Proelium 1

Överskrift

Seendet på människan

Förklaring av driftegenskaper

Läs text omringad i svart/omringad, i mitten i excel nedan. – läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns nedan.

Drift: Med drift menar jag energi i oss människor som gett upphov till den evolutionära processen som vi människor tillsammans med påverkan av omgivning genererats ifrån. De drifter som tas upp i detta arbete är aggression, rädsla och lust. Deras påverkan på oss ger upphov till hur vi upplever vår tillvaro. Hur: beskriver jag längre ner i detta kapitel.

Aggression: En drift som vill öka en varelses sociala dominans i förhållande till en annan varelses sociala position. Aggression kan få utlopp på många olika sätt. I detta arbete tenderar känslan av aggression att triggas igång av andra människor med en viss karaktär, men den finns också underliggande utan yttre stimulans. När balansen mellan aggression och rädsla gentemot ett visst objekt är till aggressionens fördel, finns ökade förutsättningar till att spela ut denna aggression gentemot detta objekt. Konkurrens och utspelande av aggression ökar i grupper, men också då den övre kategorin upplever ett hot från den lägre kategorin i form av en risk att individ övre skall frånta det objekt där individ övre får sina känslomässiga behov tillfredsställda; t.ex. närhet, uppmärksamhet, kärlek. Aggression kan också uppkomma i form av mobbning då individen anser att någon annan individ anses vara töntig.

Rädsla: I detta arbete beskrivs rädsla som en drift vilken är riktad gentemot en viss människa med en viss karaktär. Driften påverkar individen på så sätt att den vill undvika denna människa med denna karaktär. Rädsla i detta arbete ses som en aktiv drift som uppkommer i kontakt med objektet och som omedelbart fungerar på så sätt att individen oftast försöker undkomma objektet som ger upphov till responsen av driften.

Lust: Definieras i detta arbete som energi vilket får utlopp genom yttre stimulans och då ibland genom sexuell aktivitet. Energi som får oss att vilja kramas och njuta av beröring ingår också inom denna kategori. Dessutom kan personer känna välbehag att av att utföra våld.

Sublimation: Människor sublimerar driftenergi till olika aktiviteter så de kan få utlopp av dessa drifter gentemot andra människor. Därmed sker en tävling inom flertalet delar av samhället. Detta uppkommer när en del av samhället uppbygger ett system så vi direkt ej kan få utlopp för våra drifter. Vi får våra drifter sublimerade och de får utlopp på ett annat sätt: Dvs sublimation. Detta har förekommit i flera områden i världen och är troligen vid sin högsta punkt just nu.

Grunden i vår Identifikationspunkt: I detta arbete använder jag ordet identifikationspunkt, vilket är det hos oss som bestämmer vad våra drifter påverkas av gällande omgivningen. Denna punkt varierar från individ till individ, beroende på vad vi har varit med om, våra värdesättningar, intressen med mera. Men det finns också en del som nästintill alla har gemensamt, och det är också därför våra drifter får utlopp av, påverkas av, och triggas igång av många gemensamma objekt i vår omgivning. Ett är t.ex. det motsatta könet.

Verifiering och nedsättning av vår identifikationspunkt: Denna punkt står i relation med våra drifter, på så sätt att våra drifter vid en viss respons av vår omgivning, ger upphov till positiva eller negativa känslor. Alltså; upplever vi att verifikation uppkommer upp; levda positiva känslor. Och upplever vi nedsättning, uppkommer upplevda negativa känslor.

Omringade med svarta rutor nedåt och uppåt, – läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Att vara nöjd med sin situation. Detta tillstånd uppkommer när individen är nöjd med sin driftutspelning och känslor. W: Att inte vara nöjd med sin situation. Detta tillstånd uppkommer när individen inte är nöjd med sin driftutspelning och känslor.

Känslor

Omringad av svart och röd textruta i excel – läs texten nedan en gång, sedan exel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Ändra känalor

Känslor: Med känslor menar jag hur vi upplever vårt tillstånd, med bakomliggande drifter som grund.

Aggressivitet: Att uppleva en åtrå, en njutning, av att slåss – ser jag i detta arbete som aggressivitet. En person som sysselsätter sig med kampsport och som njuter därav upplever denna känsla. Likaså debattören som argumenterar och njuter utav detta. Vinst förändrar ofta individen genom att höja självförtroendet, och tvärtom.

Lust: En känsla präglad av åtrå, att uppleva en längtan till sex och närhet. Varierande i styrka och påverkad av objekt i omgivningen; särskilt då det motsatta könet.

Rädsla: I detta arbete är rädsla en aktiv känsla som uppkommer i och med respons från en annan människa, och eller objektet som upplevs hotfull. Känslan kan variera i grad och som stark upplevs den panikartad. Den ger oss en vilja att komma ifrån det hotfulla objektet vilket den hotfulle individen uppvisar. I närheten av ett hotfullt objekt är vi oroliga, spända, ångestfyllda – vi svettas mer, och har svårt för att skratta. Mycket av vårt handlande riktas mot att komma ifrån den hotfulla individen och/eller objektet.

Ångest: Kan ses som en form av rädsla, men till skillnad från rädsla kan den vara vilande. Ångest uppkommer framförallt när våra drifter inte får utlopp gentemot andra människor och eller objekt. Detta kan ofta vara ett resultat av att olika känslor som står i konflikt med varandra, och ofta då när rädslan ger upphov till att en annan drift inte kan spelas ut. Människor som blir rädda för andra hotfulla människor kommer såldes ofta uppleva en slags ångest även när dessa inte är i närheten. Människan är här den hotfulle, och rädslan eller driften får utlopp, eller försvinner, när individen kan kontrollera omgivningen på så sätt att han eller hon inte riskerar att stöta på denna individ. Vi ser här stora likheter med rädsla, men till skillnad upplevs ångest också vid indirekt kontakt med den hotfulle. Det andra vanliga ångestbidragande fenomenet är att individen som upplever stark rädsla gentemot den hotfulle, inte kommer kunna spela ut sin aggression gentemot denna, och således kommer denna individ ofta uppleva en känsla utav förlust gentemot individen som varit hotfull. Vid sänkande av social rang på grund av ovanstående fenomen späs denna känsla på än mer. Enligt mig fungerar ofta ångest som en förändrande energi som uppkommer när ett känslomässigt behov inte tillfredsställs, eller när ett skeende inte står i relation till vår identifikationspunkt, på så sätt att våra drifter kan få utlopp. Våra tankar arbetar ofta då på så sätt att de ändrar vår identifikationspunkt genom att utarbeta olika värdesättningar och/eller tillstånd så att handlingen som vi upplevt står i relation till vår identifikationspunkt. Detta gör att vi många gånger förändrar vår personlighet.

Hat: En känsla som uppkommer när vi har kontrollerats och utnyttjas av andra individer på ett sätt som påverkat vår identifikationspunkt. Kan vi inte få utlopp av denna känsla upplever vi också ofta ångest. Samt förändrad identifikationspunkt

Glädje: En känsla av plötsligt välbefinnande när en drift får utlopp så att den står i relation till – vår identifikationspunkt. Exempel är sex, beröring, en hotfull handling som ger upphov till ökad social rang, vinna tävlingar, och att få utlopp för aggression genom idrott.

Sympati: Upplevelsen av att dela andra människors känslor. Att bli ledsen av karaktären som en annan ledsen människa uppvisar

Avunsjuka: När individen inte får det den eftersträvar och avundsjuka uppkommer. Detta kan spelas ut om individen/individer har det som andra individer vill ha. Ibland kan hämnd vara nog, ibland inte. Detta kan sedan ge upphov till förändringar av vår identifikationspunkt, mycket i likhet som känslan ångest, som vi beskrivit i känslan ångest. ovan.

Skam: En slags pinsamhet, då individen känner sig skrattad åt, eller förnedras av andra människor.

Ressentiment: När individen känner en stark inneboende aggression inom sig till andra andra individer.

Diagram, möte, tillstånd, konflikt

Vissa domderande krafter träds fram, man kan känna av dem via ett diagram. Dessa har olika ord som representerar många delar av arbetet. de kan gestikulera olika uppdelningar, i delar, så man kan känna de olika avdelningarna av den nedre och övre kategorin.

Kvalifikation 6, Med kvalifikation menar jag hur pass duktig man är spela ut sig själv till ett visst syfte. Det är enligt grafen en aggressiv människa som tävlar mot en annan människa; med en viss mängd aggression, som är högre än den andra människan.

Kvalifikation 2, Med kvalifikation menar jag hur pass duktig man är spela ut sig själv till ett visst syfte. Det är enligt grafen en aggressiv människa som tävlar mot en annan människa; med en viss mängd aggression, där också kvalifikationen är högre. Jag kommer här att analysera känslomässiga objekt och identifikationspunkt: Här kommer den individen som segrar på grund av högre kvalifikation. De känslomässiga människor som jag i arbetet syftar på är ord som representerar objekt och människor i vår omgivning med en viss karaktär, där upplevelsen är något våra drifter står i samband med. Med det menar jag objekt som våra drifter på olika sätt påverkas av dessa upplevda människor/objekt genom att få utlopp av dem, ökas på av dem, eller reduceras utav dem. Detta kan ske på ett mycket enkelt sätt, men kan också vara mycket avancerat. Exempel ett: Den övre människan upplever rädsla gentemot den nedre, känslan av rädsla är således förknippad med individen i den nedre kategorin. För att undkomma rädslan, eller få utlopp för den, krävs det att Individen från kategori ett sätter sig i en situation där personen ej längre upplever individen från den nedre individen som hotfull. Individ drar sig bort från den hotfulla individen och rädslan får utlopp, eller reduceras. De hotfulla människorna är exempel inom den nedre kategorin.

Exempel två: En individ har på grund av återkommande stimulans, där andra människor upplevts som hotfulla, fått en universell rädsla gentemot andra människor. Detta och att personen samtidigt tvingas träffa människor på grund av hur samhället är uppbyggt gör att individen utvecklar en karaktär som specialiserat sig på att hindra de människor den träffar att uppvisa de hotfulla sidor som individen upplever stark rädsla gentemot. Det känslomässiga objektet i exemplet är den hotfulla individen. Mer precist och kategoriserat kommer jag analysera vilka drifter och känslor som är dominerande hos vissa grupper av människor. Hur detta ter sig och vad det ger upphov till, går att läsa senare i boken. Man ska också tänka på att dessa diagram är förenklade, och att mötet varierar i styrka. Och ibland blir individerna vänner likaså.

Att identifiera sig själv. Detta är värdesättningar som vi skapat med påverkan av våra drifter/känslor. Dessa värdesättningar uppkommer genom att vi försöker påverka våra tankar så de står i relation till våra drifter och känslor. Värdesättningarna tenderar alltså att stå i förbund med de drifter och känslor, samt kvalifikation hos oss som är dominanta. De blir en identifikationspunkt inom vilka vi värderar oss själva, genom att de sänker och höjer vår rädsla samt ångest, ger utlopp av vår aggression och lust, utifrån respons av vår omgivning (som jag i arbetet ger representationen känslomässiga-objekt) och vårt handlande. Processen som skapar vår identitet, om man ser identitet som ovan, är avancerad och representationen av den är mycket teoretisk. Ett framförande av den kommer jag dock utbyta här i arbetet. En grundläggande generell identifikationspunkt, som de flesta har gemensamt, finns. Med det menas att det i vår omgivning som våra drifter triggas igång av, riktas gentemot, och får utlopp av, ofta eller alltid har gemensamheter. Vi gillar alla sex, social gemensamhet samt uppmärksamhet. Dock förändras dess behov, alla fall delvis, av våra tankar och vår omgivning. Dessa individer kan också vara så att de blir vänner för olikheter samt olika likheter, detta kan vara vänskap, men också kärlek. När detta händer så kan ett psykologiskt band mellan dessa ge upphov till en riktad vilja mot någonting annat. Man skall också inte glömma att även här pågår konflikter i relationen. Dessa konflikter kan bli större och mindre, och kan föra individen närmare varandra. eller så blir de ovänner och förs vidare ensamma. den så kallade verifikationen i detta tillfälle kan stärka båda individerna till en speciell riktning.

Påverkan och konflikt

Att påverka sig själv och omgivningen. En grundläggande regel i mitt arbete är att människors handlingar och tankar är utformade på ett sådant sätt att de genom dessa får utlopp för sina känslor, och detta sker genom att påverka omgivningen och genom att påverka de egna tankarna. Vi gör detta på olika sätt på grund av vilka drifter som hos oss är dominerande och självklart också med många andra faktorer. De kategoriseringar jag gör bland människor handlar mycket om att se likheter och olikheter dem emellan beträffande dominansen av en viss drift och känslor eller konflikten av flera drifter.

Konflikter och tävling. På grund av att vi människor har gemensamma objekt som vi vill få utlopp av, för våra drifter och känslor gentemot, uppkommer konkurrens och således tävling om dessa objekt. Tävlingen självt är också ett objekt med en viss karaktär som ofta våra drifter triggas igång av, där vinst ofta är en generell identifikationspunkt – som ofta ger oss ökat självförtroende. Ett inbyggt socialt system om vad som räknas som vinst och som förlust tror jag också förekommer, således blir själva vinsten i sig (med eller utan tävlandet) ett objekt som drifter riktas gentemot. Denna tävling, eller vilja att rangordna, förändras också i och med att våra drifter påverkas av vår genetik och påverkan av omgivning. Både påverkan och konflikt står alltså i samband med vår identifikationspunkt.

Omringad av röda textrutor i excel, läs texten nedan en gång, sedan exel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Identifikationspunkt och minne

Att inneha en förmåga till konkurrens.

Identifikation utifrån att konkurera gällande konflikt: Individen skapar här sin identifikation utifrån det den tycker om hos sig själv – den hatar inte andra, utan ser sig själv som stark, utan en respons som utspelar sig på så sätt, att denna respons, nedsänker det den upplevt en förlust gentemot. Man skulle kunna säga att frånvaron av denna respons ger upphov till en identifikationspunkt som förändrats mindre, som ger upphov till en mer djurisk, och på ett sätt också kanske mer naturlig – mer våldsam människa. Detta är människan i nedre delen av exell – texten.

Identifikation utifrån att konkurera gällande konflikt, men inte på andra håll. Här upplever individen en lägre förmåga inom ett område gentemot en annan individ; t.ex. skönhet eller kompetens inom ett område. Ångest, avundsjuka och ilska uppkommer, särskilt då individen blir utkonkurrerad, vilket kan ske endast genom själva upplevelsen av förlusten beträffande intresset – som en utkonkurreras gällande en tävlingsegenskap. Denna ilska kan ofta få utlopp gentemot det konkurrerande i fråga, och då genom aggressionsutspelningar. Detta är människan i nedre delen av exell – texten.

En generell identifikationspunkt – som ofta ger oss ökat självförtroende. Ett inbyggt socialt system om vad som räknas som vinst och som förlust, tror jag också förekommer, således blir själva vinsten i sig (med eller utan tävlandet) ett objekt som drifter riktas gentemot. Denna tävling, eller vilja att rangordna, förändras också i och med att våra drifter påverkas av vår genetik och påverkan av omgivning.”

Alltså; individen får inte ångest eftersom den inte upplever förlust, eftersom den inte förlorar konkurrensmässigt gällande möjligheten att mot ett objekt få sin lust tillfredsställd. Benägenheten att nedsänka de som den konkurrerar gentemot finns här alltså inte. Däremot upplevs stolthet och glädje över sig själv, men också en ökad benägenhet till kamp åter igen.

Minnet: Minnet är en viktig del som ej skall försvinna! Då vi utsätts för andra människor, sker ett slags pådragandet där människan formas både omedvetet och medvetet; därför finns det oftast roller i grupper eller individer som tenderar att vara likartade. Om en handling är riktigt hård mot individen kan detta minne fastna i individen mycket fort. Det kan också vara så att man helt och hållet går bort eller emot sina värdesättningar, där faktiskt minnet utvecklat sig själv och ändrar sig själv helt utan egna värdesättningar, utan man där endast påverkas av sina känslor.

Detta går jag in på utifrån kategoriseringar lite senare i boken på olika sätt.

Omkringad av röd textruta i excel,

läs texten nedan en gång, sedan exel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Den övre kategorin, driftutspelning

Rädsla. ”Vid låg förmåga att konkurrera gällande konflikter vilket ses som en rangpåverkande egenskap; som står i samband med aggression, avundsjuka, och lustkänslor, får individen en ökad rädsla gentemot de människor denna förmåga sänkts gentemot. – Detta innebär att människor som inte klarar av att försvara sig psykiskt, och eller fysiskt, upplever rädsla gentemot de människor de konkurrerar gentemot, eller de människor som upplevs hotfulla. Tidigare i arbetet förklarade jag hur rädsla inverkar på människor, och det är också så jag ser rädslans effekt på denna kategori av människor som jag nu tar upp. Så här skrev jag: ”I detta arbete beskrivs rädsla som en drift som är riktad gentemot ett visst upplevt objekt med en viss karaktär. Driften påverkar individen på så sätt att den vill undvika detta upplevda objekt med denna karaktär.”

Aggression. ”En drift som avser öka en varelses sociala dominans i förhållande till en annan varelses sociala position. Aggression kan få utlopp på många olika sätt. I detta arbete tenderar känslan av aggression att triggas igång av andra människor med en viss karaktär, men den finns också underliggande utan yttre stimulans. När balansen mellan aggression och rädsla samt kvalifikation gentemot ett visst objekt är till aggressionens fördel finns ökade förutsättningar till att spela ut denna aggression gentemot detta objekt.”

Rädslan indirekta verkan på en individ, om den inverkar på förmågan att spela ut aggression, vilket den ofta gör, ger upphov till att aggression inte kan spelas ut.

Sammanfattningsvis så har den övre kategorien svårigheter att spela ut sin aggressivitet, och genom aggressivitet höja sin rangordning, gentemot andra människor på grund av rädsla. Den upplevda rädslan inverkar, beträffande individen, på så sätt att hon/han försöker undankomma det som individen upplever rädsla gentemot. Dessa fenomen kan ge upphov till en mängd olika känslor och därmed sinnestillstånd, tillexempel, övre kategorin; driftutspelning, vara, identifikationspunkt och känslomässiga objekt.

Svart textruta uppåt,

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Känslomässigt tillstånd, driftutspelning och – sammankoppling: Här försöker jag sammankoppla de olika följderna av den gemensamma driftutspelningen, med ett känslomässiga vara och konsekvenser av detta samspel. Tanken jag försöker framföra är dessa faktorers gemensamhet och inverkan på varandra. Tidigare i arbetet utryckte jag det följande: ”Nedan sker en analys av den dessa frågor, och den sker på så sätt att jag framför mina teorier om hur de olika drifterna påverkar varandra; och vilket vara, eller känslotillstånd, utifrån en respons av omgivningen, de står i samband med.” De olika utloppsfaktorerna är i detta arbete synbara genom att individen påverkar sin omgivning, men att individen också förändrar sina värderingar, sitt samvete; alltså det i omgivningen som individens drifter svarar, eller får en viss respons utav. Denna process utvecklas utifrån ett tillstånd, eller ett känslomässigt tillstånd, och vår förmåga att processa den driftutspelning som sker inom oss. Exakt hur detta sker skall jag analysera och gå igenom nedan. Jag kommer således sammanföra olika observerbara kategoriserande drag hos människor (komna ur en viss förmåga till driftutspelning och vara) med deras identitet; individernas värderingar och samvete.

Från, nedre tillstånd: Detta känslomässiga tillstånd, vilket präglas av en förmåga till aggressionsuttömning, där individen upplever en vilja till kamp.

Från, övre tillstånd: Detta vara vilket också det präglas av en ångest, uppkommer när individen inte kan konkurrera gentemot andra människor. Det kan handla om konkurrens av uppmärksamhet, genom skönhet, eller intressen. En rädsla att inte få vissa objekt i omgivningen responderande av lustkänslor förekommer ofta här.

Dessa två tillstånd behöver absolut inte gå stick i stäv, men det kan självklart vara så att en individ upplever dem båda. Vid vara två uppkommer som sagt en vilja till aggressionsuttömning, och då tillstånd två också finns där, kan individen också få utlopp för sin ångest; vilket kan observeras som en hämndaktion – ofta mot det som gett upphov till ångesten, det som utkonkurrerat individen gällande respons av lustobjekt.

Sammanfattningsvis i den nedre kategorin, sker ofta inte samma förändring inom identifikation, eftersom aggression och ångest har möjligheter till utlopp och uttryck gentemot omgivning. Detta ger dock också upphov till något observerbart.

Att konkurrera gällande konflikt. Helt enkelt att konkurrera. Att rikta sitt handlande gentemot att konkurrera, där en viss aggressionsutspelning och konkurrenskraft gällande konflikter är det bestämmande i konkurrenskvalifikationen, och då också ifrån att inte göra det. Här kommer inte samma värdesättningsskapande ske, alltså då utifrån en ångest av att inte klara av att konkurrera gällande konflikt, bestämmande och uppmärksamhet i grupper.

”På grund av att vi människor har gemensamma objekt som vi vill få utlopp av; våra drifter gentemot uppkommer konkurrens och således tävling om dessa objekt. Tävlingen självt är också ett objekt med en viss karaktär som ofta våra drifter triggas igång av, där vinst ofta är en generell identifikationspunkt – som ofta ger oss ökat självförtroende. Ett inbyggt socialt system om vad som räknas som vinst och som förlust tror jag också förekommer, således blir själva vinsten i sig (med eller utan tävlandet) ett objekt som drifter riktas gentemot. Denna tävling, eller vilja att rangordna, förändras också i och med att våra drifter påverkas av vår genetik och påverkan av omgivning.”

Alltså; individen får inte ångest eftersom den inte upplever förlust, eftersom den inte förlorar konkurrensmässigt gällande möjligheten att mot ett objekt få sin lust tillfredsställd. Benägenheten att nedsänka de som den konkurrerar gentemot finns här alltså inte. Däremot upplevs stolthet och glädje över sig själv, men också en ökad benägenhet till kamp åter igen.

: en oförmåga att spela ut aggression gentemot andra

vara, beroende på hur vår omgivning relaterar till vår förmåga och oförmåga att spela ut våra drifter, hur exakt den inverkar på vårt vara beskrivs således i samband med exempel senare i kapitlet – där den förknippas med dem.

Nedanstående fenomen står i samband med: 1. Att förlora i gruppherarki på grund av en oförmåga att spela ut aggression, att få en upplevelse av förlust. 2, Att bli utnyttjad och utsättas för psykiskt eller fysiskt våld av andra individer.

Förändringsbara och nedstannande drivkrafter och dess effekt på individen:

Oranga och svarta rutor till vänster,

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

ångest/rädsla vid oförmåga att kontrollera andra individer från aggressionsutspelning: Detta känslomässiga vara, vilket präglas av en ångest, där individen upplever en detta, då han/hon tänker på hotfulla individer, och en aktiv rädsla, när han/hon är i närheten av dessa individer, står i samband med individen oförmåga till att försvara sig gentemot andra människors aggressionsutspelning. Denna ångest/rädsla kan ge upphov till att individen helt och hållet, om möjligheten finns, undviker dessa människor. Men också, om denna möjlighet inte finns (på grund av andra drifter eller omgivning – krav) utvecklar metoder för att undvika det som individen räds för. Ångesten och rädslan som individen upplever kan alltså ses som ett slags skydd i och med att känslan fungerar på så sätt att individen utvecklar, utifrån en vilande rädsla (ångest) metoder för att komma undan det individen räds för. Ofta tillsammans med ovan nämnda känsla finns en inåtvänd ilska, och ofta skiftar tillståndet mellan ilska och rädsla gentemot de som dessa känslor är riktade gentemot.

Ångest och avundsjuka vid oförmåga att konkurrera genom kvalifikation: Detta tillstånd vilket också det präglas av en ångest, uppkommer när individen inte kan konkurrera gentemot andra människor. Det kan handla om konkurrens av uppmärksamhet, genom skönhet, eller intressen. Denna ångest ses som en rädsla uppkommen från individens oförmåga att få respons av lustkänslor gentemot känslomässiga objekt. Individen är alltså rädd för att inte få en viss respons av omgivningen, där en viss drift kan få utlopp, och positiva känslor uppkomma. Aggressionen är också här hämmad, oförmögen till att spelas ut på grund av rädsla, och de lustfyllda och njutbara i en för människan utspelad aggressionsutspelning – existerar inte.

Avstannande i utveckling: Att ha en acceptabel nivå av rädsla och ångest gentemot omgivning; detta betyder således att individen i sin känslomässiga vara upplever situationen som acceptabel, och på grund av detta, inte har några intentioner att förändra den. Personlighetsutvecklingen stannar här av eftersom individen lyckats hitta metoder till att få utlopp för sina drifter. Detta tillstånd kan vara kortsiktigt, men också långsiktigt. Det kan också vara så att människan fortsätter att utveckla sina förmågor genom passioner och dylika aktiviteter fastän individen är nöjd med sin kvalifikation runtomkring människan.

Sambandsbindningar utav ovanstående känsloströmningar i vara 1, som en sammanbindning av utloppmetoder för dessa känslor:

Att låta bli att konkurrera:

Helt enkelt att låta bli att konkurrera gentemot andra individer, om det de vill ha. De vanligaste observerbara sätten att göra detta är följande sätt:

Att vara snäll: Undergiven utmärker sig ofta som snällhet gentemot individer vars sammanfattning individen ej ser som ett objekt vilket lust kan, eller har små möjligheter att, få utlopp gentemot. Helt enkelt andra människor som individen inte har intentioner att bli vän med, eller vill ha sex/närhet utav.

Att låta bli att konkurrera om uppmärksamhet: Helt enkelt att rikta sin personlighet från att bli uppmärksammad av andra, till att bli accepterad. Om ovanstående metoder fungerar beror på ett flertal faktorer. Men om känslovara övre och nedre kan stillas så pass mycket att nivå 3 åstadkoms, då stillas också ofta individens utveckling.

Ytterligare Följdverkningar av ovanstående känsloströmningar i övre vara och i nedre vara som en effekt av utlopp för dessa känslor:

Att vara låst i sin snällhet: Ett vanligt tillstånd hos den ovanstående kategorin, i olika grad, beroende på individ, är att vara låst i sin snällhet eller undergivelse. Detta beror på att den enda möjliga tekniken, som hos individen finns tillgänglig för att undvika konflikt, är att visa att den inte utger något hot gällande konkurrens-objekt. Om denna teknik ej fungerar kommer således individen bli utsatt för en viss reaktion av människor som njuter av att spela ut sin aggression genom att vara elaka och eller avundsjuka. Reaktionen är oftast att individen blir utsatt för psykiskt eller fysiskt våld.

Att få sitt uppmärksamhetsbehov tillfredsställd genom andra metoder: Behovet av uppmärksamhet kan få tillfredsställelse genom andra metoder, och neglation av detta behov, kan ge upphov till en ångestkänsla vilken fungerar som motivation för att få behovet tillfredsställt på annat håll. Människor kan få det genom idrott, positioner i samhället och skönhet.

Om ovanstående metoder fungerar beror på ett flertal faktorer. Men den övre och den nedre kan stillas så pass mycket att nivå 3 åstadkoms och då stillas också ofta individens utveckling.

De olika utloppsfaktorerna är i detta arbete synbara genom att individen påverkar sin omgivning, men att individen också förändrar sina värderingar, sitt samvete; alltså det i omgivningen som individens drifter svarar, eller får en viss respons utav. Denna process utvecklas utifrån ett tillstånd, eller ett känslomässigt tillstånd, och vår förmåga att processera den driftutspelning som sker inom oss. Exakt hur detta sker skall jag analysera och gå igenom nedan. Jag kommer således sammanföra olika observerbara kategoriserande drag hos människor (komna ur en viss förmåga till driftutspelning och vara) med deras identitet; individernas värderingar och samvete.

Samansättning med att låta bli att konkurrera, övre och nedre tillstånd:

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Om övre vara: Detta känslomässiga vara, vilket präglas av en ångest, där individen upplever en vilande rädsla, då han/hon tänker på hotfulla individer, och en aktiv rädsla när han/hon är i närheten av dessa individer, sätts igång då individen inte kan försvara gentemot andra individers aggressionsutspelning.

Om nedre: Detta vara vilket också det präglas av en ångest och avundsjuka, uppkommer när individen inte kan konkurrera gentemot andra människor. Det kan handla om konkurrens av uppmärksamhet, genom skönhet, eller intressen. En rädsla att inte få vissa objekt i omgivningen responderande av lustkänslor förekommer ofta här.

Detta ger de vanligt förekommande tillstånden där individen har en aktiv rädsla då han/hon är i närheten av hotfulla individer, en vilande rädsla då han/hon tänker på hotfulla individer, och en ångest, uppkommen på grund av att individen upplever en förlust gentemot dessa – ofta ett resultat av oförmågan att spela ut aggression gentemot dessa; något som den ökade rädslan är ett resultat av. En rädsla att inte få vissa objekt i omgivningen responderande av lustkänslor kan också här förekomma.

Sammanfattningsvis finns dessa känslor ofta i den kategori människor som jag just nu analyserar.

Att låta bli att konkurrera. ”Helt enkelt att låta bli att konkurrera gentemot andra individer, om det de vill ha” Så här har jag skrivit i tidigare text, där fenomenet beskrivs som en väg att få utlopp av sin rädsla genom att påverka omgivning på så sätt att den ej upplevs hotfull. Att använda sig av denna metod påverkar ofta också vår identifikation, på så sätt, att vi vill upphöja, försköna och positivt värdera, vårt eget beteende. Som en slags tävlingsinstinkt gentemot andra människor. Att inte konkurrera ger också hos individen en upplevd ångest; en rädsla att inte få, det som individens lustkänslor får respons av. Det kan handla om uppmärksamhet, högre rang i grupper, lusttillfredsställelse gentemot det motsatta könet, med mera. Så här har jag beskrivit det innan:

”På grund av att vi människor har gemensamma objekt som vi vill få utlopp av våra drifter gentemot, uppkommer konkurrens och således tävling om dessa objekt. Tävlingen självt är också ett objekt med en viss karaktär som ofta våra drifter triggas igång av, där vinst ofta är en generell identifikationspunkt – som ofta ger oss ökat självförtroende. Ett inbyggt socialt system om vad som räknas som vinst och som förlust tror jag också förekommer, således blir själva vinsten i sig (med eller utan tävlandet) ett objekt som drifter riktas gentemot. Denna tävling, eller vilja att rangordna, förändras också i och med att våra drifter påverkas av vår genetik och påverkan av omgivning.”

Alltså; individen får ångest av upplevd förlust och/eller av att förlora konkurrensmässigt gällande möjligheten att mot ett objekt få sin lust tillfredsställd. Denna ångest får utlopp, i och med vår vilja att tävla, med ångest från den upplevda förlusten, på följande sätt:

Individen värderar sitt eget beteende högre, och sänker beteendet, gentemot de som individen upplever förlust gentemot. Med förlust menas här; att inte våga, eller att bli utkonkurrerad, gällande möjligheten att få sina lustkänslor tillfredsställda av omgivningen. Genom att nedsänka det beteende hos människorna, de människor som individen anpassar sig till, flyr ifrån, upplever förlust gentemot, och att genom upphöja sitt eget beteende gentemot dessa människor, så får den upplevda ångesten från nedre vara utlopp, och följdverkningarna av nedre vara blir hos individen accepterade. Detta sker då alltså, vanligtvis; då denna ångest inte kan få utlopp på något annat sätt.

Identifikation utifrån att vara snäll. Att visa upp en snällhet eller en undergivelse som ett tecken på att man inte har några intentioner att konkurrera gällande social rang är en av de vanligaste metoderna. Även mot människor som är elaka och utnyttjar denna snällhet. Av den anledningen att rädslan hos individen är för stor, och för paralyserande, för att individen skall kunna handla på något annat sätt. Utifrån denna rädsla, utnyttjandet som den ofta för med sig, och oförmågan till att få en ledande roll i gruppen, ger upphov till fenomenet jag gav uttryck för ovan. Alltså: ”Individen värderar sitt eget beteende högre, och sänker beteendet, gentemot de människor den upplever förlust gentemot. Med förlust menas här, att inte våga, eller att bli utkonkurrerad, gällande möjligheten att få sina lustkänslor tillfredsställda av omgivningen. Genom att nedsänka det beteende hos människorna, de människor som individen anpassar sig till/flyr ifrån, upplever förlust gentemot, och att genom upphöja sitt eget beteende, så får den upplevda ångesten från nedre vara, och följdverkningarna av övre vara blir hos individen accepterade. Detta sker då alltså, vanligtvis; då denna ångest inte kan få utlopp på något annat sätt.” Detta ger upphov till att individen värderar sin snällhet som positiv, och de elaka människorna; de som utnyttjat denna snällhet – som är ett resultat av rädsla, blir det som, i och med snällheten, höjer individen i förhållande till dem. Det motsatta däremot, dvs, elakhet, blir värderat som negativt, som ger upphov till att känslan av att vara bättre än de elaka späs på än mer. Detta tror jag tveklöst, är den allra vanligaste identifikationsförändringen, hos kategorin vi nu analyserar, och också denna förändring är lättast att urskilja i vår omgivning.

Förendricksbara processer; det skall också sägas att dessa mekanismer pågår i ett liknande sätt som ovan; det kan handla om vackert eller ont, rätt eller fel, ett vapen_; eller något liknande. – en processutveckling kommer jag skriva om här: som till exempel olika vapen. Avbrytningar till exempel där personen försöker avbryta sina medmänniskor och då han vinner av detta då skapas ett nytt vapen om kvalifikationer, mot andra människor som kommer det också i. När personer under anfallet gör avbrytningar kan man både vinna och förlora, därmed också förändra sitt beteende. Med kunskap om detta: kan också själva vapnet förändras, med förändrad identifikation genom ny information, och ny kunskap. När man lär sig om olika tillvägagångssätt gällande en kunskap, Kan individen göra språng med på sina verktyg genom att förbättra dem, och eller, få utlopp av sina behov genom att förändra tankarna inom eller utåt, skitsnack i huvudet och eller utan att grupper. Om styrkan hos en individ är till individens fördel och med kunskapen, utbildas en utåtriktad individ som försöker tala, och att tala kan vara det mest använda vapnet i samhället.

Den nedre kategorin, driftutspelning

Omringad av svarta och oranga delar till vänster

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Känslomässigt tillstånd, driftutspelning och – sammankoppling: Här försöker jag sammankoppla, de olika följderna av den gemensamma driftutspelningen och konsekvenser av detta samspel. Tanken jag försöker framföra är dessa faktorers gemensamhet och inverkan på varandra. Tidigare i arbetet utryckte jag det följande: ”Nedan sker en analys av den dessa frågor, och den sker på så sätt att jag framför mina teorier om hur de olika drifterna påverkar varandra, och vilket känslotillstånd, utifrån en respons av omgivningen de står i samband med.”

Gemensamhet: En stark förmåga att spela ut aggression gentemot andra via psykiskt våld

Nedanstående fenomen står i samband med:

Förändringsbara och nedstannande drivkrafter och dess effekt på individen:

Vid stark förmåga till konkurrens, uppkommer ett tillstånd; vilket kan definieras – som ett sug, eller en vilja, till kamp. Där tidigare lyckade aggressionsutspel fungerar som påökande motivation till att spela ut aggression gentemot andra människor. Denna aggression försöker således få utlopp; och den kan få det, och vill ofta få det, bland andra människor, för att på så sätt känna njutning.

Ångest och avundsjuka vid oförmåga att konkurrera genom kvalifikation: Detta vara vilket också det präglas av en ångest, uppkommer när individen inte kan konkurrera gentemot andra människor. Det kan handla om konkurrens av uppmärksamhet, genom skönhet, eller intressen. Denna ångest ses som en rädsla uppkommen från individens oförmåga att få respons av lustkänslor gentemot känslomässiga objekt. Individen är alltså rädd för att inte få en viss respons av omgivningen, där en viss drift kan få utlopp, och positiva känslor uppkomma. Aggressionen är inte här hämmad, ej oförmögen till att spelas ut på grund av rädsla, och fenomen som hämnd, avund och mobbning gentemot det som hindrar individen från att få respons av det lustfyllda är inte ovanligt.

Svart och orangea ruta nedåt till höger,

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

i utveckling: Att ha en acceptabel nivå av rädsla och ångest gentemot sin omgivning; detta betyder således att individen i sin känslomässiga vara, upplever situationen som acceptabel, och på grund av detta, inte har några intentioner att förändra den. Personlighetsutvecklingen stannar här av eftersom individen lyckats hitta metoder till att få utlopp för sina drifter. Detta tillstånd kan vara kortsiktigt, men också långsiktigt.

Sammbandsbindningar utav ovanstående känsloströmningar i vara nedåt, som en sammanbindning av utloppmetoder för dessa känslor:

Oranga färger nedåt till vänster,

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Att konkurrera: Att vara Elak: konkurrensvilja utmärker sig ofta som elakhet gentemot individer vars sammanfattning är en individ där konkurrens gentemot objekt, som lust responderar gentemot kan ske. Individen själv kan dock också vara det lustfyllda, i och med respons av våld och tävling som lust.

Att konkurrera om uppmärksamhet: Helt enkelt att rikta sin personlighet till att bli uppmärksammad av andra, från att bli accepterad.

Om ovanstående metoder fungerar beror på ett flertal faktorer. Men om känslovara nedre och övre kan stillas så pass mycket att nivå 3 åstadkoms, då stillas också ofta individens utveckling.

Ytterligare Följdverkningar av ovanstående känsloströmningar i vara 1 och 2, som en effekt av utlopp för dessa känslor:

Att inte kunna konkurrera nom kvalifikation, men genom aggression: Ett vara där individen känner sig underlägsen inom ett område, men där individens rädsla ej är betydande för aggressionsutspelningar. Detta ger möjligheter till att individen skall få utlopp för ångesten och ilskan, gentemot det som den upplever sin underlägsen gentemot. Detta ger ofta upphov till att individen försöker trycka ner det uppleva överlägsna genom våld.

Att inneha en förmåga till konkurrens: Identifikation utifrån att konkurera gällande konflikt. Individen skapar här sin identifikation utifrån det den tycker om hos sig själv – den hatar inte andra, utan ser sig själv som starkt, utan en respons som utspelar sig på så sätt, att denna respons, nedsänker det den upplevt en förlust gentemot. Man skulle kunna säga att frånvaron av denna respons ger upphov till en identifikationspunkt som förändrats mindre, som ger upphov till en mer djurisk, och på ett sätt också kanske mer naturlig – minde människoaktig, mer våldsam människa. Detta är människan i den nedre delen av arbetet.

Identifikation utifrån att konkurrera gällande konflikt, men inte på andra håll. Här upplever individen en lägre förmåga inom ett område gentemot en annan individ; till exempel skönhet eller kompetens inom ett område. Ångest och ilska uppkommer, särskilt då individen blir utkonkurrerad, vilket kan ske endast genom själva upplevelsen av förlusten beträffande intresset – som en utkonkurreras gällande en tävlingsegenskap. Denna ilska kan ofta få utlopp gentemot det konkurrerande i fråga, och då genom aggressionsutspelningar.

Aggression som försvar

Vissa människor anfaller andra människor. På grund att de anser den andra människan som farlig, och anfaller därmed, för att försöka skrämma iväg / förändra individen som anses hotfull. Detta finns nog lite grann hos alla tillstånd, men vissa människor kan bli väldigt bra på det och kan anfalla genom det, och på så sätt försvara sig genom att införa och sätta rädsla i den hotfulla individen. Skillnaden mellan övre kategorin och denna kategori är att individen inte ser anfalla som något fult eller elakt, utan snarare som ett alternativ för att överleva. Se diagram för ökad förståelse

Känslomässigt tillstånd, driftutspelning och – sammankoppling

Att identifiera sig själv: känslomässigt tillstånd, driftutspelning och – sammankoppling: Här försöker jag sammankoppla, de lika följderna av den gemensamma driftutspelningen, med ett känslomässigt tillstånd och konsekvenser av detta samspel. Tanken jag försöker framföra är dessa faktorers gemensamhet och inverkan på varandra. Tidigare i arbetet utryckte jag det följande: ”Nedan sker en analys av den dessa frågor, och den sker på så sätt att jag framför mina teorier om hur de olika drifterna påverkar varandra, och vilket vara, eller känslotillstånd, utifrån en respons. omgivningen de står i samband med.”

Påverkan och konflikt, att försvara sig bland grupper av en förmåga att spela ut aggression, skydda sig från att bli utnyttjad och utsättas för våld av andra individer. Här använder individer sin aggression för att skydda sig själv mot hotfulla individer. När anfall som bästa försvar, för att skrämma bort individer som anses hotfulla. När denna hotfulla position intar sin hotfulla portion och om det inte fungerar blir individen ofta snäll eller helt själv. Här använder individer sin aggression för att skydda sig själv mot hotfulla individer. När anfall som bästa försvar, för att skrämma bort individer som anses hotfulla. När denna hotfulla position intar sin hotfulla position. Om det inte fungerar blir individen ofta snäll eller helt själv. Här använder individer sin aggression för att skydda sig själv mot hotfulla individer när anfall som bästa försvar ändvänds, för att skrämma bort individer som anses hotfulla.

De olika utloppsfaktorerna är i detta arbete synbara genom att individen påverkar sin omgivning, men att individen också förändrar sina värderingar, sitt samvete; alltså det i omgivningen som individens drifter svarar, eller får en viss respons utav. Denna process utvecklas utifrån ett tillstånd, eller ett känslomässigt tillstånd, och vår förmåga att processa den driftutspelning som sker inom oss. Exakt hur detta sker skall jag analysera och gå igenom nedan. Jag kommer således sammanföra olika observerbara kategoriserande drag hos människor (komna ur en viss förmåga till driftutspelning och vara) med deras identitet; individernas värderingar och samvete.

Orange ruta till vänster,

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Samansättning med att låta bli att konkurrera genom ilska

Om övre tillstånd: Detta känslomässiga tillstånd, vilket präglas av en ångest, där individen upplever en vilande känsla, då han/hon tänker på hotfulla individer, och en aktiv rädsla när han/hon är i närheten av dessa individer, sätts igång då individen kan gentemot andra individers skrämma genom aggressionsutspelningar.

Om nedre: Detta vara vilket också det präglas av en ångest, uppkommer när individen inte kan konkurrera gentemot andra människor. Det kan handla om konkurrens av uppmärksamhet, genom skönhet, eller intressen. En rädsla att inte få vissa objekt i omgivningen responderande av lustkänslor förekommer ofta här.

Sympati: Om individen har mycket sympati, så kommer denna sympati till en viss människa ge upphov till att människan slår individen, och kommer då att försätta sig i den över kategorin vice versa.

Att vara låst i sin ilska: Ett vanligt tillstånd. Om denna teknik ej fungerar kommer således individen bli utsatt för en viss reaktion av människor genom att vara elaka. Dessa människor har risken att ej få några vänner eller få. Om sympati känns av kommer flertalet gå över till den övre kategorin och ej den undre

Att få sitt uppmärksamhetsbehov tillfredsställd genom andra metoder: Behovet av uppmärksamhet kan få tillfredsställelse genom andra metoder, och neglationen av detta behov kan ge upphov till en ångestkänsla vilken fungerar som motivation för att få behovet tillfredsställt på annat håll. Människor kan det genom idrott, positioner i samhället och skönhet. Om ovanstående metoder fungerar beror på ett flertal faktorer. Men den övre och den nedre kan stillas så pass mycket att nivå 3 åstadkom och då stillas också ofta individens utveckling. De olika utloppsfaktorerna är i detta arbete synbara genom att individen påverkar sin omgivning, men att individen också förändrar sina värderingar, sitt samvete; alltså det i omgivningen som individens drifter svarar, eller får en viss respons utav. Denna process utvecklas utifrån ett vara, eller ett känslomässigt tillstånd, och vår förmåga att processa den driftutspelning som sker inom oss. Exakt hur detta sker skall jag analysera och gå igenom nedan. Jag kommer således sammanföra olika observerbara kategoriserande drag hos människor (komna ur en viss förmåga till driftutspelning och tillstånd) med deras identitet; individernas värderingar och samvete.

Med kvalifikation menar jag hur pass duktig man är att spela ut sig själv till ett visst syfte. Det är enligt grafen en aggressiv människa som tävlar mot en annan människa. Jag kommer här att analysera känslomässiga objekt och identifikationspunkter: Här kommer den nedersta individen segra pågrund av högre kvalikation. De känslomässiga människor som jag i arbetet syftar på är ord som representerar objekt och människor i vår omgivning med en viss karaktär som upplevelsen utav är något våra drifter står i samband med. Med det menar jag objekt som våra drifter på olika sätt påverkas av dessa upplevda människor/objekt genom att få utlopp av dem, ökas på av dem, eller reduceras utav dem. Detta kan ske på ett mycket enkelt sätt men kan också vara mycket avancerat. Exempel ett: den övre människan upplever rädsla gentemot den nedre, känslan av rädsla är således förknippad med individen i den nedre kategoin. För att undkomma rädslan, eller få utlopp för den, krävs det att Individen från kategori ett sätter sig i en situation där personen ej längre upplever individen från den nedre individen som hotfull. Individ drar sig bort från den hotfulla individen och rädslan får utlopp, eller reduceras. Det känslomässiga männskorna ett i exemplet är den hotfulla individen två.

Exempel övre: En individ har på grund av återkommande stimulans, där andra människor upplevts som hotfulla, fått en universell rädsla gentemot andra människor. Detta och att personen samtidigt tvingas träffa människor på grund av hur samhället är uppbyggt gör att individen utvecklar en karaktär som specialiserat sig på att hindra de människor den träffar att uppvisa de hotfulla sidor som individen upplever stark rädsla gentemot. Det känslomässiga objektet i exemplet är den hotfulla individen. Mer precist och kategoriserat kommer jag analysera vilka drifter och känslor som är dominerande hos vissa grupper av människor, hur detta ter sig och vad det ger upphov till, finns senare i boken.

Den övre och undre delen gällande kvalikationen gällande statistik

. Detta är en människa som tävlar/domderar mot en annan människa; med en viss mängd aggression. Jag kommer här att analysera: känslomässiga objekt och identifikationspunkter: Här kommer den individen segra pågrund av högre kvalikation .De känslomässiga människor som jag i arbetet syftar på är ord som representerar objekt och människor i vår omgivning med en viss karaktär som våra drifter står i samband med. Med det menar jag objekt som våra drifter på olika sätt påverkas av dessa upplevda människor/objekt genom att få utlopp av dem, ökas på av dem, eller reduceras utav dem. Detta kan ske på ett mycket enkelt sätt, men kan också vara mycket avancerat. Exempel ett: den övre människan upplever rädsla gentemot en viss individ. Här kan man se en individ. I förhållande till en annan är kvalifikation en och och känslorna är långt ifrån varandra, den övre kategorin kommer dock, att bli utnyttjad av den under kategrin, där också kvalifikation är annorlunda. detta plus många andra faktorer, kan jag få till retningar och till och med våld.

Man ska också tillägga att undermedvetna processer kan ge upphov till att kalkylen förändras, ett exempel är till exempel en mor som tar hand om barn och försöker skydda det.

Jag har gått igenom de flesta faktorer och hur de samspelar med varandra. senare i arbetet kommer jag gå igenom om dessa faktorer saklighet, men också hur det går ihop med varandra och hur detta samspelar med varandra. Introduktionen fungerar därför som en bas där man kan gå tillbaka för att att förstå de olika faktorerna och hur de samspelar med varandra.

Stillastående – Rörande

Simplifiering

Konflikt

En slags konflikt som sker bland människor imellan, som ger upphov till en tävling.

Identifikationspungt

Konflikt och identifikationspungt är två faktorer som kan komma före eller efter varandra

En slags konflikt som sker bland människor mellan, som ger upphov till en tävling.

Utloppsfaktor

Det slutgiltiga efter en batalj eller konflikt.

Slutresultatet av ovan: detta i huvudet och mot omgivning.

Man ska vara medveten om detta hjärnverk ger om det finns självinsikt och då också smärta. En smärta som ibland fungerar som motivation, och som kam få förklaring av ressiimentet

människan att förändra sig.

Språket i detta arbete är inte särskilt svårt, men de olika partierna, deras andning med varandra och utomstående, blir lite som att pussel – han som känner av Stormen. Mitt mål med detta arbete är inte bara att få bukt av den här stormen, utan också kunna lugna ner och kontrollera den. Jag menar faktorerna och det vackra arbetet, är något jag planerat, förhoppningsvis så att vissa läsare kan förstår texten.

Det skall också nämnas att själva verket kan ge upphov till närvaro av vissa mekanismer som ger ens medvetna om dess ursprung, samt verkan och förintelse av ens känslor, ursäkter samt verkan. Där reseminnet och avundsjuka späs på.

Ressementet ökar troligen på olika individer på grund av att människan blir medveten om sina känslor

Man skall också komma ihåg att en person kan vara nöjd med situation, och balanserar sin omgivning därifrån.

Ytterliga förändrings mekanismer

När en kraft blir så stor att individen inte klarar av den, så bytes den till en annan kategori, styrkan på denna kraft ger också upphov till styrka i den kategorin som individen förflyttar sig till. Detta kan ses genom en förändring i människans ansikte, men också kroppsspråk och andra uttryck. Efter ett tag kanske identifikationspunkten förändras till andra värden, om kraften är stor, så ökar chansen till detta. kanske kan man också se detta i kärlek, där individen får ångest och därmed förknippar detta med kärlek, eftersom känslorna till detta är likadana eller snarlika. Ju högre ångest, just där i chans att bli kär. När identifikations punkten inte kan ta tag i någonting, så bildas troligen en ny känsla.

Man skall också tänka på, att ressentimentet, också kan ökas på av vissa naturliga egenskaper. Man kan alltså vara bra på att sublimera och psykisk batalj, men man har inte håret på huvudet i jämförelse mot motståndaren. Detta ger upphov till konflikt, kommer attacken av något naturligt, något som också kan ge upphov till inre aggressioner eller avundsjuka.

referenser

_{Jag har gått igenom de flesta faktorer och hur de samspelar med varandra. senare i arbetet kommer jag gå igenom Om dessa faktorer saklighet men också hur det går ihop med varandra och hur detta samspelar med varandra. introduktionen fungerar därför som en bas där kan man gå tillbaka för att att förstå de olika faktorerna och hur de samspelar med varandra Jag har gått igenom de flesta faktorer och hur de samspelar med varandra. senare i arbetet kommer jag gå igenom Om dessa faktorer saklighet men också hur det går ihop med varandra och hur detta samspelar med varandra. introduktionen fungerar därför som en bas där kan gå tillbaka för att att förstå de olika faktorerna och hur de samspelar med varandra.}

Mänskligt alltför mänskligt av Friedrich Nietzsche

Om moralens härstamning Friedrich Nietzsche

Proelium 1 Bilaga

Ur moralens härstamning 2

Grundläggande förklaring

När jag då började läsa ”ur moralens härstamning” av Fredrich Nietzsche, hade jag hans tidigare verk bakom mig. Del ett av mitt arbete var vid begynnandet av antagandet av detta verk nästintill klart. Att mycket av det jag skrivit fanns att läsa om i detta verk, men med ett annat språk, förvånade mig således inte; eftersom mina tankar sprunget från hans tidigare verk, egna betraktelser, andra filosofiska verk och universitetsföreläsningar, ”Ur moralens härstamning” fungerade för mig som en slags verifikation över det jag redan tänkt, och verket gjorde mina tankar klarare och mer precisa. För att utveckla det jag själv skrivit beslöt jag mig för att undersöka relationen mellan en stor betydande faktor i mitt tänkande och mitt tänkande. Alltså: skillnaderna och likheterna oss emellan – något uppkommit av mitt egna väsens natur samt iakttagandet av en annan tidsålder. Nedre och övre delen använder jag som begrepp gällande kategoriseringar av olika grupper av människor. Den nedre delen står för den nedre delen av excel arket, den övre för övre delen av excel arket.

Identifiaktionspunkt – psykologin inom moral moral

Moral: Enligt Nietzsches teori är moralens uppkomst ett resultat av att de med herremoral, ser en patos, eller en skillnad, mellan sig själva; de lyckliga, starka och självständiga, och de med slavmoral, de svaga och olyckliga. Som en effekt av att se sig själva som positiva gentemomot de svaga- de med herremoral, bildar de starka, herremoral. De med slavmoral däremot, ser de starka, får ressentiment, och ur denna ressentiment, nedvärderar de dessa starka herrar, och som en eftereffekt ser de sig själva som positiva.

Identifikationspunkt: Är det i mitt arbete som våra drifter responserar gentemot. Så här har jag skrivit tidigare i mitt arbete: ” i detta arbete använder jag ordet identifikationspunkt, vilket är det hos oss som bestämmer vad våra drifter påverkas av gällande omgivningen. Denna punkt varierar från individ till individ, beroende på vad vi har varit med om, våra värdesättningar, intressen med mera. Men det finns också en del som nästintill alla har gemensamt, och det är också därför våra drifter får utlopp av, påverkas av och triggas igång av många gemensamma objekt i vår omgivning. Ett exempel är t.ex. det motsatta könet.”

Denna punkt kan förändras genom vårt liv, av denna process, simplisiferat förklarat tidigare i arbetet: ”På grund av att vi människor har gemensamma objekt som vi vill få utlopp för, därmed uppkommer konkurrens och således tävling om dessa objekt. Tävlingen självt är också ett objekt med en viss karaktär som ofta våra drifter triggas igång av, där vinst ofta är en generell identifikationspunkt – som ofta ger oss ökat självförtroende. Ett inbyggt socialt system om vad som räknas som vinst och som förlust tror jag också förekommer, således blir själva vinsten i sig (med eller utan tävlandet) ett objekt som drifter riktas gentemot. Denna tävling, eller vilja att rangordna, förändras också i och med att våra drifter påverkas av vår genetik och påverkan av omgivning. Både påverkan och konflikt står alltså i samband med vår identifikationspunkt.”

Alltså, vid upplevd förlust, utsätts individen av en ångest – delvis rent spontant, men också mer genomtänkt, då individen förstår att hon/han mist det som han/ hon velat ha. Mycket påverkad blir individen då den på grund av förlusten förlorar gruppherarki. Eftersom ångestkänslan står i relation med förlustkänslan. Denna ångest vill få utlopp, och det sker genom ett påverkande av tanken, på så sätt att den försöker undankomma förlustkänslan, för att på så sätt ändra relationen till vad som är vinst/förlust. Den gör det genom att nedvärdera det som förlusten skett gentemot; på så sätt höjer den sig själv i förhållande till det som nedvärderar och som gett känslan av förlust. Förlustkänslan minskar därmed, och ångesten får utlopp/stillas. Så här fungerar ofta ångestkänslan, om den inte kan få utlopp genom att påverka omgivning, den påverkar då de inre tankarna, och ändrar det som ses som positivt/negativt, vinst/förlust. ”

Likheter

Ressentiment – identifikationspunkt: Nietzsche såg ressentiment som anledningen till slavmoral. Och som vi såg tidigare är det ångesten, som ger upphov till ressimentet, som ändrar en individs identifikationspunkt. Alltså ångesten, ressentiment, identifikationspunkt och moral har troligen ett samband. Sen kan man fundera över om ångest behöver en slags verifikation av andra människor, för att ge ett hat gentemot ett upplevt fast objekt. För detta måste alltså en grupp, uppleva ett visst karakteriserande objekt som ångestfödande, och genom gemensam verifikation mellan varandra, nedvärdera detta – moral.

Olikheter

Identifikationspunkt, ångest: Jag använder dessa ord vilket ger en annorlunda beskrivning i förloppet.

Arbetet är inriktat på individer – ej grupper: Jag har i detta arbete intresserat mig framförallt, av individens utveckling i förhållande till andra människor. Därmed har jag inte först och främst analyserat grupper och deras moral, även om jag till slut förstått, att även individens identifikationspunkt är påverkad av denna.

Sammanfattningsvis Kan jag mycket enkelt se, att individens indentifikationspunkt, är det som ger upphov till vår moral. Och att förändrandet av denna indentifikationspunkt idag, ges stor möjligheter till förändring på grund av att vi hela tiden påverkas av dagens moralsituation. Alltså: verifikationen som underlättar, processen från ångest, till ressentiment och förändring av identifikation, är idag väldigt stor.

Ångest – ressentiment. Inre liv – processen i detalj, tävlingsdrift

Förlust, rädsla/ångest: Så här skrev jag i tidigare artikel: ”På grund av att vi människor har gemensamma objekt som vi vill få utlopp för uppkommer konkurrens och således tävling om dessa objekt. Tävlingen självt är också ett objekt med en viss karaktär som ofta våra drifter triggas igång av, där vinst ofta är en generell identifikationspunkt – som ofta ger oss ökat självförtroende. Ett inbyggt socialt system om vad som räknas som vinst och som förlust tror jag också förekommer, således blir själva vinsten i sig (med eller utan tävlandet) ett objekt som drifter riktas gentemot. Denna tävling, eller vilja att rangordna, förändras också i och med att våra drifter påverkas av vår genetik och påverkan av omgivning. Både påverkan och konflikt står alltså i samband med vår identifikationspunkt.”

Alltså, vid upplevd förlust, utsätts individen av en ångest – delvis rent spontant, men också mer genomtänkt, då individen förstår att hon/han mist det som han/ hon velat ha. Mycket påverkad blir individen då den på grund av förlusten förlorar gruppherarki. Eftersom ångestkänslan står i relation med förlustkänslan. Denna ångest vill få utlopp, och det sker genom ett påverkande av tanken, på så sätt att den försöker undan komma förlustkänslan, för att på så sätt ändra relationen till vad som är vinst/förlust. Den gör det genom att nedvärdera det som förlusten skett gentemot; på så sätt höjer den sig själv i förhållande till det som nedvärderar och som gett känslan av förlust. Förluskänslan minskar därmed, och ångesten får utlopp/stillas. Så här fungerar ofta ångestkänslan, om den inte kan få utlopp genom att påverka omgivning, den påverkar då de inre tankarna, och ändrar det som ses som positivt/negativt, vinst/förlust.

Ressentiment:

Likheter

En metafysisk likhet: Nietzsche ser dömandet i självt, vilket hänger ihop med vår grammatik, som något som delvis hänger ihop med vårt ressentiment. Alltså: vi ser det som utför handlingen, som någonting utanför handlingen själv, när det enligt Nietzsche är handlingen själv som är den utförande. Det finns ingen evig, bestående essens, som vi kan skuldbelägga, eftersom att allt förändras, och att det är handlingen självt som handlar. Detta är en metafysisk syn jag delar, och om man inte gör det, underlättas dömandet, och en syn på människan som kan öka på ressentimentet en aning – tror jag.

Grundtankarna är lika: Grundtankarna, själva känslan i sig, är för oss lika, men beskrivandet möjligtvis något olika, och uppdelningarna mellan ångest och ressimentet och en egen betoning.

Olikheter

Annorlunda förklaring: Jag ser själva grunden till ressentiment, som en upplevd förlust, som i sin tur ger upphov till en ångestkänsla. Där själva tävlingsdriften, är något observerbart, som jag satt ett ord på, som ger upphov till skillnaden. Även vid utnyttjande ser jag själva förnedrandet som, om det inte besvaras, något som ger upphov till förlustkänsla. Hur denna ångest spelas ut och påverkar individen, varierar dock stark beroende på individens förmåga till aggressionsuttömning. Således kan det mycket väl vara så att de individer, som har lätt till aggressionsuttömningar, lättare blir av med denna ångest, men det gäller också de individer som har stor kompetens gällande andra konkurennskvalifikationer. Förklaringen bakom fenomenet, är då något annorlunda betonat än i Nietzsches arbete.

Annorlunda betoning: Jag ser också denna känsla och fenomen som något, observerbart oberoende förmåga till aggressionsuttömningar, även om denna förmåga självklart påverkar, så är det förlusten, utkonkurrerandet i sig som ger ångesten jag beskriver. Denna ångest, som jag skriver om, finns således hos både den övre och undre kategorin, även om den där ofta arbetar på olika sätt. Detta kan man inte se i Nietzsches slav/herremoral, däremot, ger han uttryck för en liknande tankegång, i sitt arbete.

En förklaring till när ressimentet blir fixerat gentemot ett objekt: Ångesten jag pratar om, som uppkommer vid känslan av förlust, behöver nödvändigtvis inte ge upphov till det som Nietzsche beskriver som ressentiment, som är ett slags har mot ett karakteristiskt objekt. Utan det är ofta först när denna ångest, inte får utlopp, och ständigt återuppkommer, som den ger upphov till det som kan ses, som hat riktat, mot ett visst objekt – mycket eftersom identifikationspunkten förändras, genom att tävlingsdriften förändras. Ju oftare ett liknande objekt ger upphov till ångesten jag beskriver, ju mer sällan denna ångest har möjlighet till utlopp, ju mer verifikation individen får av andra människor att det som nedsätter individen är negativt/fult/fel, desto större chans är det att ångesten vid de upplevda nederlagen, endast kan få utlopp, genom en förändring av indetifikationspunk, och att denna ångest, blir konstant riktad mot ett karakteriserande objekt. Ett hat uppkommer, ressentimentet är ett faktum. Jag använder således olika betäckningar av det beskrivna fenomenet beroende på hur långt processen jag tidigare beskrev kommit. Ångesten behöver nödvändigtvis inte vara riktat, mot ett karakteriserat objekt, ressimentet är det – i mitt arbete.

Sammanfattning, Ångest – ressentiment. Inre liv – processen i detalj, tävlingsdrift

Olikhet 1: annorlunda förklaring.

Kommentar om olikhet: Jag gör min egen beskrivning i detalj, hur ångest och tävlingsdrift, kan ge upphov till ressentiment. Möjligtvis en något mer detaljrik förklaring än Nietzsches förklaring; där processföljandet är något lättare att följa.

Olikhet 2: annorlunda betoning.

Kommentar om olikhet: Ressentimentet är synligt hos mig, hos de som Nietzsche ofta såg, genom historien, men också genom att iakttaga sig omgivning, som fria från ressentiment. Den nedre kategorin i mitt arbete har ofta också ofta, men inte alltid denna känsla.

Olikhet 3 :Två ord, ångest och ressentiment.

Kommentar om olikhet: Som en vilja till att göra något, något mer detaljrikt, och att göra det möjligt att se och följa processen.

Undre kategorin; likheter med herremoral

Den nedre kategorin: Min nedre kategori är förmögen att spela ut sin aggression mot den/de individerna/individ den är i samspel med. Detta ger upphov till ett vara, med mindre ressentiment, frånvaro av underlägsenkänsla och ångest, som annars kan uppkomma vid förlorande av gruppherarki, utnyttjande och förlust gällande social maktkamp. Istället får denna kategori ökad lust att slåss, genom aggressionsuttömningar beträffande social maktkamp. Dock kan en annan slags ångest uppkomma; den vid upplevelsen av förlust, där aggressionsuttömningar bland andra människor, inte är betydande för vinst eller förlust. De psykologiska tillstånd, man kan se hos individer av denna kategori, har jag skrivit om tidigare. Jag har kallat den varan, och det är dessa:

Vid stark förmåga till konkurens, uppkommer ett vara; vilket kan definieras – som ett sug, eller en vilja, till kamp. Där tidigare lyckade aggressionsutspel fungerar som påökande motivation till att spela ut aggression gentemot andra människor. Denna aggression försöker således få utlopp; och den kan få det, och vill ofta få det, bland andra människor, för att på så sätt känna njutning.

Ångest vid oförmåga att konkurera genom kvalivikatition: Detta vara vilket också det präglas av en ångest, uppkommer när individen inte kan konkurera gentemot andra människor. Det kan handla om konkurens av uppmärksamhet, genom skönhet, eller intressen. Denna ångest ses som en rädsla uppkommen från individen individens oförmåga att få respons av lustkänslor gentemot känslomässiga objekt. Individen är alltså rädd för att inte få en viss respons av omgivningen, där en viss drift kan få utlopp, och positiva känslor uppkomma. Aggressionen är inte här hämmad, ej oförmögen till att spelas ut på grund av rädsla, och fenomen som hämnd och mobbning gentemot det som hindrar individen från att få respons av det lustfyllda är inte ovanligt.

Nietzsches herremoral: Herren i Nietzsches slavmoral är förmögen att kunna spela ut sin aggression och upplever således inte ressentiment på samma sätt som Slaven – den som är undertryck. Nietzsche ger exempel på herrefolk som krigarfolk, som med hjälp av fysisk, med framförallt med hjälp av psykiskt våld, undertrycker de svaga, och väderar sig själva, bygger sin moral, på det de hos sig själva ser som positivt hos sig själva. Det som värderas högt i dessa folkslag är styrka och självständighet. Att vara en krigsman är något mycket positivt.

Likheter

Likheter mellan herremoral och den nedre kategorin; den gemensamma psykologin, mellan en individ som har herremoral per exelance, och en individ tillhörande den nedre kategorin, är att båda har en stor förmåga till aggressionsutömningar, och får vinning utifrån detta. Utifrån detta påverkas deras identifikationspunkt, och när de träffar varandra skapas också deras moral utifrån denna identifikationspunkt.

Olikheter

Herren som slav: Då tillfredsställande av lust, handlar om kompetens inom områden, där psykiskt och fysiskt våld, inte är betydande, kommer människor som har lätt för att utveckla sidor som styr andra människor med hjälp av aggression och med hjälp att införa rädsla i dessa – ha mindre chanser till att få en respons av omgivningen till deras lustkänslor. Således kommer dessa människor ofta uppleva ångest; till vilken grad – beroende på förmågan att spela ut den, och deras indetifikationspunkt kommer troligen också att påverkas av detta. De kommer alltså drabbas av en förlustkänsla, mycket lik den känsla som Nietzsches slav upplever då han blir utnyttjad och därmed får ressentiment.

Sammanfattning: Psykologin hos Nietzsches herrar, deras identifikationspunkt (ett ord uppkommet av mig själv), påminner stark om den nedre kategorins identifikationspunkt. De är mer djuriska, och mindre avancerade. Ofta krigsmän som värderar sig utifrån sin förmåga till aggressionsuttömningar. Man skulle kunna tänka sig att dessa krigsmän ofta, var i vara nedre som jag beskrivit. I vara två var de säkerligen också, men då psykiskt och fysiskt våld, är det mest premierade, mest betydande för uppmärksamhet och tillfredsställelse av lust, så är det lätt att tänka sig att detta tillstånd ej uppkommit lika ofta. Alltså: ju mer primitiva vi blir, ju mer psykiskt och fysiskt våld är betydande för att få sin lust tillfredsställd, desto bättre kommer det att gå för människor som är bra på att styra människor med hjälp av aggression och med hjälp att införa rädsla i dessa. Alltså, likheterna mellan den nedre kategorin och herremoral är en förmåga att spela ut aggression, genom psykiskt och fysiskt våld, få vinning av detta, och påverka identifikationspunkten genom detta; mycket genom att inte förändra den.

Dock är det så att i dagens tidsålder, tävlar vi på så många olika sätt, och då också inom områden där personlighetsegenskaper som gav upphov till klyftan, som sedan skapade slav och herremoral, genom förlustkänsla och utnyttjande, har förändrats. Dessutom tar vi hand om de svaga, de som inte klarar av att häva sig psykiskt, på ett sätt som vi troligen inte gjorde förr. Detta gör att dessa kan, och hinner, bygga upp andra kvaliter som de kan konkurera med, vinna med, och också införa ressentiment i andra individer med. Jag tror helt enkelt att många, olika slags personligheter, i dagens samhälle, har en förmåga att konkurera på grund av att det finns fler områden att konkurera inom; och så särskilt fler områden där aggressionsutömningar och social styrka inte är betydande. Delvis eftersom att vi alla, nedärvt någon slags slavmoral, där elakhet och mobbning inte på samma sätt är accepterat – ett slags skyddsnät, men också på grund av att vi har utvecklat fler områden att rikta vår driftenergi till.

Detta tror jag ger upphov till att fler ”socialt starka människor” upplever mer avundsjuka i dagens samhälle, än vad de gjorde i ett samhälle, där deras styrka var mer betydande för deras makt. Vilket gör att man oftare kan se tillstånd 2, i den nedre kategorin.

Övre kategorin och Slavmoral:

Den övre kategorin: Denna kategori är oförmögen att spela ut sin aggression ibland andra människor och utvecklar därför ressentiment/ångest. Detta ger upphov till ett vara, med ressentiment, med närvaro av underlägsenkänsla och ångest, som uppkommit vid förlorande av gruppherarki, utnyttjande och förlust gällande social maktkamp; vilket mångt i mycket står i samspel med en oförmåga att spela ut aggression. Denna kategori får minskad lust att slåss. De psykologiska tillstånd, man kan se hos individer av denna kategori, har jag skrivit om tidigare. Jag har kallat den varan, och det är dessa:

Ångest/rädsla vid oförmåga att kontrolera andra individer från aggressionsutspelning: Detta känslomässiga vara, vilket präglas av en ångest, där individen upplever en vilande rädsla, då han/hon tänker på hotfulla individer, och en aktiv rädsla, när han/hon är i närheten av dessa individer, står i samband med individen oförmåga till att försvara sig gentemot andra människors agressionsutspelning. Denna ångest/rädsla kan ge upphov till att individen helt och hållet, om möjligheten finns, undviker dessa människor. Men också, om denna möjlighet inte finns (på grund av andra drifter eller omgivning – krav) utvecklar metoder för att undvika det som individen räds för. Ångesten och rädslan som individen upplever kan alltså ses som ett slags skydd i och med att känslan fungerar på så sätt att individen utvecklar, utifrån en vilande rädsla (ångest) metoder för att komma undan det individen räds för. Ofta tillsammans med ovan nämnda känsla finns en inåtvänd ilska, och ofta skiftar varat mellan ilska och rädsla gentemot de som dessa känslor är riktade gentemot.

Ångest vid oförmåga att konkurera genom kvalivikatition: Detta vara vilket också det präglas av en ångest, uppkommer när individen inte kan konkurera gentemot andra människor. Det kan handla om konkurens av uppmärksamhet, genom skönhet, eller intressen. Denna ångest ses som en rädsla uppkommen från individens oförmåga att få respons av lustkänslor gentemot känslomässiga objekt. Individen är alltså rädd för att inte få en viss respons av omgivningen, där en viss drift kan få utlopp, och positiva känslor uppkomma. Aggressionen är också här hämmad, oförmögen till att spelas ut på grund av rädsla, och de lustfyllda och njutbara i en för människan utspelad agressionsutspelning – existerar inte.

Nietzsches slavmoral: Slaven i Nietzsches slavmoral är oförmögen att spela ut sin aggression och upplever ett ressentiment som herren inte gör – den som är trycker ner. Nietzsche ger exempel på slavfolk som det judiska folket, som med hjälp av ressentiment, och med en oförmåga till psykiskt och fysiskt våld, opponerar sig gentemot det starka, och väderar sig själva, bygger sin moral, på det de hos sig själva ser som positivt hos sig själva. Det som värderas högt i dessa folkslag är medlidande, och snällhet. Att vara en präst är något mycket positivt.

Likheter

Likheter mellan övre kategorin och slavmoral, är stora; en person med slavmoral har påverkats av sin egen oförmåga och andras oförmåga till att spela ut aggression bland andra människor, och på så sätt att indentifikationspunkten förändrats.

Olikheter

Slaven som herre: Då tillfredsställande av lust ej styrs av aggressionsuttömningar, finns det möjligheter att för den övre kategorin att konkurrera gentemot den undre. Denna övre kategori kan alltså få en känsla av vinst gentemot den undre, utan att behöva använda psykiskt eller psykiskt våld, och deras indetifikationspunkt kommer också påverkas av detta – såklart.

Sammanfattning: Psykologin hos Nietzsches herrar och deras (identifikationpunkt) påminner mycket om den nedre kategorin. Nietzsches ”slavar” var troligen människor som inte kunde hävda sig med psykiskt och fysiskt våld; och blev därav oförmögna att skydda, eller gå emot på samma sätt, fick därav ressentiment, och skapade utifrån denna förlust-känsla, något som fick dem att känna sig som segrare. – därmed skapades värdeomdömen som nedvärderade de som gett upphov till ressentimentet. Man skulle kunna tänka sig att dessa människor ofta var i vara 1, som jag beskrivit. Men att de i och med, att de under lång tid, försökt kämpa emot det som tryckt ner dem, på andra sätt än psykiskt och fysiskt våld, utvecklat värdeomdömen och förmågor som ger dem konkurranskraft inom andra områden. Något vi troligen kan se hos många människor som är inom den övre kategorin likaså. Alltså likheterna mellan den övre kategorin och slavmoral är en oförmåga att spela ut aggression, genom psykiskt och fysiskt våld, få vinning av detta. Individen skapar då andra sätt att få utlopp för sitt ressiment. genom att utveckla andra färdigheter och genom att bygga upp värdeomdömen som nedvärderar de som trycker ner.

Sammanfattningen av denna del blir alltså densamma som, sammanfattningen under herremoral- den undre kategorin:

”Dock är det så att i dagens tidsålder, tävlar vi på så många olika sätt, och då också inom områden där personlighetsegenskaper som gav upphov till klyftan, som sedan skapade slav och herremoral, genom förlustkänsla och utnyttjande, har förändrats. Dessutom tar vi hand om de svaga, de som inte klarar av att häva sig psykiskt, på ett sätt som vi troligen inte gjorde förr. Detta gör att dessa kan, och hinner, bygga upp andra kvaliter som de kan konkurera med, vinna med, och också införa ressentiment i andra individer med. Jag tror helt enkelt att många, olika slags personligheter, i dagens samhälle, har en förmåga att konkurera, på grund av att det finns fler områden att konkurera inom; och så särskilt fler områden där aggressionsutömningar och social styrka inte är betydande. Delvis eftersom att vi alla nedärvt någon slags slavmoral, där elakhet och mobbning, inte på samma sätt är accepterat – ett slags skyddsnät, men också på grund av att vi har utvecklat fler områden att rikta vår driftenergi till.”

Detta tror jag ger upphov till att fler ”socialt svaga människor” upplever mer mindre ressentiment i dagens samhälle, än vad de gjorde i ett samhälle, där deras svaghet var mer betydande för deras makt. Vilket gör att man inte lika ofta kan se tillstånd 2, i den nedre kategorin, och att de kan inkomma i ett tillstånd som påminner om vara 1, i den nedre kategorin; där de hittar ett sug att utöka sin makt/kompetens inom områden där aggressionsuttömningar inte är betydande. Kanske har vissa av dessa människor, till och med blivit så duktiga, så att de trots sin oförmåga till psykiskt och fysiskt maktspel, överöst med vinstkänsla – att de nu inte känner resiment.

Sammanfattning Övre – Undre kategorin versus Herre – Slavmoral

Olikhet 1, – På grund av ett samhälle där lust kan tillfredsställas, nu mer, än förr, utan psykiskt och fysisk våldföring – blir också de som kan utföra psykiskt och fysiskt våld, utsatta för förlustkänsla och ressentiment., och de som inte kan det, får större möjligheter att tillfredsställa sin lust, och uppleva en vinstkänsla.

Komentarer om olikhet, – Ovanstående fenomen har alltid existerat, men just nu, tror jag det är mer observerbart än tidigare, på grund av ett förändrat samhälle. Jag kommer senare undersöka, om det utifrån den varan och de identifikationspunkter, jag beskrivit, finns grupperingar, där människor i liknande tillstånd gått ihop med varandra. Min psykologi och personlighetsanalys, fungerar som ett medel, att precisera upp människor i än fler kategorier, än medlemmar i slav och herremoral. Om det går att sammanföra dessa, fler till antalet tillstånd, inte bara hos individer, men också grupperingar, kommer jag senare att undersöka.

Detta är absolut inte något Nietzsche själv ej är medveten om – så i hans tänkande självt, är det troligen inte en olikhet, men från kategoriseringen herremoral – slavmoral, kan det så vara. Det är den ökade mångfalden av personligheter, rent individmässigt, men också troligen gruppmässigt, i det jag dagligen iakttager, som troligen gett upphov till, hos mig själv, en större uppmärksamhet på det delade reseminnet. – och med det sagt säger jag inte att Nietzsche själv inte uppmärksammade detta – det gjorde han. Men kanske blev inte påstöten av detta så stor, som när jag själv lever i dagens samhälle. Och ännu längre bak i tiden, i vart fall hos vissa civilisationer, var den troligen ännu mindre. Således kan detta snarare ses som en annorlunda betoning, än olikhet, fastän jag i början av testen använder detta ord.

Olikhet två, – förmågan att spela ut aggression, om den är lyckad beträffande vinst/förlustkänsla, har också till stor del att göra med vilka påverkande regler individen utsätts för. Således kan vissa individer, som har lättare att få utlopp för en viss drift, i ett visst sammanhang inte alls ha samma fördel i ett annat sammanhang. Detta ger upphov till att dagens människor som kan hitta vägar till at uttrycka sin aggressivitet i dagens samhälle (med alla dess regler och lagar) inte alls, hade den möjligheten i ett annat samhälle. Det jag vill betona här, är att människors förmåga till aggressionsutlopp, vilket står i samband med skapandet av deras personlighet, är avancerad och hela tiden står i relation till sfären de lever inuti. Detta inbjuder självklart till en påverkan, gällande vilka individer som kommer hamna inom den övre och undre kategorin. Ock det påverkade också vilka människor som inkom i grupperingarna slavmoral/herremoral, och de möjligen liknande grupperingar, med liknande identifikationspunkt som idag hamnar i liknande grupperingar. Detta trots att de har vissa skillnader rent fysiologiskt. En gemensamhet gällande psykisk förmåga till rollbestämande genom att trycka ner/föra osäkerhet och rädsla in i andra individer, vid direktkontakt med dessa, tror jag dock förekommer. Detta ger en slags svår definierbar skillnad, mellan vilka individer som utsätts förlust/vinst i diverse tillfällen, även om det psykiska förmågan till rollbestämande genom att trycka ner/föra osäkerhet och rädsla in i andra indriver alltid finns där, i och med att vi nästintill alltid tvingas till kontakt med andra människor under vårt liv: dock på olika sätt, och i mängd. Faktorerna som ger upphov till att människor hamnar inom undre/nedre-kategorin, herremoral/slavmoral, är alltså inte fixerade utan varierar beroende på tid och omgivning. Något som ger upphov till en skillnad i betraktandet av dessa människor – vilket ger en skillnad av det jag sett, och det Nietzsche så genom historien, och genom att betrakta sina medmänniskor.

Sammanfattningar och sluttankar

Proelium 3

Metod

Jag kommer här framställa, olika metoder, som skall fungera som ett sätt att följa med mig i mina observationer. Något som står i relation till det jag skrivit. Jag kommer att uttrycka påståenden, och eller bevis för påståendet, samt oftast där texten har hämtas ifrån, något som för mig varit ett vanligt återkommande tankesätt i mina observationer.

Bevisandet sker i detta kapitel ur ett beteendeperspektiv; alltså att iakttaga människors beteende. Den tidigare uttrycka texten som påståenden hämtas från, bifogas, under avsnittet; hämtade påståenden från denna text.

Drift

Aggression – fungerande

Aggression triggas igång av andra människor av en viss karaktär. Ur ett evolutionärast perspektiv ger den upphov till rollbestämmande eftersom den får utlopp av, det som ger upphov till en förbättrad roll i en grupp, eller till det som ger upphov till ökade chanser för reproduktion. Oftast både och.

Aggression står i relation till vårt tävlingsbehov på så sätt att den triggas igång av tävling, och den får utlopp av tävling.

Rädsla kan om den överstiger aggression, hämma dess utspelande.

Aggression kan uppkomma då en individ uppfattas som töntig.

Text där påståenden finns hämtade: ” En drift som avser öka en varelses sociala dominans i förhållande till en annan varelses sociala position. Aggression kan få utlopp på många olika sätt. I detta arbete tenderar känslan av aggression att triggas igång av andra människor med en viss karaktär, men den finns också underliggande utan yttre stimulans. När balansen mellan aggression och rädsla gentemot ett visst objekt är till aggressionens fördel finns ökade förutsättningar till att spela ut denna aggression gentemot detta objekt.”

Rädsla – fungerande

Rädsla för oss bort från ett upplevt farligt objekt, då aggression är undertryckt av denna drift då individen inte kan försvinna från det upplevt farliga objektet; försöker individen anpassa sitt beteende så att objektet inte intar en hotfull position.

Att anfalla genom rädsla att vinna genom rädsla, är ett sätt skrämma andra individer så de försvinner. Tävling; konkurrens, Identifikationspunkt, utloppsfaktorert, ångest, ressentiment, tävling, process och bevis.

Text där påståenden finns hämtade. I detta arbete beskrivs rädsla som en drift vilken är riktad gentemot ett visst objekt med en viss karaktär. Driften påverkar individen på så sätt att den vill undvika detta objekt med denna karaktär. Rädsla i detta arbete ses som en aktiv drift som uppkommer i kontakt med objektet och som omedelbart fungerar på så sätt att individen försöker undkomma objektet som ger upphov till responsen av driften.

Tävling – konkurrens , fungerande

Majoriteten av alla människor tävlar/domderar gentemot andra människor, och de upplever ångest när de förlorar, och eufori/lycka när de vinner.

Själva tävlandet och eller domderandet i sig är något drifter får utlopp gentemot, då helt utan lustkänslor inblandade.

Tävlingsdriften står i relation till den identifikationspunkt vi byggt upp.

Tävlingsdriften ökas på vid vissa faktorer, eller när vissa behov triggas igång. Exempel här är: Uppmärksamhet, lust, och den står i relation till identifikationspunkten.

Mobbning kan uppkomma gentemot individen då han/hon anses vara töntig.

Text där påståenden finns hämtade.: På grund av att vi människor har gemensamma objekt som vi vill få utlopp för våra drifter gentemot andra uppkommer konkurrens och således tävling om dessa objekt. Tävlingen självt är också ett objekt med en viss karaktär som ofta våra drifter triggas igång av, där vinst ofta är en generell identifikationspunkt – som ofta ger oss ökat självförtroende. Ett inbyggt socialt genetiskt system om vad som räknas som vinst och som förlust tror jag också förekommer, således blir själva vinsten i sig (med eller utan tävlandet) ett objekt som drifter riktas gentemot. Denna tävling, eller vilja att rangordna, förändras också i och med att våra drifter påverkas av vår genetik och påverkan av omgivning. Detta är värdesättningar som vi skapat med påverkan av våra drifter. Dessa värdesättningar uppkommer genom att vi försöker påverka våra tankar så de står i relation till våra drifter. Värdesättningarna tenderar alltså att stå i förbund med de drifter som hos oss är dominanta. De blir en identifikationspunkt inom vilka vi värderar oss själva, genom att de sänker och höjer vår rädsla samt ångest, ger utlopp av vår aggression och lust, utifrån respons av vår omgivning (som jag i arbetet ger representationen känslomässiga-objekt) och vårt handlande. Processen som skapar vår identitet, om man ser identitet som ovan, är avancerad och representationen av den är mycket teoretisk. Ett framförande av den kommer jag dock utbyta här i arbetet. En grundläggande generell identifikationspunkt som de flesta har gemensamt, finns. Med det menas att det i vår omgivning som våra drifter triggas igång av, riktas gentemot, och får utlopp av, ofta eller alltid har gemensamheter. Vi gillar alla sex, social gemensamhet och uppmärksamhet. Dock förändras dessa behov, alla fall delvis, av våra tankar och vår omgivning

Bevis, driftenergi och tävling

Nästan allting vi omvandlar driftenergi till för vi in ett tävlingsmoment som mening i sysselsättningen. Inom mycket av det vi använder vår energi till, finns det anordnade tävlingsmoment. Detta ses tydligt inom idrott, men också inom politik. Där vinsten ger anordnade positiva konsekvenser. Man kan också med lätthet se, för utövarna, positiva känslor vid vinst och negativa känslor vid förlust.

konversationer tävlar/domderar människor om att ha ordet genom att avbryta varandra. Man kan genom att observera konversationer se en tävlan i att få hålla ordet. Människor lyssnar inte alltid på varandra, utan vill istället ge uttryck för sin förmåga och tävla/domderar med en. Detta märks extra tydligt i grupper och bland människor som är extroverta. Man kan också här ibland observera en ångest hos den som blir avbruten – den som inte får utrycka sin kompetens. Och också ofta ett ökat självförtroende hos den som inte blir det – den som lyckas hålla kvar ordet hos sig själv.

konversationer tävlar människor om sin kunskap genom att säga emot varandra. Man kan genom att observera konversationer se/höra en tävlan i att ha rätt. Ofta diskuteras frågor där medlemmarna i diskutionen vill ha rätt och de försöker finna bevis att de har det genom att hänvisa till källor eller att på andra sätt bevisa att sanningen är på deras sida.

Vårt tävlingsbehov står i relation till vår identifikationspugnt på så sätt att vi framförallt tävlar genom det som vi själva anser hos oss själva som kompetent. Då oftast genom det vi lagt mycket energi på

Människans tävlingsdrift triggas igång mer när tävlingen handlar om/gränsar till det som människan lagt ner mycket tid på, det som människan anser sig själv kompetent inom. Det vill säga identifikationspunkten Detta kan ses inom disskutioner där en viss individ har ett intresse av det som disskuationen handlar om. Där är han/hon är tävlingslusten och också mer känslig för förlust/vint gällande känslopåslag.

Bevis, sysselsättningar och värde

Själva sysselsättningen som vi lagt mycket energi på är något vi vill bevisa som viktigare, mer värdefullt, än det andra människor lagt mycket energi på.: Sysselsättningen i sig; det som individen lagt ner energi på, anses av individen vara viktigare än andra aktiviteter. Detta kan ses i yrkesgrupper, men också hos individer. Där individerna tävlar om viktigheten i deras premierande sysselsättningar. Det kan t.ex. vara vetenskapliga ämnen, idrott, eller olika yrken. Särskilt observerbart blir det då viktigheten hos en närliggande sysselsättning står i relation till viktigheten av sysselsättningen självt. Alltså när något värde kan stärka eller minska värdet hos det man sysselsatt sig med.

En förlust inom det vi värderar oss för; det som vi lagt energi på att utveckla – inger mer negativa känslor än om vi upplever en förlust inom något vi inte utvecklat.

En förlust/seger inom det en människa identifierar sig för ger upphov till ett större känslopåslag än om förlusten/segern sker inom något som för individen inte ingår i identifikationspunkten. Till exempel är någon som argumenterar om betydelsen av sitt /hobby/inriktningen av sitt vetenskapliga område mer känslig för upplevelsen av vinst/förlust/kritik och mer upptrigad till försvar och kamp, än om disskutionen sker inom något som personen inte lagt ner mycket tid på; t.ex. ett annat yrke/hobby/ vetenskapligt område.

Tävlingsdrifter ökas på i gruppsamanhangr: I gruppsammanhang ökas både viljan till konkurrens och viljan till uppmärksamhet på. Detta kan med lätthet observeras genom att umgås med människor umgås med människor i grupp. I gruppen är konkurrensen hårdare och detta märks genom gliringar, avbrytningar, högre röstläge och mer försök till bestämmanden.

Tävlingsdriften ökas på i samanhang då individens indetifikationspunkt berörs. Tillexempel är någon som argumenterar om betydelsen av sitt yrke/hobby/inriktningen av sitt vetenskapliga område mer känslig för upplevelsen av vinst/förlust/kritik och mer uppriggad till försvar och kamp.

och med vår gemenskap, vinster och förluster hamnar vi ofta i samma roll på grund av vårt minne har verifierats på olika sätt.

Chock/Ångest, fungerande

Vi får Chock, och rädsla , aggressionsutbrott, attraktion och flertalet andra känslor då vi upplever förlust.

Upplevda förlust står i relation till vår identifikationspunkt.

Text som står i relation påstående: Det andra vanliga ångestbidragande fenomenet är att individen som upplever stark rädsla gentemot den hotfulle inte kommer kunna spela ut sin aggression gentemot denna och således kommer denna individ ofta uppleva en känsla utav förlust gentemot individen som varit hotfull. Vid sänkande av social rang på grund av ovanstående fenomen späs denna känsla på än mer.

Bevis, förlust

Man kan se i människors ansikten att de upplever ångest då de upplever förlust. Man kan observera ett förändrat skeende i en människas ansikte då han/hon upplever en förlust. En muskelanspänning kan observeras och en ängslig ton. Man kan höra på människors röstläge att de upplever ångest då de upplever förlust. Man kan höra en endera ängslig eller bitter ton i en människas röstläge då han/hon förlorar.. Förlust och vinst står i relation till identifikationspunkten.Människor upplever förlust ofta inom det de värderar sig inom. Någon som anser sig anmälbildad kommer att lida mer av att bli emotsagd än någon som inte bryr sig om dylikt. Någon som tycker om en viss slags uppmärksamhet kommer att om någon annan tar denna uppmärksamhet lida mer än någon som inte har intentioner att ta denna uppmärksamhet. Exemplen är många och lätta att urskilja genom observationer.

Bevis, ressentiment Ressentiment är en process utifrån obehagskänsla, Ressentiment påverkar vår identifikationspunkt. förklaring

Text som står i relation påstående

Eftersom ressentiment är en skapelse utifrån en tävlingsdrift, så står den i relation till våra obehagskänslor Man kan observera den förändrade identifikationspunkten genom människors upplevda ressentiment mot andra

människor,Identifikationspunkt, bevis

Denna identifikationspunkt skapas genom att tankarna försöker förändra tävlingsdriften så att drift skall kunna få utlopp.

Texter som står i relation till bevis: Detta är värdesättningar som vi skapat med påverkan av våra drifter. Dessa värdesättningar uppkommer genom att vi försöker påverka våra tankar så de står i relation till våra drifter. Värdesättningarna tenderar alltså att stå i förbund med de drifter som hos oss är dominanta. De blir en identifikationspunkt inom vilka vi värderar oss själva, genom att de sänker och höjer vår rädsla samt ångest, detta ger utlopp av vår aggression och lust, utifrån respons av vår omgivning (som jag i arbetet ger representationen känslomässiga-objekt) och vårt handlande. Processen som skapar vår identitet, om man ser identitet som ovan, är avancerad och representationen av den är mycket teoretisk. Ett framförande av den kommer jag dock utbyta här i arbetet. En grundläggande generell identifikationspunkt, som de flesta har gemensamt, finns. Med det menas att det i vår omgivning som våra drifter triggas igång av, riktas gentemot, och får utlopp av, ofta eller alltid har gemensamheter. Vi gillar alla sex, social gemensamhet, uppmärksamhet mm. Dock förändras dess behov, alla fall delvis, av våra tankar och vår omgivning.

Bevis

Man kan observera att drift och känslor responserar hos olika människor, gentemot olika objekt, man kan också delvis följa en sådan utveckling genom vad människan varit med om.

Man kan följa ovan nämnda procedur genom att höra människor tala.

De 5 olika grupperna

***Bevis, Rädsla/aggression/Lust* *Bevis***

Vilken grupp vi är inom, då i relation till andra upplevda objekt, beror på styrkan av vår aggression och rädsla, lust Beroende på vilken roll vi oftast får – skapas delvis vår identifikationspunkt

Man kan se spår i vår identifikationspunkt beroende på vilken roll vi haft gentemot andra i vårt tidigare liv.

Text som står i relation till påståenden: Rädsla. ”Vid låg förmåga att konkurrera gällande konflikter (vilket ses som en rangpåverkande egenskap; som står i samband med aggression och lustkänslor) får individen för en ökad rädsla gentemot de människor denna förmåga sänkts gentemot. ” Detta innebär att människor som inte klarar av att försvara sig psykiskt, och eller fysiskt, upplever rädsla gentemot de människor de konkurrerar gentemot, eller de människor som upplevs hotfulla. Tidigare i arbetet förklarade jag hur rädsla inverkar på människor, och det är också så jag ser rädslans effekt på denna kategori av människor som jag nu tar upp. Så här skrev jag: ”I detta arbete beskrivs rädsla som en drift som är riktad gentemot ett visst upplevt objekt med en viss karaktär. Driften påverkar individen på så sätt att den vill undvika detta upplevda objekt med denna karaktär.” Aggression. ”En drift som avser öka en varelses sociala dominans i förhållande till en annan varelses sociala position. Aggression kan få utlopp på många olika sätt. I detta arbete tenderar känslan av aggression att triggas igång av andra människor med en viss karaktär, men den finns också underliggande utan yttre stimulans. När balansen mellan aggression och rädsla gentemot ett visst objekt är till aggressionens fördel finns ökade förutsättningar till att spela ut denna aggression gentemot detta objekt..”

Rädslan indirekta verkan på en individ, om den inverkar på förmågan att spela ut aggression, vilket den ofta gör, ger upphov till att aggression inte kan spelas ut.

Dessa fenomen kan ge upphov till en mängd olika sinnestillstånd beroende på hur vår omgivning relaterar till vår förmåga och oförmåga att spela ut våra drifter, hur exakt den inverkar på vårt vara beskrivs således i samband med exempel senare i kapitlet – där den förknippas med dem.

Bevis

Man kan härleda en viss undergivenhet och snällhet till rädsla.

Man kan härleda vår identifikationspunkt till rollen i våra relationer.Man kan se spår i vår identitet, då utveckling fört oss från den, genom att observera vår uttalade identifikationspunkt.

Observerbara känslomässiga objekt

Uppmärksamhet/Verifikation – Uppmärksamhet och verifikation genom vinst

Konkurrens från andra individer beträffande uppmärksamhet hindrar andra individer att ta denna uppmärksamhet i närkontakt med människor.

Konkurrens från andra individer beträffande bestämmande hindrar andra individer från att inta bestämmande i närkontakt med människor.

En vanligen observerbar skillnad mellan den övre och nedre kategorin; är att den nedre har en förmåga att bestämma som den övre inte har, och/eller att den nedre har en förmåga att ta uppmärksamhet som den övre inte har.

Detta är i sin tur ett resultat av rädsla och aggression i en individ, i samspel med en annan individ.

Text som står i relation till ovanstående: Att låta bli att konkurrera: Helt enkelt att låta bli att konkurrera gentemot andra individer, om det de vill ha. De vanligaste observerbara sätten att göra detta är följande sätt:

Att vara snäll: Undergivelsen utmärker sig ofta som snällhet gentemot individer vars sammanfattning individen ej ser som ett objekt vilket lust kan, eller har små möjligheter att, få utlopp gentemot. Helt enkelt andra människor som individen inte har intentioner att bli vän med, eller vill ha sex/närhet utav.

Att låta bli att konkurrera om uppmärksamhet: Helt enkelt att rikta sin personlighet från att bli uppmärksammad av andra, till att bli accepterad.

Om ovanstående metoder fungerar beror på ett flertal faktorer. Men om känslovara 1 och 2 kan stillas så pass mycket att nivå 3 åstadkoms, då stillas också ofta individens utveckling.

Att konkurrera: Att vara Elak: konkurensvilja utmärker sig ofta som elakhet gentemot individer vars sammanfattning individen ser som en individ där konkurrens gentemot objekt som lust responderar gentemot kan ske. Individen själv kan dock också vara det lustfyllda, i och med respons av våld och tävling som lust.

Att konkurrera om uppmärksamhet: Helt enkelt att rikta sin personlighet till att bli uppmärksammad av andra, från att bli accepterad.

Om ovanstående metoder fungerar beror på ett flertal faktorer. Men om känslovara 1 och 2 kan stillas så pass mycket att nivå 3 åstadkoms, då stillas också ofta individens utveckling.

Bevisande

Vid ett försök av beslagtagande till uppmärksamhet kommer man att märka ökad konkurrens av de andra som också vill ha denna uppmärksamhet.

Denna konkurrens kan få individer att sluta ta uppmärksamheten som de eftersträvar.

Vid ett försök av beslagtagande till uppmärksamhet kommer man att märka ökad konkurrens av de andra som också vill ha denna uppmärksamhet.

Vid ett försök av beslagtagande till bestämmande kommer man att märka ökad konkurrens av de andra som också vill bestämma.

Denna kos kan få individer att sluta bestämma om de som de eftersträvar. Vid ett försök av beslagtagande av bestämmande kommer man att märka ökad konkurens av de andra som också vill bestämma.övre kategorin som har en högre förmåga till bestämmande och uppmärksamhet, genom att ta detta i sociala situationer, känner oftast mindre rädsla inom sociala situationer och detta kan ses i deras ansikten, genom deras kroppsspråk och genom att lyssna på deras röster.

Anknytning till känsloliv, drift och identifikationspunkt

Påstående

identifikationspunkten förändras när människor blir nedtrycka så pass mycket att ångest, ger upphov till ressentiment.

Den förändras på så sätt att individen nedvärderar det den blir utkonkurrerad utav.

Text som står i relation till påståenden:” Detta är värdesättningar som vi skapat med påverkan av våra drifter. Dessa värdesättningar uppkommer genom att vi försöker påverka våra tankar så de står i relation till våra drifter. Värdesättningarna tenderar alltså att stå i förbund med de drifter som hos oss är dominanta. De blir en identifikationspunkt inom vilka vi värderar oss själva, genom att de sänker och höjer vår rädsla samt ångest, ger utlopp av vår aggression och lust, utifrån respons av vår omgivning (som jag i arbetet ger representationen känslomässiga-objekt) och vårt handlande. Processen som skapar vår identitet, om man ser identitet som ovan, är avancerad och representationen av den är mycket teoretisk. Ett framförande av den kommer jag dock utbyta här i arbetet. En grundläggande generell identifikationspunkt, som de flesta har gemensamt, finns. Med det menas att det i vår omgivning som våra drifter triggas igång av, riktas gentemot, och får utlopp av, ofta eller alltid har gemensamheter. Vi gillar alla sex, social gemensamhet, uppmärksamhet mm. Dock förändras dess behov, alla fall delvis, av våra tankar och vår omgivning.”

Bevis

Denna process är något man kan undersöka hos sig själv och andra, och man kan se bevis av dess påverkande av personlighet genom att göra detta.

Precis som ovan kan bevisande kan man se dess bevis genom att följa dess process hos sig själv och andra.

Snällhet/frånvaro av snällhet

Bevis: Människor som är snälla använder ofta detta för att visa undergivelse – detta för att försöka undvika konflikter.

Människor som inte är rädda, får utlopp för sin aggression genom elakhet, och får också genom elakhet en vinstkänsla.

Text som står i relation till påståenden: Helt enkelt att låta bli att konkurrera gentemot andra individer, om det de vill ha” Så här har jag skrivit i tidigare kapitel: där fenomenet beskrivs som en väg att få utlopp av sin rädsla genom att påverka omgivning på så sätt att den ej upplevs hotfull. Att använda sig av denna metod påverkar ofta också vår identifikation, på så sätt, att vi vill upphöja, försköna och positivt värdera, vårt eget beteende. Som en slags tävlingsinstinkt gentemot andra människor. Att inte konkurera ger också hos individen en upplevd ångest; en rädsla att inte få, det som individens lustkänslor får respons av. Det kan handla om uppmärksamhet, högre rang i grupper, lusttillfredsställelse gentemot det motsatta könet, med mera. Så här har jag beskrivit det innan:

Bevis

De snällaste människorna, som är detta även mot individer de inte tycker om/kan uttrycka lust gentemot, har större rädsla gentemot människor än andra oftast har.

Man kan observera detta genom att se på sin omgining.

Anknytning till känsloliv, drift och identifikationspunkt Bevis

Bevis,Människor som blir utkonkurrerade av människor så pass mycket att ångest uppkommer och ressentiment därav, förändrar sin identifikationspunkt på så sätt att de nedvärderar det de konkurreras ut utav.

Text som står i relation till ovanstående: ”Att visa upp en snällhet eller en undergivelse som ett tecken på att man inte har några intentioner att konkurera gällande social rang är en av de vanligaste metoderna. Även mot människor som är elaka och utnyttjar denna snällhet. Av den anledningen att rädslan hos individen är för stor, och för paralyserande, för att individen skall kunna handla på något annat sätt – utifrån denna rädsla, utnyttjandet som den ofta för med sig, och oförmågan till att få en ledande roll i gruppen, ger upphov till fenomenet jag gav uttryck för ovan. Alltså: ”Individen värderar sitt eget beteende högre, och sänker beteendet, gentemot de människor den upplever förlust gentemot. Med förlust menas här, att inte våga, eller att bli utkonkurrerad, gällande möjligheten att få sina lustkänslor tillfredsställda av omgivningen genom att nedsänka det beteende hos människorna, de människor som individen anpassar sig till/flyr ifrån, upplever förlust gentemot, och att genom upphöja sitt eget beteende, så får den upplevda ångesten från vara 2 utlopp, och följdverkningarna av vara 1 blir hos i, ndividen accepterade. Detta sker då alltså, vanligtvis; då denna ångest inte kan få utlopp på något annat sätt.” Detta ger upphov till att individen värderar sin snällhet som positiv, och de elaka människorna; de som utnyttjat denna snällhet – som är ett resultat av rädsla, blir det som, i och med snällheten, höjer individen i förhållande till dem. Det motsatta däremot, dvs, elakhet, blir värderat som negativt, som ger upphov till att känslan av att vara bättre än de elaka späs på än mer. Detta tror jag tveklöst är den allra vanligaste identifikationsförändringen hos kategorin vi nu analyserar, och också denna förändring är lättast att urskilja i vår omgivning.”

Bevis

Denna process är något man kan undersöka hos sig själv och andra, och man kan se bevis av dess påverkande av personlighet genom att göra detta

Hämnd/oförmåga till hämnd, bevis

bevis

Hämnd är utspelbart endast då rädsla inte är ett hinder för detta.

De inom den nedre kategorin kan oftare hämnas vid direktkontakt med människor, eftersom deras rädsla ej är så stor att den omöjliggör en sådan handling.

De inom den övre kategorin kan mer sällan hämnas vid direktkontakt med människor eftersom deras rädsla överstiger möjligheten för en sådan handling.

Viljan till hämnd uppkommer vid känsla utav förlust.

Hämnd är utspelbart endast då rädsla inte är ett hinder för detta.

De inom den nedre kategorin kan oftare hämnas vid direktkontakt med människor, eftersom deras rädsla ej är så stor att den omöjliggör en sådan handling.De inom den övre kategorin kan mer sällan hämnas vid direktkontakt med människor eftersom deras rädsla överstiger möjligheten för en sådan handling. Viljan till hämnd uppkommer vid känsla utav förlust.

Proelium 5

Exempel 1.

Dålig konkurrens via psykiskt våld

Dålig konkurrens via sublimation

Exempel 2:

Dålig konkurrens via psykiskt våld

Hög konkurrens via sublimation

Exempel 3:

Hög konkurrens via psykiskt våld

Dålig konkurrens via sublimation

Exempel 4:

Hög konkurrens via psykiskt våld

Hög konkurrens via sublimation

Dessa kan fungera som ett tillägg och ett annat synsätt i relation till den stora delen i excel. Där man kan kategorisera olika människor i olika fack. Självklart med en syn att människan också är individuell. Vi tenderar att ofta komma i samma roll i olika grupper men självklart inte alla.

Min egen analysbevis

Grupp 1; skolan 6-10 år, 4

Grupp 2: skolan,Grupp 10-15 år , 2,

Grupp 4: Skolan och ryggskadan,20-25 2

Grupp 5: 25-30 Sjukdommen 1

Grupp 6: 30-35 Sukdommen och återhämtnigen 2

Olika typer av sår som vi fått genom åren kommer jag här analysera. Grupp ett förde med sig i tidigare sår en tro på mig själv, gällande sublimation. Senare i livet försvann möjligheten till psykiska motstånds-möjligheter. Tron på sublimation fanns dock kvar. Vid grupp 4, fördes jag fram utan självförtroende och låg förmåga till sublimation. Vid sjukdomens början hade jag bildat något typ av tänkande, och styrka gällande psykisk krigsföring samt sublimiation. Senare vid min återhämnting hade jag byggt upp någon slags av tro gällande sublimation och krigsföring.

Slutord

Efter det tidigare tänkta givande har jag pulvriserat min kunskap med mitt tidigare jag, dess framfusighet och tänkt klargörande. Mitt mål var att bygga upp ett system, en karta, ja en analys där jag såg människan med människan som stort. Mellan människan och jag, har jag då letat efter mina hemligheter, och tack vare andra hittat något genuint. I mitt sökande har jag råkat ut före en viss stimulans, dvs: Friedrich Nietzsche. Denna verkan, denna stimulans, förde mig fram med modiga tankar. Fönstret jag såg igenom, riktade sig nu med klart ljus på omgivningen. Jag vill hylla min ledare, min respons och lärare: Friedrich Nietzsche. Vi har betaljats i mitt huvud som ingen annan; jag har vunnit, jag har förlorat, blivit klokare, fått mer självinsikt samt mod. Vi är och förblir djupt förenade. Allt jag har genomfört i mitt verk har också förenats med min omgivning och dess tillstånd. Olika sorter av arbeten har därmed försluten klarlagts; en kärlek, en kamp. Ja kärlek för det teoretiska förde mig själv fram. Både verkligheten och min förmåga till tydande går här att se. I min framgång dess lyster och sorg. Med röster och kalla vindar en brist ter sig åskådlig – jag är nästan för svag för att föra ut mig med själv. Detta blir en kort genomgång av det jag varit med om, men inte bara det, för jag inte bara flugit fram, jag och också lidit och med möda och besvär gått i hamn.; Ibland också med åtrå – ett verk skapat ut mitt väsen som djupt. Jag inväntar er skönhet och därmed er styrka – med mitt verk gör allt ni kan.

Boken

Proelium 1

Överskrift

Förklaring av driftegenskaper

Läs text omringad i svart/omringad, i mitten i excel nedan. – läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns nedan.

Omringade med svarta rutor nedåt och uppåt, – läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Omringad av svart och röd textruta i excel – läs texten nedan en gång, sedan exel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Diagram, möte, tillstånd, konflikt

Omringad av röda textrutor i excel, läs texten nedan en gång, sedan exel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Identifikationspunkt och minne

Omkringad av röd textruta i excel,

läs texten nedan en gång, sedan exel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Svart textruta uppåt,

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Oranga och svarta rutor till vänster,

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Samansättning med att låta bli att konkurrera, övre och nedre tillstånd:

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Omringad av svarta och oranga delar till vänster

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Gemensamhet: En stark förmåga att spela ut aggression gentemot andra via psykiskt våld

Svart och orangea ruta nedåt till höger,

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Oranga färger nedåt till vänster,

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Aggression som försvar

Orange ruta till vänster,

läs texten nedan en gång, sedan excel en gång, sedan text en gång till. Direktlänk finns i början av arbetet.

Identifikationspungt

Utloppsfaktor

Ur moralens härstamning 2

Proelium 3

Aggression – fungerande

Rädsla – fungerande

Tävling – konkurrens , fungerande

Bevis, driftenergi och tävling

Bevis, sysselsättningar och värde

Chock/Ångest, fungerande

Bevis, förlust

Bevis, ressentiment Ressentiment är en process utifrån obehagskänsla, Ressentiment påverkar vår identifikationspunkt. förklaring

människor,Identifikationspunkt, bevis

Bevis, Rädsla/aggression/Lust Bevis

Uppmärksamhet/Verifikation – Uppmärksamhet och verifikation genom vinst

Proelium 5

***Bevis, Rädsla/aggression/Lust* *Bevis***