras Iq, deras tuffhet, mycket likt ovanstående, hur tuff kan man vara för att utveckla denna. Att mäta denna förmåga blir svårt, annat än att iakktaga personen i fråga, och försökt följa dennas liv. Men nedanstående gäller även här: Vi är alltså ej i vår fulla kapacitet grund, och majoriteten har aldrig i sina fulla makt. Men det kommer svårigheter skiljas åt, vilka vi är som individer, där olika förmågor slåss med varandra med liknande läromål, där inkommer upplysningar till olika förutsättningar. Men i sin livs grund skiljer de perfekt tränade sig och klyftan blir dem blir till fördel. Men om alla skulle göra detta så blir de med medfödd talang bli uppsatta. Något vi ser i samhället och mer mer kommer att ske i samhället: om alla gavs lika mycket stimulans så skulle fasta förmågor bli synbart och möjligen till att sysselsättningar bero därav. Om alla gavs samma stimulans så skulle fasta förmågor, bli synligt, och om det var möjlighet till en viss sysselsättning skulle ökad konkurans ske. Men det gör dom inte, och kanske detta aldrig kommer att ske! Ju närmare stimulans sker desto lättare att se en medfödd talang till en viss sysselsättning, något som går stick och stäv med vårt nedärvda. Ej alltid vårt iq, utan snarare en talang, som ibland kan skuggas av vårt logiska tänkande och förmåga. Det finns dock andra nedärvda talanger så som konstnär, musiker eller artister har. Att bli läkare: Att alla kan bli läkare tror jag är väldigt svårt, och där är det inte enbart att ha högt IQ som gäller, du måste ha en slags tålighet till yrket i sig; dvs kraft och bemödande något som är svårare just i detta, de personlighets krav, där inte bara tänkandet skall vara där, utan också den sociala kompetensen. Att komma in på yrket är också svårt, så svår att de flesta inte kan komma in. Ju närmare stimulans, gentemot andra, då sker desto lättare att se en medfödd talang till en viss sysselsättning, något som går stick s stäv med vårt nedärvda anlag, men också träning av dessa. Som alltid om vi ska bedöma en viss förmåga så måste den sättas en i form: att inneha samma typ av träning. Trots detta är det brukbart argumenterande hur stor skillnad detta skulle ge ovan nämna grund och det räcker inte bara att ha högt förmåga, utan också hårdheten som ställs på individen är viktig. Men går det då att bli läkare vid en nämn nivå: slutanalys, jag tror att en vanlig människa, kan detta, men då till, perfekt stimulans eller något liknande. Detta kommer knappast ske, men om personen i fråga, rent hypotetiskt blev utsatt för det, tror jag individen kan klara detta, alltså bli läkare och fungera som det. Dock ökas tvivelaktigheten då individen skall kunna kompromissas mellan kunskap och social förmåga. Å andra sidan kan en del andra yrken föras upp som möjlighet till en svårighetskrav; till exempelvis där väldigt hög iq skall bemästras. Jag står dock i stäv att de flesta yrken är möjliga med rätt stimulans från barndomen. Och ju närmare den vi kommer desto mer kan vi jämföra också något som kan ses som talang.

Att träning av förmågor ger en viss förmåga till ett visst yrke trodde jag var en självklarhet, men det har i mina undersökningar varit svårt att bevisa denna, mycket eftersom tränandet, den förmåga som ej är tränats blivit så omkullkastat, att träning att påstående varit så självklara, annat till de som är utvecklingsstörda kan bli tränad till ett visst yrke, alltså: de flesta kan faktiskt bli läkare om de tränats till detta. Dock förekommer detta sällan eller aldrig. Vi är alltså ej i vår fulla kapacitet grund, och majoriteten har aldrig i sina fulla makt. Men det kommer svårigheter skiljas åt, vilka vi är som individer , där olika förmågor slåss med varandra med liknande läromål, där inkommer upplysningar till olika förutsättningar. Men i sin livs grund skiljer de perfekt tränade sig att klyftan blir dem blir till fördel. Men om alla skulle göra detta så blir de med medfödd talang bli uppsatta. Något vi ser i samhället och mer mer kommer att ske i samhället. Om alla gavs lika mycket stimulans så skulle fasta förmågor bli synbart och möjligen till att sysselsättningar bero därav. Om alla gavs samma samma stimulans så skulle fasta förmågor bli synligt, och om det var möjlighet till en viss sysselsättning skulle konkurrens efter. Men det gör dom inte, och kanske detta aldrig kommer att ske. Ju närmare stimulans sker desto lättare att se en medfödd talang till en viss sysselsättning, något som går stick s stäv med vårt nedärvda. Ej alltid vårt iq, men ibland, utan snarare en talang, som ibland kan skuggas av vårt logiska tänkande och förmåga. Det finns dock andra nedärvda talanger så som konstnärer musiker eller artister bemästrar.3, Din IQ gradeenligt Hög

Mening

Vi kan idrotta, kämpa för högre social rang, vara ledare, eller filosofer – också se detta som något njutbart, men som annorlunda, glädje – något som ger mening och kraft till livet.5, https://www.filosofer.se/filosofiska-fragor-meningen-med-livet.html Vi har förutsättningar att skapa mening ur existensen själv. Meningen finns alltså där som en inneboende egenskap i livsupplevelsen just eftersom vi äger förmåga att extrahera mening ur den, såsom värden i vissa aktiviteter. Man kan också se denna vilja till mening som till existensen själv och där innebär detta kast en hel väg till glädje. Många människor som ej har mening med sitt liv kan känna en slags tomhet.

glädje, sanning

Jag kan tänka sig att vissa människor som inte kommit in på en viss utbildning: vars sökt linje och kompetens, inte kan känna glädje till sitt framförande – de räcker inte till och sorg därav. Precis mittemot de som lyckas komma in till en viss utbildning. Man kan dock inte säga att en viss plats, inom det samhället varandes till är för evigt. En person kanske får ett annat yrke och sysselsättning som ger personen i fråga mer lycka än han fått via en viss annan situation.

kortsiktig glädje

Många av oss vill ha något att utveckla oss inom: det kan vara ett arbete, ett intresse eller dylika sysselsättningar. Vi vill uppnå förståelse så vi kan domdera och tävla gentemot andra. En tävling är fientlig i dess natur, likt en storm där vindarna viner gentemot oss själva, och havet tillgodo. Vi kan fantisera om detta och hur det omöjligen ger upphov till en vedersagelse, tävling samt själaro. Vi kan möta andra och utveckla oss själva, med andra, Vi kan se att detta ger upphov till tävling, direkt och indirekt, med människor och indirekt, med mening och utveckling inte slopar bort, tävling, beordrande, livslust och bedrägeri, Vi tävlar mot varandra. Tävling är oundvikligt, resultat – arbeten, intressen, och dylika fördjupningar, om ej djuriska

Smärta

8, Samhälle

Man kan tänka sig att det mytomspunna i texten ger upphov till ett direktiv gällande samhällets varande; dess poäng och liknelser till en viss plats, en rörande sådan, enligt en utbildning; eller snarare metoden att nå den som skiljemätare har gett oss utbildningar, men också tester för att förknippa dessa till en viss förmåga, en förmåga som vars tidsliknelse, ger ett värde och möjlig gör en batalj mellan olika människors förmåga. Vi kategoriserar, mäter och värderas därav – det blir orättvist. Någon når en plats, som kan frambringa lycka eller tragedi. Vi slåss, vi förlorar och sammansätts i ett jämförande, ett framförande som ger upphov ett bättre samhälle, då i relation till dess kuvande – prov, tävlingar betyg. Vi behöver detta för att ge oss ett fungerande samhälle. Hade vi inte detta skulle vi gå under. -En vis kompetens till något, och en till något annat. Detta kan ge ett fungerande samhälle, vilket hos förlorarna inom ett visst språng kan känna sig olyckliga, till och med utanför. Betyg, våra jämförelser, och liknande element. Vi måste särskilja för att få ett fungerande samhälle, ett fungerande samhälle vars tävlingar ger oss samhällsfördelar med vissa positioner som ej alltid alla kan erhålla maximal mening.

9, slutsats

Viktigheten till att sätta vissa vetenskapliga undersökningar till något, i detta fall sanning, människa och samhälle, är primärt på grund av att vi ska gå framåt som gemenskap och individ. Att relatera dessa till olika syner som grupp och individ, är ett måste för att vår verklighet skall öka och att vi ska nå och behålla en viss gruppdynamik. Detta är viktigt för den stora massan och den ensamme. Alltså, att säga jag och nej till olika påståenden kan vara farligt om vi inte satt ihop dessa till fler påståenden som kan förknippas med vår världs positivitet. Vi ska också komma ihåg att man ej ska sätta ett värde på en människa efter ett prov eller dylikt: vi är mer än ett provresultat, och alla är nästan duktiga på någonting. och kan utvecklas inom ett eller flera områden, och känna glädje av just detta. Vi Söker sig fram till naturen, till en skog. Dvs människan där finner individen finner den en karta över en skog – hur den ter sig och fungerar. Ofta kommer den därifrån med en viss kunskap – letandet frambringar ej expertis. därav påståenden utan för den världen. Om vi ska skapa måste vi hitta rätt i naturens kärna , där kan övermänniskan leva.

1, https://popularhistoria.se/vetenskap/medicin/en-skrammande-vard2 –

03, Intellektuell funktionsnedsättning | Vanliga tecken & nivåer,

0,5 Om intellektuell funktionsnedsättning – Kunskapsguiden

56iq tester,https://factum-info.net/sv/psychology/self-development/koeffitsient-intellekta-chto-eto-i-kak-izmeryaetsya.

5, Din IQ gradeenligt Hög.

6. Give me a dozen healthy infants, well-formed, and my own specified world to bring them up in and I’ll guarantee to take any one at random and train him to become any type of specialist I might select – doctor, lawyer, artist, merchant-chief and, yes, even beggar-man and tief, regardless of his talents, penchants, tendencies, abilities.” John Watson. – https://psykologidoktoranden.blogspot.com/2011/01/behaviorismen.html