Vetenskap och filosofi

Inledning

I detta avsnitt kommer jag gå igenom hur vi och jag skall tänka gällande de vetenskapliga samt filosofiska värdena; hur vi skall tänka gällande olika arbetsformer, inom den ven vetenskapliga samt filosofiska världen.

        Vetenskap

Hur vetenskapen förmedlar sig genom vetenskapliga bevismetoder: så som empiriska bevis och logik. Detta kommer jag kort gå igenom: Vi ser en viss prövning som ska härledas till empiriska bevis. Empiriska bevis följs med tiden, om fungerat tidigare används också de i senare följd. Låt säga att vi har en undersökning som säger att en viss händelse kommer att ske inom en viss framtid, med hjälp av tidigare följda produkt: Det som har hänt enligt en vis beräkning, kommer att ske. Det är alltså en bedömning vi följer och som de flesta tycker att vi skall fortsätta med inom denna värld.

                   Filosofi

Inom denna kategori av kunskap hittas bevis aldrig hela tiden, utan snarare kan vi relatera denna kunskap, på så sätt i relation till något – relativism. Hur vi skall se på idéer vars liv ej är bevisbara på det empiriska planet; idéer som vi just nu inte kan bevisas empiriskt, ej heller i fullt logiskt ; där de fortfarande har ett värde, inte bara de då kan appliceras vi det mänskligas psyket som sådant. Tex vissa filosofiska herrar. Utan också för att dessa teorier i framtiden kan förtäljas, bevisas och omslutas av positiv avkomma. Utan att vi också skall se deras betydelse i framtiden. Mycket eftersom dessa idéer också varit i betydelsesammanhang i många människor liv. Det vi då behöver göra är att se dess innehåll och i verklighet genom nya beprövande metoder; empirisks bevis samt andra sätt som de kan bevisas på i framtiden ej funna väsen. Vi bör vara sannerligsheta gällande vissa teorier, för även om de inte just nu fungerar hundra procent, ja inte ens det, så kan dessa göra det i framtiden. Därför bör vi också söka dess glans och bemöta den just nu genom olika bemötelsemetoder, som tillexempel logik och empiriska bevis. Problem innan ej utnämnda metoder, kan ge upphov till, om de ej granskas nyttigt och tydlighet med vishet och eftertanke: att vi går undan dem kan vara farligt, precis som att inte i framtiden försöka bevisa dem. Alltså är det farligt att skuta dem under mattan, som att bevisa dem per 100 procent onödiga. Att bevisa, följa, bevisa och ej bara se det värdefulla i det vetenskaplig, samt viljan till att ej bevisa dem, kan ge upphov till missförstånd, men också att vi inte tar reda på dem på ett vettigt sätt, där individen och ibland massan, tillfreds maximalt för en frambringade synsätts framsätt, ihållande, bevisande och ärligt framförande.