Undersökningar av identifikationen

inledning

Här kommer jag att dela in identifikations-punkten i tre olika delar: den första delen, är en del som kommer separera frågeställning gällande identifikations-punkten, och sen kommer stå i relation till, arbetet som proelium gjort – det vill säga jag, i ett större, tidigare verk – som jag har gjort. Som inte bara handlar om identifikationspunkten, utan som är relativt stort, och som jag inspirerats av. En annan del, handlar också om det ett tidigare verk, som Proelium, skapat – den heter hjärnans djup; jag kommer också här som ovan nämnda text, relatera mina tankar, min kunskap, till detta verk. Den sista delen, den del som kräver informationsintagning, kommer också relateras till min text, om denna text, den jag här skapar, den om identifikationspunkten.

Egna tidigare texter

Två texter av Proelium – Identifikationspugnten, förklaring av driftegenskaper, sidan ett – grunden i vår Identifikationspunkt: I detta arbete använder jag ordet identifikationspunkt, vilket är det hos oss, som bestämmer vad våra drifter påverkas av, gällande omgivningen. Denna punkt varierar från individ, till individ, beroende på vad vi har varit med om, våra värdesättningar, intressen med mera. Men det finns också en del som nästintill alla har gemensamt, och det är också därför våra drifter får utlopp av, påverkas av, och triggas i gång av många gemensamma objekt, i vår omgivning. Ett är tillexempel det motsatta könet.

Att inneha en förmåga till konkurrens. Identifikation utifrån att konkurrera gällande konflikt: Individen skapar här sin identifikation utifrån det den tycker om hos sig själv – den hatar inte andra, utan ser sig själv som stark, utan en respons som utspelar sig på så sätt, att denna respons, nedsänker det den upplevt en förlust gentemot. Man skulle kunna säga att frånvaron av denna respons ger upphov till en identifikationspunkt som förändrats mindre, som ger upphov till en mer djurisk, och på ett sätt också kanske mer naturlig – minde människoaktig, mer våldsam människa. Detta är människan utan tillstånd nedre, men med den övre.

Identifikation utifrån att konkurera gällande konflikt – Proelium Här upplever individen en lägre förmåga inom ett område gentemot en annan individ; t.ex. skönhet eller kompetens inom ett område. Ångest, avundsjuka och ilska uppkommer, särskilt då individen blir utkonkurrerad, vilket kan ske endast genom själva upplevelsen av förlusten beträffande intresset – som en utkonkurreras gällande en tävlingsegenskap. Denna ilska kan ofta få utlopp gentemot det konkurrerande i fråga, och då genom aggressionsutspelningar.

En generell identifikationspunkt – som ofta ger oss ökat självförtroende. Ett inbyggt socialt system om vad som räknas som vinst och som förlust, tror jag också förekommer, således blir själva vinsten i sig (med eller utan tävlandet) ett objekt som drifter riktas gentemot. Denna tävling, eller vilja att rangordna, förändras också i och med att våra drifter påverkas av vår genetik och påverkan av omgivning.”

Alltså; individen får inte ångest eftersom den inte upplever förlust eftersom den inte förlorar konkurrensmässigt gällande möjligheten att mot ett objekt få sin lust tillfredsställd. Benägenheten att nedsänka de som den konkurrerar gentemot finns här alltså inte. Däremot upplevs stolthet och glädje över sig själv, men också en ökad benägenhet till kamp åter igen.

Minnet: minnet är en viktig del som ej skall försvinna! Då vi utsätts för andra människor sker en slags pådragandet där människan formas både omedvetet och medvetet, därför finns det oftast roller i grupper eller individer som tenderar att vara likartade. Om en handling är riktigt hård mot invriden, kan detta minne fastna i individen mycket fort och kan därför sätta sig på minnet extra fort. Det kan också vara så att man helt och hållet går bort eller emot sina värdesättningar och där faktiskt minnet utvecklat sig själv och ändrar sig själv helt utan egna värdesättningar, utan man där endast påverkas av sina känslor. Detta går jag in på utifrån kategoriseringar, lite senare i boken på olika sätt., Sammanfattning av boken gällande driftuspelningar ,av proelium

Sammanfattning av 1

Då en identitet skapas, genom många repetitioner till hjärnan, på ett sådant vis, att vi då, genom detta, skapar en Identitet – då en känsla kommer åt en, och man inte är tillräckligt stark för att hantera den, sker en vilja att, hantera den. Om individen inte klarar av detta känslotillstånd, kommer han eller hon, försätta sig i ett visst tillstånd, som han eller hon inte klarar av – kommer detta med viss repetition, sen ske automatiskt – en identitet skapas. Om vi tvärtom känner en tilldragande känsla, blir också detta till en viss identitet. Jag kommer senare också att analysera, vissa faktorer, som ger upphov till olika regler i människan som sker inifrån. Denna känsla, är en känsla, som är så hård, så jobbig – att individen inte klarar av den.

Vad har då vårt språk att göra med detta? Vad händer exakt då denna rubbning, vilja att trycka ner, sker? Själva viljan, att inte klara av att hantera, det som är jobbigt, hos oss. Vi behöver språket för att klara av detta, därav skiljer vi oss, gentemot djur. Då vi har, denna konflikt, så trycker vi ner vissa saker med vårt språk  på ett logiskt sätt. När det är plus så klarar man av konflikten, och när det är minus så klarar man inte av den. Detta är toner av omvärlden, också det med vårt språk – som sker utifrån. Verifikation, moral, egna tidigare vårdsatsningar, och tidigare identifikations – punkter, samt vår förmåga att trycka ner enligt en viss logik, i förhållande till vårt språk – som också här ovan, finns till.

2 – konst och likartat

Nedan kommer ni få en titt, av hur mitt tänkande fungerar. Det är alltså svårt, av att endast läsa texten, läsa om hur vår konst fungerar. Efter detta kommer jag att analysera med hjälp av det jag skrivit, olika delar av konst i samhället. Och jag kommer kämpa för, att inte bara köra bilen, utan att förstå den.

Många typer av språk ändrar människan; värdet med poesin finns självklart här – den lever och frodas inom oss – därav är den meningsfylld. Moraliska regler, det som finns i huvudet skapat av tidigare identitet – det går eftersom filmen är vacker, enligt andra är det också, kanske ok, ok om det knyts ihop med identifikationspungten. Skönhet och popularitet påverkar också oss, musik påverkar likaså – den gör det enklare att acceptera naturen, eftersom känslan är inbokad i hjärnan, då lättare att acceptera och hantera med humor. Då aggressionen riktas till något, uppenbaras nummer två – men endast då aggression stött över ångesten. Man tål inte att titta på sig själv, ångesten eller skammen är för stor. Vi tittar på oss, klarar ej av att trycka ned känslan, med språk. Se exempel, annars tål vi den, kan kolla på denna, upphöja den. Älska den i framtiden – älska oss själva, detta ger upphov till – verifikation och logik. Mindre känsla, vinst med språk. Känsla av övertag. Djupare exempel med logik och kemi. Repetition, pennan – skriver in humor och skönhet – vår biologi är sinnessjuk, vi skapar, lever, med en lögn – vi skrattar. Ångesten minskar.  För att klara av att leva med något för vi är. I vilken nivå av ångest och aggression förändras vi. Andra känslor likaså. Språk och drift skapar vissa känslor. Kärlek tex. Vi måste överleva. Hur? Ansikten, känslor, samhälle – varierar i olika grupper. Jag ihop med dig.

hur ser vi på musik, film, tavlor och övrig konst? Enligt mig upplever man konsten, på ett sådant sätt, att det ger en själv, och oss, någonting. Detta någonting, kanske sällan är det någonting vi reflekterar över. Alla har vi sett på en film – men har vi alla, reflekterat över varför, och hur det påverkar oss? Jag skulle vilja säga, att människor och människan, lite, eller ingen, lagt energi på detta. Och när vi väl gör det – gör vi det inte särskilt bra; alla kan köra bil, men få kan laga motorn. Jag kommer nedan granska olika filmer och olika typer av musik, samt böcker: med hjälp av detta jag ovan, analyserat ut.

Weathers lidande

Denna bok, detta verk, kommer jag nedan att analysera: Den här boken handlar om, en ung man, som förälskar sig djupt, och som sedan, också blir olyckligt förälskad. Mannen, boken, visar upp en affär, i form av vänskap – där mannen, inte bara bli vän med den som han känner förälskelse i, utan han blir också god vän men hennes man. Man kan ganska lätt förstå, att det var i författarens värde, att göra något vackert, inte bara av kärleken, utan också av den olyckliga kärleken. Denna kärlek, denna olyckliga kärlek, fungerar på mannen så hårt, att han sedan tar livet av sig. Man kan också här se, att författaren, att Wearther  själv kommer slåss mellan ångest, samt den dova deprimerade känslan, samt åtrå till kvinnan. I slutet av boken, förfaller han så hårt  dessa tre tillstånd, att han inte klarar av dom. Han tar i stället sitt liv. Och för att klara sig, den lilla tid som bedrivs i detta, av författaren själv, lidande där han tillslut dör. Det vackra i detta tillstånd, används, inte bara genom att påverka publiken: kärleken och bildandet av Lotte, där hon ses som allt, hennes skönhet, och hennes goda humör, ja, där byts människan ut, och försats i en vackrare sådan, en vacker bok. Lyckas han då, lyckas han skapa kärlek, lyckas han skapade vackra i konflikten mellan kärlek, aggression, depression och ångest, ja det är upp till läsaren själv.

Leon

I denna film gestikuleras, ett barn, en man ett par, ett yrket. När man då tittar på film, då man för ögonen, mot det vackra samspelet mellan de två, då ser man framför allt kärleken mellan dem, och inte bara genom samhällets syn på lönnmördare –  bräckliga, det fula, det förskräckliga utan snarare det häftiga och vackra med att mörda en människa; som ett bevis av deras mål till skönhet, att de bara dödar män. Det skräckinjagande, fula och äckliga försvinner ganska fort. Det mystiska, det ovanliga, ja, det vackra mellan deras relation och deras yrke. Vilket gör att vi kan acceptera, inte bara filmen som sig, utan just det som jag nyss har sagt –  det ger det onda, det som vi räds för –  ja, det blir acceptabelt i filmens värld.

Sammanfattning av 2

Det som gör storheten, i dessa verk; är att konstnären gestikulerat konflikten, mellan olika känslor på ett storartat sätt. Jag kan då jag analyserar; riktigt känna av konflikten, i till exempel Werthers lidande i; då där känslorna, mellan ångest, attraktion samt depression – förs fram. Eller då jag sluts, på det hemska med ett lönnmord – då jag i stället förtrollas av kärleken som visas i filmen. Eller då jag, stundtals för in mig själv, i ett destruktivt syfte, eller väljer att lägga mig ned – ned, ned djupt, ned.

Slutgiltig sammanfattning

Tanken går i omgångar från upplevd nutid till dåtid, från stiltje till att analysera denna stiltje. Vi skapar oss själva, från oss själva