Tag Archive: det okända

Det okända

fre 15 juni, 2001 kl.16:01 | Inga kommentarer

1, logik och språk

Tankar om det matematiska språket och dess sanning. Låt säga att vi har ett matematiskt system, med vederlagda värden på talen inuti i den. På en ö i världen någonstans lär sig en grupp människor matematik, där talen i sig har annorlunda värden. 2 står där för tillexempel för 5. De provideras med verktyg, kunskap och material för tekniska konstruktioner; med ett matematiskt system, där värdet på siffrorna skiljer sig åt gentemot de som vi i resterande delar av världen använder. Efter en viss tid får gruppen återkomma till världen, och får i uppdrag att bygga en konstruktion med detta matematiska system, med de värden vi i övriga världen har. Detta sker utan en omvärdering av språket; människorna kommer alltså läsa av ritningen så som de lärt sig, med de vederlagda värden på siffrorna de lärt sig. Konstruktionen kommer således att bli felaktig. I detta exempel uppkommer känslan att en liknande produkt, som den vi skapat – att chanserna finns att den kan skapas med ett annorlunda språk. Men att språket självt framför en skillnad i skapandet av det vi får känslan av att vara lika. Följdfrågan blir då: vad är likheterna och skillnaderna mellan produkterna som vi får känslan av att kunna skapa med olika språk?

Låt då säga att gruppen får en anpassad ritning, med systemet de använder, till att konstruera en konstruktion som visuellt kommer att se exakt likadan ut som en redan färdigställd konstruktion i samhället utanför gruppen. Efter färdigställandet av konstruktionen ställs den bredvid den, i samhället byggda konstruktionen; mekanikerna bakom verken förs dit, och de får observera det färdigställda på avstånd. De två grupperna kommer inte att se någon skillnad på konstruktionerna; de vet inte vilken de byggt och de vet inte vilken den andra gruppen byggt. De är rent visuellt lika. Oförmågan att separera dem bevisar detta. Grupperna får i uppdrag att tänka igenom skapandeprocessen och diskutera denna process med varandra grupperna emellan. Detta observeras, och man märker att olikheten, mellan språk och mått finns där – de olika grupperna tänker på objektet olika. Således har olikheten i språket, förändrat hur vi relaterar visuellt till ett objekt. Så gemensamheterna mellan grupperna, individmässigt; där är denna relation så pass lika att en diskussion underlättas.

Grupper emellan:

Likheter – det visuella, att båda grupperna inte kan se någon skillnad på objekten.

Olikheter – hur vi relaterar till det visuella på grund av det matematiska systemet.

Ger upphov till – omöjligt att särskilja de två olika objekten från varandra visuellt.

Omöjligt till samarbete på grund av frånvaron av en gemensam syn på konstruktionen av objektet i fråga. Sammanfattning: Att grupperna kan använda sig av båda konstruktionerna (fastän de är uppbyggda av olika språk), om de låt säga vill reparera en av dem, finner jag intressant. Alltså, konstruktionernas färdigställda-resultat, ger upphov till en visuell likhet, vilket ger upphov till att grupperna kan fortsätta konstruera på dessa objekt, oavsett uppbyggt system. Dock påverkar själva uppbyggnaden – konstruktionen i sig, hur grupperna relaterar till detta upplevda objekt, således finns det inte tillräckligt med gemensamheter för att de till en början skall förstå varandra, även då om en omvärdering av språket (vilket troligen skulle vara ganska lättlöst) skulle kunna ge upphov till detta. Min slutsats i frågan är, att det inte går att särskilja objektet från språket, utan att de faktiskt är en och samma, på grund av att de alltid relaterar till en betraktare. Detta trots, att den visuella delen kan ge upphov till att vi kan missta något som vi känner till om något annat. Den uppgjorda gemensamheten, som vi ofta identifierar som sanning; det finns alltså förutsättningar att använda en annan gemensamhet för att skapa något som ej går att särskilja visuellt från skapelsen av den tidigare gemensamheten. En slutsats är dragen, fler bevis behöver hittas för att stärka den, och ett frågetecken kvarstår, ett bevis som kanske kan förändra. Nämligen detta: På vilket sätt ger den visuella likheten, som ger upphov till att grupperna inte kan särskilja objekten – en påverkan av det vi ser som sanning och objektivitet, och hur ser den objektiva sanningen ut, för den enskilda individen, bortom gruppen.

Denna visuella likhet, vad är dess grund? Det matematiska systemet jag framförde; dess förändring och påverkan av tanken, dess förändring av värdet hos det matematiska talet som exemplet visade en, i alla fall till en början, oförmåga till kommunikation och också till en viss särskiljande i tanken själv. När slutresultatet var färdigställt, men med två olika språk, syntes dock ett objekt som till synes saknade olikheter. Min första tanke om en anledning till denna likhet var att, matematiken, som ett objektseende; alltså där själva objekten själv, 2: 11, 3:111, 5:11 111, fortfarande fanns kvar som en likhet i de uträkningar som gett upphov till resultatet. Dock så var fortfarande den sammanfattande upplevelsen annorlunda på grund av ändringen av de representerande objektseendes värden. Jag började då fundera på om det finns en tanke som kan ge upphov till, precis som förut, ett exempel som destruerar eller sätter tanken på dessa värdens absolutister språk i tvivel.

Frågan om de separerbara objekten? I bilden används det vi ser som tre objekt, går det att se dessa som något annorlunda. Om man tillexempel ser ett medellångt objekt som 11, ett stort objekt som 1 och ett litet som 111. Att sätta ett värde oavsett dess antal, utan att snarare sätta detta värde i relation till något annorlunda; men samtidigt att behålla likheten – är det möjligt? Jag kommer att senare analysera denna fråga än mer. Det är möjligt att beskriva matematiken från olika språk från (kanske även på ett annat sätt än värden själv), som kan ge upphov till en likhet i det beskrivna, grupper emellan – och som kan ge upphov till en gemensam kommunikation. Utslaget och dess brukmedel, eftersom vi begränsar svaret till ett visst svar och förståelse, använder vi förståelsen av matematiken som bruksmedel och framfart samt efterstörning som påbud. Alltså att det finns en gemenskaphet inom språket som vi kan känna av och se i likhet med bilarna – en likhet gällande svaret och förståelsen. Vi visade detta med bilarna, och dess kommunikationsmedel. Där förstod vi efter svaret bilarna som lika, därmed fanns det en förståelse, som jag försökt där greppa. Jag upprepar: Det är möjligt att beskriva matematiken från olika språk från (kanske även på ett annat sätt än världen själv), som kan ge upphov till en likhet i det beskrivna, grupper emellan – och som kan ge upphov till en gemensam kommunikation. Därmed en viss logisk gemenskap gällande frågan ett plus ett i den givna ovan nämnda logiken. Vi hade kunnat precisera oss ytterligare, genom en neurologisk undersökning, men denna har jag ej förfogande till. Att påstå att de framförda objekten i fråga är helt lika, tror jag dock är en illusion. De skiljer sig åt i vårt språk att beskriva dem – således är det ej helt likt, inte bara gruppmässigt, men framförallt individmässigt. Det kvarstående frågetecknet, och det uteblivna svaret. Det finns alltså en gemenskap gällande förståelsen. Att en bil ses som gruppens gemenskap gällande förståelsen går att se gällande ovan nämna regel. Gruppen har gemenskap gällande logiken, eftersom vi kan se en logisk gemenskap. Svaret 1 plus 1 delas eftersom gruppen handlar likadant på så sätt att förståelsen finns där. Bilarna går att ses som samma sätt, eftersom skillnaden beträffande bilarna upplevs på samma sätt som logiken, på grund av att räknesättet, den gemenskapen logiken finns där. Annars skulle inte grupperna se dessa på samma sätt gällande logiken. Logiken fungerar som ett bevis därav, annars skulle bilarna på ett annat setts på ett annorlunda sätt. Logiken delas, språket ej. Detta ger upphov till en skillnad.

Språken är densamma på samma sätt så de olika språken, med samma värde, ger upphov till ett kommunikationsmedel som jag använder mig av då jag analyserar förståelse, dess tankar och möjlighet, både individmässigt samt gruuppmässigt.

Man skall dock tänka på att Iakttagarna närmar sig bilarna så finns det ökade odds till att se bilarna på annorlunda sätt. Detta på grund av vissa mänskliga faktorer. Såsom en repa i lacken på en bil; en mutter som sitter annorlunda- och så vidare-Perspektivisk! Man skall dock inte glömma att bilarna kan betraktas av individerna på olika sätt – Subjektivitet

3, metod

Jag skall här undersöka världens existens i relation till vår världsvy. Tänkandet framstår av tidigare följda texter, och nya tankegångar; vilket sker med en kniv, som slår mot en hård figur, som sedan skapar ett nytt element. Tänkandet själv appliceras på det slagna föremålet och förändrar figuren där den nya figuren fungerar som något nytt. Dvs tänkandet framför de andra rubrikerna med redskap i hand; med en världserfarenhet som kan kopplas vid egen föreställningsförmåga, erfarenhet vid tidigare texter samt slutdestination. Vi fortsätter, om ej alltid med kritisk hand mot det skrivna förgångna, utan också en följd av tidigare betraktelser och därmed framfart. Vi kastats i hastighet fort in i både vetenskapen och världens beskattning; där vi undersöker det mest iögonfallande problemet: vår människa, dess tänkande samt erfarenhet och vilja att bemöta vår sfär. Tankarna separeras kategoriernas av nedan givna test som tillsammans skapar helhet och produktion. Nedan och följandet bemärkande får vi granska stenens natur, och senare, i andra avsnitt dess kniv, där jag med hjälp av olika element vedersakar världssyner, sammanbinder dem och sedan gestaltar en ny sten. I nedan följande avsnitt visas grunden, det vill säga stenen vi rår oss på. Vi påbörjar sökande med nedan tidigare nämna text ”När iakttagarna närmar sig bilarna så finns det ökade odds till att se bilarna på ett annorlunda sätt. Detta på grund av vissa mänskliga faktorer. Såsom en repa i lacken på en bil; en mutter som sitter annorlunda – och vidare. Man skall dock inte glömma att bilarna kan betraktas av iakttagarna på olika sätt.” Vi kommer också granska världen och dess fattning, oss själva och vetenskap. Man skall dock inte glömma att bilarna kan betraktas av individerna på olika sätt – Subjektivitet

Jag kommer här utifrån ovan nämnda varaförståelse gå igenom, rent individmässigt, individen gentemot ett föremål, där individen själv granskar människan i vår sfär på ett visst vis. Utanför gruppen och dess, ovan nämnda individen. Alltså: ”När iakttagarna närmar sig bilarna så finns det ökade odds till att se bilarna på ett annorlunda sätt. Detta på grund av vissa mänskliga faktorer. Såsom en repa i lacken på en bil; en mutter som sitter annorlunda – och så vidare. Man skall dock inte glömma att bilarna kan betraktas av iakttagarna på olika sätt.” Vi kommer också granska världen och dess fattning, oss själva och vetenskap.

4, kategoriseringar

Låt säga att världen förespråkar gällande en företeelse, objektet i själv likadant. I detta fall ett konstverk. Alltså, att vi känner samma sak för ett konstverk. Vi skådar, känner och begriper konstverket likadant och upplever det som likadant. Låt säga att föremålet beskrivs som vackert. Att alla känner likadant enligt ordet vacker – självklart fel – behöver knappast någon gemenskap med andra senare argument. Låt oss dock locka oss till tanken att en viss undersökning visar en viss gemenskap enligt en hjärnröntgen, då denna utger ett visst resultat som är befattad på så sätt att en likhet är densamma gällande hjärnornas undersökning likadant. I detta fall 9 av 10 fall. Är det då sant? Enligt en viss tidsperiod skall jag bevisa dess falskhet: Undersökningen sker mellan 12–18 på dagen. Mätningen sker alltså under detta tidsspann. Här sker sanning som en falskhet, mång i mycket på grund av att man ser undersökningen som individen själv. Under en annan tid finns undersökningen inte till, och därmed är den annars felaktig, eftersom personerna efter tidsperioden förändras, dom existerar i det dolda – eftersom vi skiljer oss åt gällande ett visst tidsspann, likaså vår sfär.  Individen förändras – vetenskapen likaså. Låt oss fortsätta: vi undersöker hjärnan, med vissa metoder, och i en viss del skapas en avbild av föremålet i fråga: En viss utrustning analyserar hjärnan och ger ett utslag i form av en bild. Denna bild jämförs sedan mellan olika bilder, alla inom samma kategori. Sker samma tankegång inom visst språng – är hjärnan densamma inom en snäv bild som vi sedan gestikulerar inom en radie densamma? Alltså, är en sjukdom alltid en sjukdom gällande dess namn – eller kan vi här se en skillnad? Låt säga en hjärnblödning, se dess bevis på en radie, en tid genom vissa undersökningar. En hjärnblödning är aldrig lik en annan. Vi människor skiljer oss desamma gentemot varandra. Mellan olika parametrar är vi olika, därför blir hjärnblödning aldrig en hjärnblödning. Detta på grund att vi skiljer oss åt, och detta element, denna kategorisering ger lätt upphov till en förnekelse. Inte bara skiljer vi oss åt i något vi kan se som en sjukdom, utan denna försvagande enhet som ger upphov till en mätning, passeras ut ju mer universum förändras och individen likaså. Ju mer tid som framhävs ju mer ökas ofta trovärdighet av missfall. Hjärnblödningen blir ofta mer olik i jämförelse med andra individer på grund av att denna rinner ut i formen av tid. Ju längre tiden går från mätandet, som i detta exempel sker med en hjärnblödning, desto mer sviktar bedömningen och slutresultatet; mycket på grund av att vi förändras, och i det stora hela universum likaså – detta ger ofta upphov till, ett tankesätt – ett missförstånd. En hjärnblödning är aldrig en hjärnblödning, som ibland, men inte alltid, är en villfarelse i form av ett visst språk som kan förutsäga, men också skapa missförstånd. Världen som illusion, sannolikhet – tanken som instrument samt subjektivitet. Så även om det finns en logisk tanke som utspelas utsöndrad exemplariskt omedvetande för er, så finns det skillnader individer emellan: Man skall dock tänka på att Iakttagarna närmar sig bilarna så finns det ökade odds till att se bilarna på annorlunda sätt. Detta på grund av vissa mänskliga faktorer. Såsom en repa i lacken på en bil; en mutter som sitter annorlunda- och så vidare-Perspektivisk! Man skall dock inte glömma att bilarna kan betraktas av individerna på olika sätt – Subjektivitet

5, empiriska bevis

Låt oss säga att vetenskapen förs framåt med hjälp av empiriska bevis. Att en viss händelse repeteras med en viss följd, och att denna följd ger upphov till en vis del; som granskas och att försiggåendet ses som en linje där själva repetionen skapar en substans, som vi kan iaktta och respondera utefter. Jag menar att visst utslag av vår natur som kan ge upphov till empiriska bevis. En maskin ger ett visst utslag, inom en viss följd. Vi beräknar då naturen av maskinen och förenar oss med maskinen, så att vi ser bevis att detta kommer ske igen. Ett annat exempel kan vara en viss formel som beräknar en del av universum därav. Att då se detta som en sanning, att detta kommer ske inom framtiden – kan vi se detta som en sanning? Att beräkna naturen så att framtida betraktelser sker som en absolutet, dvs evig sanning. Vi gestaltar denna framtid som ett måste, detta ger upphov att vi kan se bakåt i tiden, och därmed falsifiera metodens framgång, eller tillbakagång, och då bilda en metod. En metod som ibland föreslår evighet. Vi skall inom en vis följd finna denna åsikt samt vedersakare. Synen föreslår en vetenskaplig sanning, där utkastet gett upphov till att, låt säga att till 90 % procent av kvinnorna i en undersökning väljer män till framtida partner utifrån en speciell personegenskap. Det kanske inte lyckas, men oddsen till kvinnornas vetenskapliga egenhet förut nämnda text står för 9 fall av 10. Vi kan i denna sannolikhetsberäkning syn på vår sfär, där faktiskt vi kan beräkna dess innehåll, dvs det människan ej förutsäger utanför beräkningen själv. Beräkningen ovan bevisas genom sannolikhet. 10 procent hamnar därmed utanför beräkningen, men de återtar kraft i förhållande till ovan nämnda parametrar; tvärtom, 10 procent enligt en viss sannolikhetsberäkning sker utanför bedömning och blir därför en motsägnings-enhet följd av faktorerna innan som sker som fördel till ovan nämnda skillnad. Dvs motsatsen, tio procent. Om vi nu ser detta ur ren klarvinkel, så blir motsatsen något av denna värld, det vill säga 100–90=10. Alltså till förfogande 10 procent kvar. Detta är en sannolikhetsberäkning och skall själv dock ses som en. Där det är en så kallad uträkning, där den genom sannolikhet gällande beräkningen själv; världen och intet. Låt säga att det enligt systemet finns 10 procent kvar, är inte detta ett bevis gentemot absoluteten frånvaro själv. 10 procent genom vetenskapen själv, utsäger dess svaghet. Alltså en inte som bevisas som frånvaro själv, där ovan nämnda beskattning verifieras genom sakkunnighet om världens beskaffning. Empiriska bevis som bevisar, inte bara beräknings – konsten, genom att hitta sannolikhet, utan också för att hitta något vi kan se som intet. Evig sanning gällande ovan nämnda element kan alltså slås ut genom 10 procent. Ni kanske ser utmaningen framför er. De empiriska bevisen arbetar också i motsatt riktning. Går vi med på det ena, får vi också följa, acceptera, granska och särskilja en bedömning – därför denna beräkning. Vi tillsluter verkligheten, och öppnar dess motsatts – allt efter vetenskapen – allt med åsikten att vi inte kan bedöma individens uppleverselförmåga till 100% gällande vissa vetenskapliga metoder. Själva beräkningen och hur den kommer att uppstå är en sannolikhet själv, där man kan se på grund av dess natur – ofta ett missförstånd när vi skall beräkna naturen, då beräkningen av en av denna, då ur ett brett spektrum, där sannolikheten i beräkningen av sfärens helhet och tidsrymd. Något vi helt och hållet ej kan få fullständig rättighet till. Om vi nu inte får reda på allt – troligen omöjlig. För om vi vet allt – hur kan vi då veta att vi vet allt?

Jag märker att vi börjar komma till slutdelen av mitt tänkande inom denna del: Undersökningarna är en del av vår sfär, då sfär som mängd. Den är inom universum en del, som måste beräknas själv i en undersökning av ett visst spann eller tidsperiod. Vi räknar oftast inte universum som helhet för då måste vi ta med själva -uträkningen att det blir en uträkning, som en sannolikhet. Man ska dock tänka på att även om vi bestämmer en objektiv regel: Låt säga vi ser sanningen som en sanning då vi kan kommunicera (ett exempel på gemenskap sanning), men den upplever vi i vårt inre som annorlunda, inte bara för att vi kan se dissektionen som en enskild parameter, utan vi också är annorlunda. Då i vårt hela väsen, pga. av att vi förändras och är annorlunda, inom de vi ser som en likhet, dvs att i detta exempel förstå. Det blir i vårt hela väsen missförstånd, om vi inte tar till ovan nämnda missförstånd. Beräkningen inom en viss undersökning tar inte med beräkningen eller dylika processer som finns inom vår sfär, och kan därför aldrig bli helt sann.

5, Att söka och misslyckas – att dö

Låt säga att vi har matematisk ekvation – då vi uppnår förståelse, kastas vi åter in i framtiden. Genom att titta tillbaka uppnås en konflikt, som med ett visst språng gestikulerar förståelse. Om vi kastas framåt med en viss hastighet som rymmer förståelsen av sanningen. När vi tittar in i framtiden, finner vi ett gap. I detta fall ser vi dess existens som varaförståelse, vilket kan uppnå en tid vars förståelse går fortare, eller stannar av tiden, i en sådan omfattning, då detta sker vilket framstår att förståelsen pågår längre tid än förseelsen av tiden själv – det vill säga – 100 procent förståelse av ett element som vi ej kan binda oss på, en varautflykt vilket anses som sanning. Detta då i skymundan av just denna tillflykt av sanningen. Då denna är mottagaren, då ser tankens framfart vars existens som rör sig fortare eller likadan än tidens uppnådda värde, då kan förståelsen av tankes genomförande hastighetsföremål nå oss på en jämlikhet som tittar tillbaka på en enhet som förbinds med hastigheten av existensen och vår sfär. Varaförståelsens genomgång går fortare eller lika fort än oss själva. Alltså tanken själv, förbinds så med omgivningens tolkningsförmåga att den hinner i kapptiden som vara-begreppet och omvärlden som framgående enhet. Då detta uppnås, kan vi se sanningen själv. Detta i beräknades fortgående ej med oss som spann, utan detta snabbare eller lika fort framför. Allt föregående text. Kommer jag stå utanför mig själv som bedömare inom just denna tid. Är vi samma sak, nej, inte då vi uppmäter oss som snabbare eller lika snabba inom en viss syn på tanken.  Exempel just ovan detta – förstår ni, när förstår ni, vilken hjärnmätning stannar tiden och ses som detta, alltså förståelsen som går fortare än tidens existens. Vi får förståelse för detta måste vi förstå fortare eller lika fort än omgivningen, om vi ser den som en brukande framtid. En framtid som för tiden framåt. Tiden i föregåe0nde experiment, med denna som bruk medel. Om tanken själv genom historien ses som tid, gå fortare eller lika fort som än tiden själv, då kan tanken bli fri och gå fortare eller lika fort än vår uppmäta sfär själv. Att tolka sanningens sanning, med föregående tanke som följd. Om vi upplever förståelsen före sfären självt, måste då denna räknas in på den förståelsen att denna kunde fås. dvs empiriska bevis och logik om just detta uppnås vår – sfären som helhet. Vi kan inte förutspå när förståelsen uppnås, och måste därför räkna in detta på empiriska bevis, som vi gick in på tidigare – sanningen som sanning när vi ska beräkna den – finns ej innan förståelse, och därför finns den inte.  Som helhet – vi kan inte nå den allra först, så som helhet är det förgången, och därför gå det bara beräkna ting i ett stumt ting, som vi benämner tiden. Inom denna del, inom denna artikelserie. klickande sanningen, rummet och hur vi går igenom sanningen. kommer jag utgå från sanningen, så att vi försöker finna sanning kommer använda förståelse som medel, och se hur sanningen kan relateras till denna.

Kategoriseringar, och ytterligare exempel: Om vi hittar sanningen så gör vi det så är den en kategorisering mellan två punkter, med ett visst kommunikationssystem, som leder oss framåt där själva kategoriseringen ej är lika på grund av vår olikhet. Exempel från artikel tre: Sker samma tankegång inom visst språng – är hjärnan densamma inom en snäv bild som vi sedan gestikulerar, inom en radie densamma? Alltså, är en sjukdom alltid en sjukdom gällande dess namn – eller kan vi här se en skillnad? Låt säga en hjärnblödning, se dess bevis på en radie, en tid, genom vissa undersökningar. En hjärnblödning är aldrig lik en annan. Vi människor skiljer oss desamma gentemot varandra. Mellan olika parametrar är vi olika, därför blir hjärnblödning aldrig en hjärnblödning. Detta på grund att vi skiljer oss åt, och detta element, denna kattegosering, ger lätt upphov till en förnekelse. Inte bara skiljer vi oss åt i något vi kan se som en sjukdom, utan denna försvagande enhet som ger upphov till en mätning, passeras ut ju mer universum förändras och individen likaså. Ju mer tid som framhävs ju oftare ökas trovärdighet av missfall. Hjärnblödningen blir oftast mer olik i jämförelse med andra individer på grund av att denna rinner ut i formen av tid. Ju längre tiden går från mätandet, som i detta exempel sker med en hjärnblödning. desto mer sviktar oftast bedömningen och slutresultatet; mycket på grund av att vi förändras, och i det stora hela universum likaså – detta ger ofta upphov till, ett tankesätt – ett missförstånd. En hjärnblödning är aldrig en hjärnblödning, som ibland, men inte alltid, är en villfarelse i form av ett visst språk som kan förutsäga, men också skapa missförstånd. Världen som illusion, sannolikhet – tanken som instrument samt subjektivitet.

Vi kategoriserar för att hitta likheter, men en hjärnblödning från ett visst perspektiv är aldrig densamma eftersom vi är olika. Detta kan lätt missförstås. Vi är aldrig lika – därför är en hjärnblödning aldrig en exakt samma blödning som hos en annan människa.

Vår förståelse förändras på grund ofta av tiden om det ständigt förs framåt, till och med kategoriseringen är ej hundra procent, och sannolikhetsberäkningar är dess icke vara bevis. Till och med orden efter detta, bevisen och terroriserandet är någon vi ej är säkra på att detta kommer framföras. Som sfären själv, med detta menar jag tiden som en helhet i det stora: mätningen av en maskin.

Inom ett visst spektrum, sluter vi en tid, mot det stora hela. En undersökning, under ett viss spann. Vi kan tillexempel undersöka en motors egenskaper och få ett utkast av en viss slutdestination, då vi spelat in denna slutdestination, inom ett visst spann. Dvs en viss tid, i en viss fabrik. Under denna tid pekar en viss mätning till en viss effekt och slutresultat. Utanför denna procedur spelar universum själv en effekt som kan slå ut ovan företeelse. Ett visst utslag: jorden förändras, detta kan ge upphov till att ekvationen inom ovan nämnda text försvinner. Vi kan inte vara 100 procent klara om hur denna tidsperiod, inom ett visst spektrum slår ut till 100 procent, om vi ser undersökningen till sin helhet inom denna sfär. Vi når aldrig, som ett förutspående sanning. Inte ens när vi tittar på föregående, dvs lyckad mätning. För vi vet inte om förståelsen, metoden, att läsa av det föregående lyckas, på grund av att vi inte vet att vi förståelsen av det tidigare. Detta eftersom ett visst utslag eller företeelse kan hinna före oss. Tillexempell: en hjärtattacks gemensamma mätningar.

Förståelse och psykologi: Vi kan titta på varandra och se förståelse inom ett visst spann, men vi kan aldrig göra det i vår sfär hela omfång. Den mänskliga förståelsen och dess psykologi tittar bakåt på det som redan finns. Medvetandet granskar, men far i hastighet framåt, dvs medvetandets iakttagelse, känningar, att se framåt och bakåt – förs framåt i tiden under iakttagelser själv. Medvetandet känns av annorlunda än tiden. Allt började allt med ett iakttagande av oss själva och utifrån. Framtiden och bakåtiden, förmågan att analysera denna gav upphov till känslan att vi far framåt. Vi kan inte i vår psykologi framhäva sanningen som något. Känslan att fara från baktiden är inte är inte tiden själv, som vi aldrig kunde nå. Förståelsen hinner bakom vår upplevda tid. Vi analyserar framtid och baktid, men den känslan står inte i samma fas som tiden som själv. Vi upplever tiden, som ett föremål som tid, vi når den inte med vår förståelse. Kommer vi fatt tiden? Den försvinner innan denna förklaring, dessa ord, kommer ej heller i kapp den. Jag dog nu.

6, tiden

Sanningen genom ett visst utslag i hjärnan och förståelse därav enligt så kallad neuropsykologi; denna ger samma utgång som tidigare. Vi kan ej förmedla slutresultatet, enligt en viss bas och därför blir den uppenbar – den finns inte; eftersom vi ej per 100 procent finner den. Vi vilar och förstår enligt en viss formel – det vill säga det föregångna. Sanningen existerar inte – den vederlagdas. En ny tro som ej helt ej kan förutspå att den i framtiden finns. Varför ska vi då följa dessa empiriska bevis, och ska vi följa det som bevisar att det finns en värd utanför det?  Det fungerar och har fungerat. En tro på att det går att följa detta med det oväntade i hand. Precis som det säger, att vi ska följa dessa empiriska bevis så kan vi också följa, i och med att de alltid ej slår ut 100 procent, och därmed ger världen utanför dess framfall. En tro om att samma sak kommer att hända igen, och att motsatsen, att världen är beskaffad på så sätt att den också finns inom en värld som ej existerar. Dom slår ut, och påverkar varandra, och är just nu en tro – som ej är sanning. I denna världslighet uppenbaras att världen ej vetandes är 100 procentig, och att detta ger ett utkast som innebär att världen inte per helhet ej finns till. Omotsägligt då vi ska bevisa motsatsen, ironisk nog tvärtom. Eftersom världen också existerar i detta obebyggda vilket är en sannolikhetsberäkning likaså. Vi vet inte om denna. En värld som slår ut ett ovetande. Det som finns kvar är en tro – sannolikhet-behandlingsväsendet. Det ovetande i empiriska bevis i dess motsats dvs, det omedvetna, det som ej kan mätas blir ett empiriskt bevis på grund av att det omedvetna också kan ske likt ett empiriskt bevis.

Är sanningen omöjlig att hitta och följer vår förståelse dithän? Då vi ej kan känna den per 100 procent: Vi känner inte till oss själva till 100 procent. Därför räknar vi på sannolikhet. Men vi kan inte observera oss i nuet, men inte i vår sfärs helhet. Jag menar att vi kan i nuet, om detta är omöjligt, räkna på oss själva just då. Men vi får då erkänna att detta genom människan ej skett i vår sfär tidigare, under ett enda ögonblick, för den processen påverkas av allt annat. Vi kan inte räkna ut något i en fullständighet om vi inte kan räkna ut allt, även om vi just nu kan räkna ut en process i nuet. Vi kan inte räkna ut universums utslag, i evigheten, även om vi i nuet kan räkna ut en process. Vi försöker räkna på sanning, men då vi gör detta, kan vi ej veta av sannolikhetsläran. Jag menar att sannolikhetsläran är en sannolikhet, ej sanningen. Under tiden vi räknar ut finns en annan process, uträkningen till att räkna ut uträkningen. Uträkningen är falsk, om vi inte kan räkna ut en process i nuet eller fortare än så. Vi kan ha fel och rätt gällande om att räkna i nuet, – vi kan kanske göra detta om tiden står stilla. Är tiden klickande kan vi fånga den inom denna punkt, men inte om den är flytande, då flyter den troligen i väg från ett håll till ett annat under förståelsen. Skeendet kan ske under tickandet, ej flytandet – en enhet kan förändras under tidens tickande. Förståelsen finns inom denna sannings ögonblick, då två punkter och dess mellanrum som upplevs som nuet, men det är en kategorisering i tillexempel neurovetenskaplig punkt, som står i relation gällande upplevelsen och tidens vara. När processen uppkommer finns nuet. Låt säga att en empirisk undersökning kan vara 100 procent sann i 30–40 procent, blir då inte motsatsen dvs, världen vi ej känner till 100 procent sann till 60- 70 procent sann – dvs det vi ej kan uträkna. Det omedvetna är ej klarlagt, men enligt en sannolikhetsbedömning är denna detta. Det omedvetna går bara beräkna inom en visst spann – men möjliga faktorer som följs – detta blir en beräkning själv. Vi sliter oss tillbaka, och tittar på 100 procent. Detta är ett visst utslag som beräknar något, men till 100 procent ej, på grund att det här också finns en beräkning på undersökningen själv. Det är ej 100 procent att beräkningen kommer att ske. Sannolikhet att den kommer att ske är inte 100 procent, och verktygen att bearbeta en sannolikhet förändras hela tiden, eftersom tiden förändras. Att beräkna en sannolikhet till det okända likaså. Vi hittar oss själva i nutiden, men vi ser också oss tillbaka till nutid, och upplever den som framtid. Kan vi inte beräkna oss själva i nutiden efter som vi ser oss som dåtiden. Vi enligt en beräkning hinner inte klargöra en beräkning från a till b, utan att färdas

förståelse och tid, Framtida och vederbörande tidsaxel möts, och kan ses som förståelse av tidigare spann. Denna förståelse – Inom klockan som tickande, kan vi stänga in i ett rum. Dvs förståelsen och dess framfart i ett ensamt rum under en viss tid. Där beräkningen existerar inom ett visst tickande spann; då kan vi inom nutiden också nå just denna, just inom tiden av ett visst klickande, men bara om vi räknar ut nuet som vi befinner i oss själva. Dvs tiden som tickande. Men om vi skapat denna figur, detta påstående, måste tiden mötas inom ett visst del. Låt säga att det går en sekund, och att ett påstående möts i detta nu och förståelsen samt uträkningen som nuet. Men om tiden ej befinner sig inom detta tickande, försiggår ej förståelsen inom ett uträkningsbart rum, då går det ej heller finna detta rum. Själva tiden som rum skall också finnas till, så om vi skapar detta, kan vi fortfarande ej nå vår sfär inom sig själv som helhet. Vi måste finna universums rum som helhet och dess beräknande, nuet som uträkningen likaså. Vi måste alltså räkna ut universum som helhet, alla dess faktorer, och hur de spelats in inom rummet av en viss tickande tid dess förståelse samt nu, annars slår det omedvetande ut möjligheten att rummet är uträkningsbart. Detta har aldrig skett, och att det skall fungera är nästintill omöjligt för då måste också beräknandet av framtiden med bakomliggande faktorer som följd klarläggas, rummet, klickandet, tiden, förståelse samt att kunna räkna oss själv i nuet. Om tiden rinner fortare är förståelsen finns den inte.

7, Sammanfattning

Kategoriseringar innebär att något, i en viss tillstängning mäts inom en period, där vi ser likheter, och kan forma dessa inom en viss innebörd. Detta ger en likhet, tillexempel människor emellan. Låt säga ett visst utslag gällande ett test, där sammanfattningen kan observeras genom våra sinnen. Nedan kan då förståelse genom en undersökning, hypotetiskt eller vetenskapligt, bilda en gemenskap som man kan sätta ett värde därav. Låt säga ett visst utslag på en undersökning beträffande människans förståelse. Genom tillexempel matematikens 1 plus 1. Något i hjärnan slår till en hypotetisk likhet, som jag sätter inom ett rum av förståelse. Att något händer vid detta förstådda utslag, i ovan nämnda del, att 1 plus ett är två. Vi kan dock aldrig, just nu förutspå framtiden i vår sfärs helhet.

Tiden som detta sker inifrån spelar en viss roll gällande kategoriserandet, ju längre denna far, desto större utrum för förtändningar. Förståelsen i ovan nämnda exempel är tillexempel detta. Att då hitta en viss förståelse, och ge ett utsprång därav, blir möjligt då tiden tickar, annars rinner tiden ifrån oss, Alltså rinner tiden under, och igenom förståelsen själv. Ett exempel är att, då vi börjar förstå, så har redan tiden påbörjat framfarten genom bevisliga hypotesen förståelse. När tiden nått två procent inom förståelsen, kan vi den ej bemärka. Under dock ett viss spann, kan vi se förståelsen genom att granska denna under detta spann, denna företeelse och hypotetiska gemensamhet. att förstå innan tiden kommit att påverka den kanske man kan lyckas genom att förståelsen går fortare än tiden själv

Utslaget och dess brukmedel

Eftersom vi begränsar svaret till en visst svar och förståelse, använder vi förståelsen av matematiken som bruksmedel och framfart samt efterstörning som påbud. Alltså att det finns en gemenskaphet inom språket som vi kan känna av och se, i likhet med bilarna, en likhet gällande svaret och förståelsen. Vi visade detta med bilarna, och dess kommunikationsmedel. Där förstod vi efter svaret bilarna som lika, därmed fanns det en förståelse, som jag försökt där greppa. Jag upprepar: Det är möjligt att beskriva matematiken från olika språk från (kanske även på ett annat sätt än värden själv), som kan ge upphov till en likhet i det beskrivna, grupper emellan – och som kan ge upphov till en gemensam kommunikation. Därmed en viss logisk gemenskap gällande frågan ett plus ett i den givna ovan nämnda logiken. Vi hade kunnat precisera oss ytterligare, genom en neurologisk undersökning, men denna har jag ej förfogande av,

Jag har försökt att beskriva förståelsen natur, och hur den skiljer oss från individ till individ, men också, hur grupperna rent logiskt fungerar. Man skulle kunna säga att individerna lever i företeelsen av sin omgivning. Även om det finnas likheter av förståelsen, en gemsam sådan, som vi kan urskilja grupper emellan, så är det inte helt samma som då man bevisar förståelsen vara eller icke vara, för individen själv. Oavsett hittar vi ej sanningen eftersom vi ej kan se oss själva.

8, appliceringar

Sjukhusets diagnoser förs framåt genom ett diagnossystem som tillämpas på något som ibland ses som en absolutet – nästintill sanning. Faran med detta brukningssätt är att diagnosen ses som en sjukdom självt. Detta kan ge upphov något märkligt. Läkarna tror att vi lider av samma process. Sanningen bemärkt, egentligen är det tvärt om – vi lider av olika sjukdomar. Den ena är inte lik den andra gällande processen. Den varierar från sammansättning och processen sker utanför sjukdomssystemet. Diagnossystemet fungerar som ett medel till en behandling, och skall delvis ses som denna. Då en människa kommer utanför, dessa företeelser kan detta ge upphov till ett missförstånd. De tror ofta att diagnosen, är som deras i förälskelse sitt påbud och kategorisering. Då föds detta system till ett missförstånd vilket själar inte bara patienter utan också deras anhöriga i ett kroniskt evigt dilemma, dvs att diagnosen, som diagnos är sann, sann på ett vis att varje vara, ej begripligt kan användas utan de fördunkla i sjukväsende. Diagnoser är på ett sådant sätt att den per 100 procent är helt likadant patient till patient. När elementet vid närmare företes skiljer sig från individ från individ, Detta för framför sig ovan nämnda missförstånds, och på grund av detta regleras en annan kunskap, dvs förmågan analytiskt sätt löplägga upphov, sjukdomsförelståelsen, så den blir holistiskt fungerande där ett anpassningsbart schackbord, där analysen har rätt pjäser samt åtagande och därför behandling i hand

Det är viktigt att vi lägger in basen gällande vissa händelser och företeelser gällande filosofi och vetenskap; mycket eftersom dessa är hus men rötter som skall växa fritt och få solljus. Förmågan att få dem att växa i vår framtid, är förståelsen som ligger i grund av dem. Inom både filosofi och vetenskap. Dessa är våra barn och vi skall behandla dem därefter.

Sjukvård, hälsa och meditation

sön 17 december, 2017 kl.20:50 | Inga kommentarer

Inlägget beskriver inte den privata sektorn.

1

Nästan all aktivitet, fysisk men särskilt mental ger mig de mest absurda symptom:
Kramper, illamående, brännande sensationer med mera.

2

När jag för första gången övervägde självmord var det som att falla över ett stup i en mardröm.

3

Jag söker överlägeskänslor gentemot andra och mitt tidigare jag, i lidandet finns undantag.

4

Sveriges läkare: Ofta oförmögna till ett framgångsrikt förhållande gällande patienter som genomgått majoriteten av sjukvårdens tidsbegränsade enheter, ofta utan klar diagnos och med diffus problematik, som för patienten ej ger upphov till ett tillfredsställande vara. Det råder ingen tvekan om att den tidsbegränsade faktorn, som omöjliggör filosofiskt och strategiskt tänkande, ett tänkande som kan ge lidande ökade odds till ett förbättrat leverne.

5

Tid står självklart i relation med ekonomi och därmed politik.

6

Ovanstående insikt gav mig frihet till ett kaotiskt tänkande där jag upplevde sorg, glädje, ensamhet
– ett drama som gav mig?

liten bild hemsida

Ensamhet, experimenterande, ilska och avund gentemot mig själv, samt andra, ett vara där jag tidvis stod som förlorare och som i nutid gjort mig bättre.

7

Lois and Diana fighting is in all off us – my vision ain’t clear,
so please let me kiss our tears allot.

8

Om jag minns rätt så har min sjukdom förbättrats?

9

Sjukdomen: Jag har förbättrats och försämrats tillsammans med intet?
Läkare och flera sidor av mig själv. Dåtid och nutid?

10

Till er som läst skriften ger jag en gåva i form av ihärdighet, styrka och seghet
– mig själv med andra ord.

11

Meditation

Månad 1.

Dag 1 och dag 2: morgon och kväll

Alan Watts-Still the mind, Intro to Meditation

Dag 3 och dag 4, morgon och kväll

Body Scan-Medverkande Jon Kabast-Zinn

Dag 5 och dag 6, morgon och kväll

Alan Watts-Teaches meditation

Dag 7 och dag 8, morgon och kväll

Eva Johansson-Avslappning och mental träning

En timme om dagen gånger 2. Byt ljudband efter två dagar.
Byt därefter till beskrivning för månad 2 efter en månad.
Därefter börjar du om med beskrivningen för månad 1, fortsätt om och om igen.

Månad 2.

Dag 1 och dag 2, morgon och kväll

Alan Watts-Out of your mind

Dag 3 och dag 4, morgon och kväll

Avslappning lång 25 minuter

Dag 5 och dag 6, morgon och kväll

Alan Watts-OMeditation-OM2

Dag 7 och 8, morgon och kväll

Reading from Hindu Scriptures 2

En timme om dagen gånger 2. Byt ljudband efter två dagar. Fortsätt från start månad 1.

12

Självklart kan schemat justeras efter tid och behov. Till exempel kan man meditera en timme varje dag,
där man byter meditationsband var tredje dag.
Själv tror jag inte att det är ljudbanden i sig utan varierandet av dem som är viktigt gällande avslappning.

13

Beträffande (Alan Watts, kolla stavning) så var han inte en lysande filosof men han har en skön röst att lyssna på.

14

Jag tror att meditationsprogrammet kommer att fungera för flera eftersom det fungerar för mig.

Drömmen om frihet!

liten bild 2 hemsida

Undersökningar av identifikationen

mån 29 januari, 2024 kl.14:29 | Inga kommentarer

inledning

Här kommer jag att dela in identifikations-punkten i tre olika delar: den första delen, är en del som kommer separera frågeställning gällande identifikations-punkten, och sen kommer stå i relation till, arbetet som proelium gjort – det vill säga jag, i ett större, tidigare verk – som jag har gjort. Som inte bara handlar om identifikationspunkten, utan som är relativt stort, och som jag inspirerats av. En annan del, handlar också om det ett tidigare verk, som Proelium, skapat – den heter hjärnans djup; jag kommer också här som ovan nämnda text, relatera mina tankar, min kunskap, till detta verk. Den sista delen, den del som kräver informationsintagning, kommer också relateras till min text, om denna text, den jag här skapar, den om identifikationspunkten.

Egna tidigare texter

Två texter av Proelium – Identifikationspugnten, förklaring av driftegenskaper, sidan ett – grunden i vår Identifikationspunkt: I detta arbete använder jag ordet identifikationspunkt, vilket är det hos oss, som bestämmer vad våra drifter påverkas av, gällande omgivningen. Denna punkt varierar från individ, till individ, beroende på vad vi har varit med om, våra värdesättningar, intressen med mera. Men det finns också en del som nästintill alla har gemensamt, och det är också därför våra drifter får utlopp av, påverkas av, och triggas i gång av många gemensamma objekt, i vår omgivning. Ett är tillexempel det motsatta könet.

Att inneha en förmåga till konkurrens. Identifikation utifrån att konkurrera gällande konflikt: Individen skapar här sin identifikation utifrån det den tycker om hos sig själv – den hatar inte andra, utan ser sig själv som stark, utan en respons som utspelar sig på så sätt, att denna respons, nedsänker det den upplevt en förlust gentemot. Man skulle kunna säga att frånvaron av denna respons ger upphov till en identifikationspunkt som förändrats mindre, som ger upphov till en mer djurisk, och på ett sätt också kanske mer naturlig – minde människoaktig, mer våldsam människa. Detta är människan utan tillstånd nedre, men med den övre.

Identifikation utifrån att konkurera gällande konflikt – Proelium Här upplever individen en lägre förmåga inom ett område gentemot en annan individ; t.ex. skönhet eller kompetens inom ett område. Ångest, avundsjuka och ilska uppkommer, särskilt då individen blir utkonkurrerad, vilket kan ske endast genom själva upplevelsen av förlusten beträffande intresset – som en utkonkurreras gällande en tävlingsegenskap. Denna ilska kan ofta få utlopp gentemot det konkurrerande i fråga, och då genom aggressionsutspelningar.

En generell identifikationspunkt – som ofta ger oss ökat självförtroende. Ett inbyggt socialt system om vad som räknas som vinst och som förlust, tror jag också förekommer, således blir själva vinsten i sig (med eller utan tävlandet) ett objekt som drifter riktas gentemot. Denna tävling, eller vilja att rangordna, förändras också i och med att våra drifter påverkas av vår genetik och påverkan av omgivning.”

Alltså; individen får inte ångest eftersom den inte upplever förlust eftersom den inte förlorar konkurrensmässigt gällande möjligheten att mot ett objekt få sin lust tillfredsställd. Benägenheten att nedsänka de som den konkurrerar gentemot finns här alltså inte. Däremot upplevs stolthet och glädje över sig själv, men också en ökad benägenhet till kamp åter igen.

Minnet: minnet är en viktig del som ej skall försvinna! Då vi utsätts för andra människor sker en slags pådragandet där människan formas både omedvetet och medvetet, därför finns det oftast roller i grupper eller individer som tenderar att vara likartade. Om en handling är riktigt hård mot invriden, kan detta minne fastna i individen mycket fort och kan därför sätta sig på minnet extra fort. Det kan också vara så att man helt och hållet går bort eller emot sina värdesättningar och där faktiskt minnet utvecklat sig själv och ändrar sig själv helt utan egna värdesättningar, utan man där endast påverkas av sina känslor. Detta går jag in på utifrån kategoriseringar, lite senare i boken på olika sätt., Sammanfattning av boken gällande driftuspelningar ,av proelium

Sammanfattning av 1

Då en identitet skapas, genom många repetitioner till hjärnan, på ett sådant vis, att vi då, genom detta, skapar en Identitet – då en känsla kommer åt en, och man inte är tillräckligt stark för att hantera den, sker en vilja att, hantera den. Om individen inte klarar av detta känslotillstånd, kommer han eller hon, försätta sig i ett visst tillstånd, som han eller hon inte klarar av – kommer detta med viss repetition, sen ske automatiskt – en identitet skapas. Om vi tvärtom känner en tilldragande känsla, blir också detta till en viss identitet. Jag kommer senare också att analysera, vissa faktorer, som ger upphov till olika regler i människan som sker inifrån. Denna känsla, är en känsla, som är så hård, så jobbig – att individen inte klarar av den.

Vad har då vårt språk att göra med detta? Vad händer exakt då denna rubbning, vilja att trycka ner, sker? Själva viljan, att inte klara av att hantera, det som är jobbigt, hos oss. Vi behöver språket för att klara av detta, därav skiljer vi oss, gentemot djur. Då vi har, denna konflikt, så trycker vi ner vissa saker med vårt språk  på ett logiskt sätt. När det är plus så klarar man av konflikten, och när det är minus så klarar man inte av den. Detta är toner av omvärlden, också det med vårt språk – som sker utifrån. Verifikation, moral, egna tidigare vårdsatsningar, och tidigare identifikations – punkter, samt vår förmåga att trycka ner enligt en viss logik, i förhållande till vårt språk – som också här ovan, finns till.

 

2 – konst och likartat

Nedan kommer ni få en titt, av hur mitt tänkande fungerar. Det är alltså svårt, av att endast läsa texten, läsa om hur vår konst fungerar. Efter detta kommer jag att analysera med hjälp av det jag skrivit, olika delar av konst i samhället. Och jag kommer kämpa för, att inte bara köra bilen, utan att förstå den.

Många typer av språk ändrar människan; värdet med poesin finns självklart här – den lever och frodas inom oss – därav är den meningsfylld. Moraliska regler, det som finns i huvudet skapat av tidigare identitet – det går eftersom filmen är vacker, enligt andra är det också, kanske ok, ok om det knyts ihop med identifikationspungten. Skönhet och popularitet påverkar också oss, musik påverkar likaså – den gör det enklare att acceptera naturen, eftersom känslan är inbokad i hjärnan, då lättare att acceptera och hantera med humor. Då aggressionen riktas till något, uppenbaras nummer två – men endast då aggression stött över ångesten. Man tål inte att titta på sig själv, ångesten eller skammen är för stor. Vi tittar på oss, klarar ej av att trycka ned känslan, med språk. Se exempel, annars tål vi den, kan kolla på denna, upphöja den. Älska den i framtiden – älska oss själva, detta ger upphov till – verifikation och logik. Mindre känsla, vinst med språk. Känsla av övertag. Djupare exempel med logik och kemi. Repetition, pennan – skriver in humor och skönhet – vår biologi är sinnessjuk, vi skapar, lever, med en lögn – vi skrattar. Ångesten minskar.  För att klara av att leva med något för vi är. I vilken nivå av ångest och aggression förändras vi. Andra känslor likaså. Språk och drift skapar vissa känslor. Kärlek tex. Vi måste överleva. Hur? Ansikten, känslor, samhälle – varierar i olika grupper. Jag ihop med dig.

 

hur ser vi på musik, film, tavlor och övrig konst? Enligt mig upplever man konsten, på ett sådant sätt, att det ger en själv, och oss, någonting. Detta någonting, kanske sällan är det någonting vi reflekterar över. Alla har vi sett på en film – men har vi alla, reflekterat över varför, och hur det påverkar oss? Jag skulle vilja säga, att människor och människan, lite, eller ingen, lagt energi på detta. Och när vi väl gör det – gör vi det inte särskilt bra; alla kan köra bil, men få kan laga motorn. Jag kommer nedan granska olika filmer och olika typer av musik, samt böcker: med hjälp av detta jag ovan, analyserat ut.

Weathers lidande

Denna bok, detta verk, kommer jag nedan att analysera: Den här boken handlar om, en ung man, som förälskar sig djupt, och som sedan, också blir olyckligt förälskad. Mannen, boken, visar upp en affär, i form av vänskap – där mannen, inte bara bli vän med den som han känner förälskelse i, utan han blir också god vän men hennes man. Man kan ganska lätt förstå, att det var i författarens värde, att göra något vackert, inte bara av kärleken, utan också av den olyckliga kärleken. Denna kärlek, denna olyckliga kärlek, fungerar på mannen så hårt, att han sedan tar livet av sig. Man kan också här se, att författaren, att Wearther  själv kommer slåss mellan ångest, samt den dova deprimerade känslan, samt åtrå till kvinnan. I slutet av boken, förfaller han så hårt  dessa tre tillstånd, att han inte klarar av dom. Han tar i stället sitt liv. Och för att klara sig, den lilla tid som bedrivs i detta, av författaren själv, lidande där han tillslut dör. Det vackra i detta tillstånd, används, inte bara genom att påverka publiken: kärleken och bildandet av Lotte, där hon ses som allt, hennes skönhet, och hennes goda humör, ja, där byts människan ut, och försats i en vackrare sådan, en vacker bok. Lyckas han då, lyckas han skapa kärlek, lyckas han skapade vackra i konflikten mellan kärlek, aggression, depression och ångest, ja det är upp till läsaren själv.

Leon

I denna film gestikuleras, ett barn, en man ett par, ett yrket. När man då tittar på film, då man för ögonen, mot det vackra samspelet mellan de två, då ser man framför allt kärleken mellan dem, och inte bara genom samhällets syn på lönnmördare –  bräckliga, det fula, det förskräckliga utan snarare det häftiga och vackra med att mörda en människa; som ett bevis av deras mål till skönhet, att de bara dödar män. Det skräckinjagande, fula och äckliga försvinner ganska fort. Det mystiska, det ovanliga, ja, det vackra mellan deras relation och deras yrke. Vilket gör att vi kan acceptera, inte bara filmen som sig, utan just det som jag nyss har sagt –  det ger det onda, det som vi räds för –  ja, det blir acceptabelt i filmens värld.

 

 

Sammanfattning av 2

Det som gör storheten, i dessa verk; är att konstnären gestikulerat konflikten, mellan olika känslor på ett storartat sätt. Jag kan då jag analyserar; riktigt känna av konflikten, i till exempel Werthers lidande i; då där känslorna, mellan ångest, attraktion samt depression – förs fram. Eller då jag sluts, på det hemska med ett lönnmord – då jag i stället förtrollas av kärleken som visas i filmen. Eller då jag, stundtals för in mig själv, i ett destruktivt syfte, eller väljer att lägga mig ned – ned, ned djupt, ned.

Slutgiltig sammanfattning

Tanken går i omgångar från upplevd nutid till dåtid, från stiltje till att analysera denna stiltje. Vi skapar oss själva, från oss själva

Djupet

tor 08 februari, 2024 kl.21:14 | Inga kommentarer



 Djupet – konflikterna i våra hjärnor

I den här texten, kommer jag att undersöka hur hjärnan ter sig, under olika situationer, och hur denna bygger upp konflikter, och hur kroppen försöker att lösa dessa, och därmed försätta individen i ett visst tillstånd. Artikeln är teoretisk, och jag kommer logiskt, att använda olika terapiformer, för att komma så nära, en intressant artikel som möjligt. Tillvägagångssättet är experimentellt, och uppkommit genom observationer av mig själv, samt artiklar; och därefter upplöstes det en idé, som för mig verkade intressant, och som kan tas längre genom en filosofisk samt vetenskaplig approach. Målet var att få människor börja tänka inom samma bana, hitta sig själva, och i och med detta intressera sig av ämnet, och även kunna använda sig av det i sina liv, för att finna njutning, av själva tänkandet, och att bevisa, det som jag kanske inte klarat av.

logik: Låt säga att vi har olika dörrar, där texten inom oss öppnar en dörr, och vi därmed upplever stiltje. Detta sker när medvetandet upptäcker sig själv, och riktar sin spänning till ett visst område. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett samlingsnamn för olika former av psykoterapier med utgångspunkt i kognitiv psykologi och inlärningspsykologi, Jag kommer här att granska terapiformen KBT, se hur denna fungerar på människor, och koppla den till mina egna tankar, där den ter sig på ett liknande sätt, och på så sätt, komma närmare en tillfredsställande likhet, där båda faktorerna; ges likhet, olikhet, samt bevis, där man kan känna igen, och därmed känna teorin, och därmed finna någonting som kan ses som något intressant, men som också kan kopplas till en mängd olika faktorer.

Här kommer jag skriva egna, eller flera exempel, på hur KBT kan fungera, och hur jag sätter denna teori, alltså i relation till, andra faktorer, och ofta till andra terapiformer, men inte alltid. Tänk att någon som är utlänning, går till en strand, ser nakna flickor, ser bröst, och får därav inte bara ångest, utan aggression likaså. När individen kommer ihåg deras klädsel, deras sätt  –  det individen då kommer att tänka på, är hans egen kultur. Vi kan säga att det till och med är förbjudet, att gå utan klädsel, där mannens kultur, tänks hållas. Då mannen av någon anledning, kommer att träffa en psykolog, som har i uppgift, att hjälpa mannen, i ovan nämnda situation, och att se till så att mannen förstår svenska normer, och till och med lagar. Det då psykologen gör, är att ta upp konflikten, då mannen, upplevt en sådan, då han ser, någonting som för honom är förbjudet. Psykologen tar då upp ämnet, löser konflikten, genom att leva sig in i individens värld, beskriva hur det i Sverige är, och därmed lösa konflikten, som mannen har i huvudet. Mannen blir då medveten av fenomenet på ett annorlunda sätt, och då löses situationen, med mindre, eller, helt utan aggressioner och ångest – en konflikt har lösts.1 – psykologi a gymnasiet. 2 –Exponering  Wikipedia. 3 – Kognitiv beteendeterapi  Wikipedia

 Psykodynamisk terapi

Denna terapi, kunskap, och teori: utgår i alla fall delvis, på att leta upp olika konflikter, i kroppen, som vi sorterar bort, glömt, eller förbisett, som kan ge upphov till, inte bara ångest, utan också till depression. Detta tror jag också är en konflikt i vårt undermedvetna, som kan vid en dynamisk terapiform, tas till ytan – göras medveten och därmed lösbar. Teorin är alltså, att kroppen förs framåt, genom olika konflikter, som hjärnan vill lösa – när medvetenhet om denna konflikt, hur man ska lösa den, vad den bidrar med; ger upphov till ett slags tänkesätt, som vi nedanför skall terrorisera om. Tillexempel när vi mediterar. Som tidigare exempel, fungerar processen, på liknande sätt, men nya konflikter, som förs upp i medvetandet, något man inte kommer ihåg, kommer attacken, som har varit medvetet, under flera år; något som gett oss ångest, men som vi inte förstår: Detta kan ge upphov till, att dessa konflikter kommer upp, och då fungerar det på samma sätt som tidigare, en teori, det vill säga KBT, och när dessa är uppe, så finns möjligheter att sänka dem, så kan man med tanken förbättra dem, och ge en konsekvens, som gör det mindre sannolikt att beteendet upprepas.

 4 – Psykoterapi  Wikipedia, Hjärnan kan begripa hur man blir avslappnad, och bli av med konflikter. Detta med en benägenhet om att vilja slappna av, och hur detta ger upphov till, ett tillstånd som vi vill möta. Att vi vill ha, och föras fram till, denna vilja, att låta oss säga att vi vill slappna av, detta ger upphov till, en ansträngning, då vi vill uppleva, den känslan som individen vill komma åt. Detta ger alltså en ansträngning, som man vill bort ifrån, vilket ger upphov till en annan ansträngning, det vill säga att man vill komma till ett visst område, och att denna vilja i oss rapporterar oss, till en viss spänning, där själva ansträngningen, i hjärnan, ger upphov till att vi inte kommer dit vi vill, på grund av ansträngningen, att vi vill komma dit.

Jag kommer att frambringa en teori med text och bilder, hur denna konflikt kommer till, upplöses, beroende på hur vi ser på varandra, konflikten som sker i hjärnan, och hur människan kan, då den är medveten om, denna konflikt och försöker att bli av med den.

Låt säga att vi har olika dörrar, där texten inombords öppnar en dörr, och att vi därmed upplever stiltje, där vi senare, upplever en konflikt igen. Låt säga att vi tittar på nummer ett, och att vi upplever ett stiltje. Exakt vad det är som gör att människan får bort sin konflikt och sätts i stiltje, gång efter gång?  Jag kommer bland annat undersöka, en utövare, som sysselsätter sig med, meditation, som upplevt denna stiltje, där vi kan sätta oss i relation till denna styrka, och se om vi upplever samma sak. Sen ska jag också se om jag hittar ett logiskt mönster till detta. Vi tittar på nummer ett, ett stiltje uppkommer, då har medvetandet förts igenom, det vi tittar på, en spänning, då denna försvinner, blir tvåan eller trean, ettan  igen – det som man tittar på. Konflikten föds igen, då vi blir medvetna, om oss själva, igen. Trean och tvåan är gamla minnen som vid uppenbarelse flyttas, igen.

 Jag föreslår att ni lyssnar på nedanstående ljudklipp, observerar, och försöker att hitta ett mönster i meditationen – då det ger upphov till det som jag skrivit om. Jag kommer här se vilka relationer, där de olika faktorerna – slåss och relateras till varandra, i det mänskliga psyket. Därav studerandet av allan watts och hans lära.

Allan Wats – intro to meditation ljudband, Tea Ching t-allan watts röst är mycket trygg, och ger upphov till, ett lugn med mindre ångest. Där själva ångesten, när vi lyssnar, är en bidragande faktor, då den reduceras, till att göra Meditation med Allan Watts till fler lugna perioder – och därmed är det lättare att få dessa lugna perioder, då man har en trygg röst till hands. Detta gäller självklart inte bara allan watts, utan psykologer likaså; vi tenderar alltså att lyssna mer, känna oss tryggare, och få lättare att lösa upp konflikter, då en psykolog har en trygg röst.

Jag kommer att gå igenom olika terapiformer och se, om de har gemensamheter med min teori. Och hur länge denna stiltje håller på; i förhållande till just någonting; en siffra, ett lugn, en logik, och olika terapiformer, samt hur dessa hänger ihop. Meditation använder jag som verktyg för att komma åt, idéer, och hur dessa fungerar ihop.

Faktorer som ger upphov till stiltje

Acceptans – när man accepterar det som händer – allan watts ljudband.

Verifikation – när någon verifierar en själv och ens tankar – allan watts.

Trygghet – allan Wats – lugn röst – lättare att bli avslappnad – konflikterna löses upp lättare.

Att se sig själv – allan watts tankar ger upphov till att det sker stiltje i huvudet. Varför detta? kommer jag sedan analysera vidare.

Logiken i språket – Exempel

Här kommer jag att fundera på om logiken och språket, hänger ihop med vissa konflikter i hjärnan. Jag kommer här figurera ut, hur olika ord och meningar, ges som effekt till att lösa konflikter, och också kanske att skapa dem. Låt texten rinna, fundera inte på det som finns utombords, eller inombords – här sker något som vi kan sätta i relation, med, hur konflikter upplöses, och hur vi därmed byter språk, blir avslappnade, eller hur vi hamnar i konflikter –  dessa tenderar i att hänga ihop med varandra, gällande bilden som jag har tidigare fört fram. Nu kommer jag undersöka fenomenet ytterligare.: Låt texten rinna, fundera inte på det som finns utombords eller inombords,  när detta tankesätt blir uppenbart, så löses ofta en konflikt inne i hjärnan på grund att vi koncentrerar oss på ett visst sätt, och att då konflikten upphör, mångt och mycket på grund att vi funderar, och slutar fundera, på vissa händelser, som tidigare möts.

1 – Låt texten rinna, fundera på det som finns utombords eller inombords.

2 – låt texten rinna, fundera inte på det som finns utombords eller inombords.

 Skillnaden här vi kan se, är att vi förändrar ett ord, och i detta fall är ordet inte, något som förekommer att skapa för en ny avslappning; inte.

Att vara låst i sin avslappning: Skillnaden här vi kan se, är att vi förändrar ett ord, och i detta fall är ordet inte, det som förekommer för att skapa en ny avslappning. Personen kommer till slut, återkomma i konflikt, då han, hon, då hjärnan vänt sig och skapat en konflikt, som ger upphov till, att inte slappna av – kommer personen troligen, bli medveten om, att det inte längre går att använda systemet, inte, för att nå avslappning. Nu vill jag att ni tittar på dagen, vad som hänt, och vilka känslor det har fört med sig. Konflikterna som skett under dagen, som vi många gånger tryckt undan, kan här visas, accepteras, och, via rätt ord förändras, enligt tidigare följa skiss och modul.

1 – Du gjorde ingenting fel.

2 – Du gjorde fel och behöver förbättra, dig.

3 –  Tänk på det som har hänt och acceptera det.

4 – Detta kan vara ett utmärkt förbättringsätt, att komma på vardagen, hjälpa den vidare, och på så sätt kontrollera situationen. Här fungerar också, tror jag, en liknande strategi som ovan.

5 – Jag accepterar problemet som det är.

6 –  jag ringer en vän som skapade denna konflikt.

7 –  Dessa olika alternativ kan lösa upp olika typer av konflikter.

Att prata med någon, med konflikterna tillhands, detta kan till exempel, ske med en psykolog, som kan säga att du inte gjort något fel, och personen i fråga, som gjort något negativt gentemot dig, löser upp problemet, med hjälp av psykologen, som verifierar dina egna tankar, eller faktiskt tvärtom – konflikten bryts; hur länge och till vilken styrka, kan jag just nu inte säga. Denna acceptans, kan hålla i sig flera timmar, och till och med flera månader, om det har varit riktigt betydande. Ett exempel, kan vara en våldtagen kvinna, som inte förklarat vad som hänt till någon, psykologen kan då fungera, som en person som säger till individen att, att det inte var hennes fel. Under denna tid, fortgår också andra konflikter såklart. Men våldtäkten, som ger en underliggande ångest, kan som sagt förbättras, genom att få verifikation, om psykologen säger att individen gjort fel, att våldtäkten inte var en våldtäkt, så kan detta dock ge upphov till sorg och ångest, och istället aggression om patienten inte håller med.

Här kan vi se verifikationen som ett plus, om den verifieras på ett gott sätt, tvärtom, om psykologen säger att det är dåligt, och att hon inte våldtagits, kan detta också faktiskt, ske på ett sådant sätt, att individen blir arg, eller visar aggression, som kan, om individen, är tillräckligt stark, och säker på sin sak, ge upphov till  känslan av någonting negativt hos psykologen; till exempel så visar han eller hon, aggression gentemot psykologen. Här kan vi också se ett språk samt känsla, som påverkar konflikten, och ger människan, när konflikten bryts, olika känslor. Dessa konflikter kan tas upp försiktigt, så att individen inte räds för att hantera dessa, men slutligen, om de då kommer upp, med terapi, från vårt  undermedvetna, som står i relation till psykologens kompetens – då  denna konflikt då upphör, kan bero på ett särskilt språk, som samlats inne i individen, och behöver därmed verifieras, på ett sådant sätt, att psykologen använder rätt språk, så individen inte blir förvirrad, eller påverkas på ett annat sätt, än lättja – konflikten löses då upp.

Låt oss titta på ettan, som just nu är i konflikt, med människan – därav fixerar medvetandet i ettan, denna etta är i konflikt i hjärnan, och kan lösas upp, när hon eller han får se ettan, och ibland fixera vissa ord som öppnar den, det kanske är på ett enkelt vis. Där ettan står för ett, och upplösningen sker, vid negation av denna etta. Då sker avslappning, för det mesta. Sedan kommer tvåan, kanske en ny konflikt, som också den kan öppnas och korrigeras. Här kan vi troligen också se omedvetna processer, i vårt omedvetna. Denna löses upp, alla fall delvis, med plus och minus. Hur denna löses upp sker troligen, på ett liknande vis, som jag pratat om förut. Man skall också komma ihåg, att nya konflikter kan komma upp, och behöva mer rehabilitering, acceptans, och trygghet, ett sätt att bearbeta konflikten, så den hamnar i en viss styrka, och ger upphov till en känsla. Som kan återkomma i en ny konflikt, och jag tror också att ju starkare denna är, ju fler mottagningar sker. Så om konflikten löses, så kommer också denna konflikt, om den är tillräckligt stark, komma upp, med ett annorlunda språk, ett språk som alla fall delvis, kommer ta bort konflikten, återigen igen. Individen i fråga behöver därför terapi många gånger om, för att lösa upp olika typer av konflikter, med olika medel, kommer det en ny som härstammar i de nya konflikterna. Men också i undermedvetande, för att kroppen inte kunnat hantera den. Det är de flera konflikter, inom olika områden. Till slut, får psykologen dock bukt med problemet, efter att patienten accepterat många olika typer av konflikter, med olika typer av språk, och använda sig, alla fall delvis, på sättet ovan. Det vill säga plus eller minus. Hur detta plus, hur detta minus, är en fråga om förnedring, förstärkning – för det är mer avancerat än man tror, således kommer jag filosofera, och se hur detta fungerar i detalj.

Vad händer då både 1 och 2, uppmärksammas, så att hjärnan kommer ihåg dessa. Jo, de kommer inte slå ut varandra. När till exempel, ettan slås ut, och tvåan kommer de, tillslut, resultera av att 2 känns igen av hjärnan, på grund av att det tidigare skett en konflikt, i denna. Det blir alltså, inte en motsats, gentemot olika faktorer, I stället för plus, minus. Kan det till exempel bli plus plus, eller minus minus, som blir plus. Här kan individen uppnå konflikter av en mer avancerad art. Där individen, kämpar mot, de båda, och minns båda från tidigare, experiment. Således sker ej här en motsats, utan snarare en logisk följd, som inte ger upphov till, sina motsatser, på grund av att hjärnan känner igen dem, och de kommer fram på olika banor, som skiftar, skiftar mellan varandra. Och individen som inte öppnar avslappningen, eller förändringarna, i denna situation; hjärnan kommer alltså ihåg nummer 1 och 2.

Upplösningen sker då denna syn ses på ettan själv. Då sker avslappning – för det mesta. Sedan kommer tvåan, en ny konflikt, som  kan öppnas och korrigeras. Här kan vi troligen också se omedvetna processer. Hur denna löses upp sker troligen, på ett liknande vis, som jag pratat om förut. Man skall också komma ihåg, att nya konflikter kan komma upp, och behöva mer rehabilitering, acceptans, och trygghet, än andra konflikter. Individen i fråga behöver därför terapi många gånger om.  Till slut får förhoppningsvis psykologen bukt med problemet, efter att patienten accepterat många olika typer av konflikter, med olika typer av språk.

Ett: hjärnan känner till ettan, i ovan nämnda fas. Så man måste nå nummer tre eller två, för att finna något nytt, och då för att öppna avslappning, och liknande känslor därtill. Då personen förändrar orden, kan detta ge upphov till avslappning. Att inte slappna av, och att inte bryr sig om avslappningen. Att höra detta kan ge upphov till en ny avslappning. Varför är då detta så, och varför löses då konflikten? Här tas konflikten till ett annat område. När människan inte bryr sig om konflikten, då blir hon åter avslappnad. Att då nå trean för avslappnig kan vara ett måste, ibland, för att nå avslappning. Vi kommer ihåg tvåan och försöker förändra den. Ett tidigare minne finns i trean. Till exempel: vi försöker förändra en vis känsla när en annan känsla försöker förändra denna känsla. Vi kommer på oss då blir tvåan ett, och trean tror jag då försvinner. Sen uppkommer troligen en ny konflikt.

1 – Människan känner till både ett och två, då fungerar inte två. och då måste nummer tre nås. Kanske för att motsatserna finns där, det vill säga avslappning, och kommer därmed till två eller ett igen.  Snarare kommer denna hjärna, komma ihåg, och lösningen av konflikten blir väldigt kort, nästintill ej kännbar – man hamnar i konflikt igen.

2- Att då ta upp konflikter, som är nya, så vi kan föra oss framåt Igen; detta gör jag ett exempel på nedan. För att nå detta, måste vi ha ett annat språk, som hjärnan inte känner till.

Att filosofera, och göra arbetet något nära vetenskapen, för att komma in på djupet, och kemiska förändringar, för att se hur detta kan påverka hjärnan; jag kommer terrorisera, runt omkring detta. Ja fundera på det som sker utombords eller inombords. Att bevisa detta genom en bild, eller att terrorisera runt omkring det. För att se att det finns mönster runt omkring detta tankesät.

5-Alan Watts Teaches Meditation | Awakening to the True Reality | Full Lecture Black Screen – YouTube

 Som tidigare exempel, fungerar processen på liknande sätt, men med nya konflikter – som förs upp i medvetandet, något man inte kommer ihåg, kommer någonting som har varit medvetet under flera år, något som gett oss ångest, men som vi inte förstår. Detta kan ge upphov till, att dessa konflikter kommer upp. Och då fungerar de på samma sätt som tidigare teori, det vill säga KBT, och när dessa är uppe så finns möjligheter att sänka den , och med tanken, förbättra dem, och ge en konsekvens som gör det är mindre sannolikt att beteendet upprepas.

PDT

Psykodynamisk terapi (PDT) – mindlerStrategin kan lyckas tillfälligt, men i stället kan symptom uppstå på andra håll i livet. I PDT hjälper terapeuten dig att få syn på sådana omedvetna konflikter, så att du kan ta itu med dem, på ett moget sätt, i stället för att förneka dem” –

Repeterande och språk

Här kommer jag att gå igenom, hur en konflikt uppkommit, och när den bryts och därmed kommer denna byta känsla. Och om man vill förenkla, så kan konflikten brytas upp, genom att få ett ansträngt ansikte, ett visst beteende, och efter konflikten också ett avslappnat sådan.

6.facial expressions – Bing images

7 facial expressions –

 8. Bing imagesVerywellmind.comfacial expressions – Bing images

9.Understanding Emotions Through Facial Expressions (verywellmind.com)

 

Här nedan, representerar jag ett, meditationschema, där man kan följa, det jag pratar om.  Här nedan kan ni följa er själva, era konflikter, och hur dessa löses upp. Detta är helt enkelt ett verktyg, för att känna konflikter och hur de bryts av. Ni kan också fundera på hur era ansiktsuttryck förändras när en konflikt förändras, inte bara under meditation, men också hur dessa förändras under ovan nämnda terapimetoder.

Meditation, i de tidigare delarna, gällande konflikter

Månad 1.

Dag 1 och dag 2: morgon och kväll

Alan Watts-Still the mind, Intro to Meditation

Dag 3 och dag 4, morgon och kväll

Body Scan-Medverkande Jon Kabast-Zinn

Dag 5 och dag 6, morgon och kväll

Alan Watts-Teaches meditation

Dag 7 och dag 8, morgon och kväll

Eva Johansson-Avslappning och mental träning

En timme om dagen gånger 2. Byt ljudband efter två dagar.
Byt därefter till beskrivning för månad 2 efter en månad.
Därefter börjar du om med beskrivningen för månad 1, fortsätt om och om igen.

Månad 2.

Dag 1 och dag 2, morgon och kväll

Alan Watts-Out of your mind

Dag 3 och dag 4, morgon och kväll

Avslappning lång 25 minuter

Dag 5 och dag 6, morgon och kväll

Alan Watts-OMeditation-OM2

Dag 7 och 8, morgon och kväll

Reading from Hindu Scriptures 2

En timme om dagen gånger 2. Byt ljudband efter två dagar. Fortsätt från start månad 1.

 

Självklart kan schemat justeras efter tid och behov. Till exempel kan man meditera en timme varje dag,
där man byter meditations-band var tredje dag.

Signalsubstanser, molekyler, synapser

7. – referens –  Neuronal Uniqueness: Stars of the Sky |  

jag kommer här att undersöka receptor, signalsubstanser, synapser, och hur jag kan relatera dem till mitt arbete.

Dopamin

Nodralin

Serotonin

Synapser

Receptorer

Man kan säga att signalsubstansen är bilen, där vägen är synapsen och målet receptorn.

8- nedan

Dopamin – Wikipedia

Noradrenalin – Wikipedia

Serotonin – Wikipedia

Synaps – Wikipedia

Receptor – Wikipedia

9. https://hjarnan.ifokus.se /discussion/1358935/synaps. Här kommer jag diskutera, olika faktorer, där jag går in på hur språket fungerar, dess faktorer som jag hittar. Jag kommer här att visa, gå igenom, receptorer, känslor, signalsubstanser, minne, och hjärnan som förbinder dem till olika faktorer. Jag beslöt mig att ta tag i detta, på ett självsäkert sätt, men jag fortsätter ändå på ett teoretiskt plan. .11-Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett samlingsnamn för olika former av psykoterapier med utgångspunkt i kognitiv psykologi och inlärningspsykologi. 1 – Kognitiv beteendeterapi – Wikipedia

 

Repetition: ”Låt oss titta på ettan; som just nu är i konflikt med människan – därav fixerar medvetandet i ettan, denna etta är i konflikt i hjärnan, och kan lösas upp, när hon eller han får se ettan, och ibland fixera vissa ord som öppnar den, det kanske är på ett enkelt vis. Där ettan står för ett, och upplösningen sker, vid negation av denna etta. Då sker avslappning, för det mesta. Sedan kommer tvåan, kanske en ny konflikt, som också den kan öppnas och korrigeras. Här kan vi troligen också se omedvetna processer, i vårt omedvetna. Denna löses upp, alla fall delvis, med plus och minus. Hur denna löses upp sker troligen, på ett liknande vis, som jag pratat om förut. Man skall också komma ihåg, att nya konflikter kan komma upp, och behöva mer rehabilitering, acceptans, och trygghet, ett sätt att bearbeta konflikten, så den hamnar i en viss styrka, och ger upphov till en känsla. Som kan återkomma i en ny konflikt, och jag tror också att ju starkare denna är, ju fler mottagningar sker. Så om konflikten löses, så kommer också denna konflikt, om den är tillräckligt stark, komma upp, med ett annorlunda språk, ett språk som alla fall delvis, kommer ta bort konflikten, återigen igen. Individen i fråga behöver därför terapi många gånger om, för att lösa upp olika typer av konflikter, med olika medel, kommer det en ny som härstammar i de nya konflikterna. Men också i undermedvetande, för att kroppen inte kunnat hantera den. Det är då flera konflikter, inom olika områden. Till slut, får psykologen dock bukt med problemet, efter att patienten accepterat många olika typer av konflikter, med olika typer av konflikter.”

2, och använda sig av, alla fall delvis, på sättet ovan. Det vill säga plus eller minus. Hur detta plus, hur detta minus, är en fråga om förnedring, förstärkning – för det är mer avancerat än man tror, således kommer jag filosofera, och se hur detta fungerar i detalj.

Vad händer då både ettan och tvåan, uppmärksammas så att hjärnan kommer ihåg dessa. Jo, de kommer inte slå ut varandra. När till exempel, ettan slås ut, och tvåan kommer till. Ett resultat av att tvåan känns igen av hjärnan, på grund av att det tidigare skett en konflikt, i denna. Det blir alltså, inte en motsats gentemot olika faktorer, I stället för plus minus.  Här kan individen uppnå konflikter av en mer avancerad art. Där individen, kämpar mot de båda, och minns båda från tidigare experiment. Således sker ej här en motsats, utan snarare en logisk följd, som inte ger upphov till, sina motsatser på grund av att hjärnan känner igen dem, och det kommer fram på olika banor som skiftar, skiftar mellan varandra. Och individen öppnar inte avslappning, eller förändringar, i denna situation; hjärnan kommer alltså ihåg nummer ett och två.

Låt texten rinna, fundera inte på det som finns utombords, eller inombords, lös konflikter i hjärnan; när detta tankesätt blir uppenbart, så löses ofta en konflikt inne i hjärnan på grunder att vi koncentrerar oss på ett visst sätt, och att då konflikten upphör, mångt och mycket på grund att vi funderar, och slutar fundera på vissa händelser som tidigare mötts.

Låt texten rinna, fundera på det som finns utombords eller inombords.

Låt texten rinna, fundera inte på det som finns utombords eller inombords.

Skillnaden här vi kan se, eller att vi förändrar ett ord, och i detta fall är ordet inte, något som förekommer att skapa för en ny avslappning.

Signalsubstanser och hur de kan bindas med humör, logik och ansiktsuttryck. Förmedlandet via logik, vad som händer när hjärnan hamnar i konflikt, sätts här under ett annat perspektiv; jag tror alltså att det vi gått igenom, i Tidigare text, då kan detta observeras på ett annat sätt, ja, från ett annat perspektiv.

Vilka signalsubstanser som ger upphov till ett humör, det ska vi analysera. I och med en blandning av signalsubstanserna, relateras detta till ett  visst beteende och ansiktsuttryck, detta ger därför upphov till, olika beteenden, så man sen kan relatera till signalsubstanser, och receptorer samt synapser. Det är alltså möjligt att se på vissa beteenden och hur det relateras till dessa faktorer. Där ansiktsuttrycket, beteendet förändras. Detta ger upphov till en förändring i beteendet, samt ansiktsuttrycket, som i alla fall delvis står i relation till våra signalsubstanser. Tidigare i verket kan man läsa om logik och hur det påverkar människan och ovan nämnda text. Tanken är alltså att det i våra hjärnor, sker in liknande process, som spelas ut på ett liknande vis. I likhet med då vi mediterar och får vissa tillstånd, som kan förenas med logik och ett vist hjärntillstånd. Nedan kan ni se ett försök att beskriva ovan från ett annat hål.

Här kommer jag skriva ett exempel, på hur KBT kan fungera, och hur jag sätter denna teori, alltså i relation till, andra faktorer, och ofta till andra terapiformer, men inte alltid.

”Tänk att någon som är utlänning, gåill en strand, ser nakna flickor, ser bröst, och får därav inte bara ångest, utan aggression likaså. När individen kommer ihåg deras klädsel, deras sätt  – det individen då kommer att tänka på, är hans egen kultur. Vi kan säga att det till och med är förbjudet, att gå utan klädsel, där mannens kultur, tänks hållas. Då mannen av någon anledning, kommer att träffa en psykolog, som har i uppgift, att hjälpa mannen, i ovan nämnda situation, och att, se till så att mannen förstår svenska normer, och till och med lagar. Det då psykologen gör, är att ta upp konflikten, då mannen, upplevt en sådan, då han ser, någonting som för honom är förbjudet. Psykologen tar då upp ämnet, löser konflikten, genom att leva sig in i individens värld, beskriva hur det i Sverige är, och därmed lösa konflikten, som mannen har i huvudet. Mannen blir då medveten av fenomenet på ett annorlunda sätt, och då löses situationen, med mindre, eller helt utan aggressioner och ångest – en konflikt har lösts.”

12.https://www.bing.com/images/

 Här nedan kommer jag beskriva, hur olika dessa tillstånd, som hjärnan framvrider, subjektivt men men vissa likheter som jag försöker hitta genom ett observerande fenomen. Att då hoppa genom meditation till detta kan ses som främmande, men meningen är också här att dra paralleller; logiken styr också här vårt skeende, vårt handlande, samt de ansiktsuttryck som kan observeras. Man kan också själv göra iakttagelser av sig själv, precis som man göra detta i djup slummer.

Ovan kan vi dra paralleller mellan ett handlande och dess funktion, i ett vaket tillstånd, men åckså ett lugnare sådant. Med detta  kommer jag observera olika typer av känslor, som kan frambringa ett beteende, och hur vi kan läsa av dessa, och hur vi i slutet kan få positivitet av dessa sammanbitningar, låt oss fortsätta: kbt kan användas med meditation på ett sådant sätt, att man sätter personen i avslappnat tillstånd, eller i ett meditativt läge, där, till exempel, personen får i uppgift att cirkulera genom sin vardag, då man möter en för individen, ett visst, tillstånd, som ger upphov till själslig smärta, eller något annat som individen sedan får ta upp, ges individen acceptans eller försöker finns logisk tillhörighet hos individen och psykologen. Detta kan ske infon tidigare satta villkor:

Acceptans – när man accepterar det som händer – allan watts ljudband

Verifikation – när någon verifierar en själv och ens tankar – allan watts

Trygghet – allan Wats – lugn röst – lättare att bli avslappnad – konflikterna löses upp lättare.

Att se sig själv – allan watts tankar ger upphov till att det sker stiltje i huvudet. Varför detta? kommer jag sedan analysera vidare.

Ovan kan vara något som, kan frambringas, i mängden olika metoder, och son jag också sätter, som medel att för människor, och psykologer, att experimentera med; dvs mångt i mycket meditation och likartade system. Man kan använda

Nedan illustrerar jag, hur människan försätts i olika tillstånd. Detta också det, kan frambringa människan och hur den fungerar, samt hur vi kan använda detta, inom samma genre, i vilket vi tidigare gått igenom, om måhända i ett tillstånd som är mer aktivt. Till slit kommer jag att försöka att göra en genomfattning om hur dessa tillstånd påverkar varandra

Om personen spänner ihop käkarna, kan detta vara så att denna person, känner sig arg, och ej litar på den konversationen, som han har med den andra individen har  –  om en person blir arg, så kommer ett visst ansiktsuttryck, visas. Denna visning, detta byte av känsla, ger upphov till det vi kan observera i en människas ansiktsuttryck. Låt säga att människan känner sig lugn, och sedan möts av en aggressiv individ, konflikter i hjärnan kommer fram, och löses upp, genom ett aggressivt utspelade, mot den andra individen. Vi kan här om vi vill, se ett mönster, då konflikter bryts av ett ansikte till ett annat. Detta är en teori, och bör därför inte ses som sanning.

Skeenden som går att se utanför människan, och då menar att viss humor, hur en viss känsla kan spelas ut, hur detta står i relation till, en viss känsla, och hur denna relateras till, beteendet, vid en viss respons från omgivningen. Ilska, ett resultat av signals signalsubstanser, och många andra relationer till omgivningen, och det som sker inuti människan. Detta kommer också relateras till, vilken signalsubstans kommer att tecken och vilken blandning av signalsubstanserna, och självklart hur vi kan relatera dessa till olika känslor. Nedanför gör jag det;

Om personen spänner ihop käkarna, kan detta vara så att denna person känner sig arg, och ej litar på den konversationen, som han har med den andra individer. Om en person blir arg, så kommer ett visst ansiktsuttryck, visas. Denna visning, detta byte av känsla, ger upphov till det vi kan observera i en människas ansiktsuttryck. Låt säga att människan känner sig lugn, och sedan möts av en aggressiv individ, konflikter i hjärnan kommer fram, och löses upp och kan genom ett aggressivt utspelade, mot den andra individen. Vi kan här om vi vill se ett mönster, då konflikter kan brytas av, då ett ansikte blir till ett annat. Detta är en teori, och bör därför inte ses som sanning. Man kan här se, det som  precis sker, i liket med meditation.

Uppåt med munnen är likamed att människor ler. Äckta leende har ofta en resning av ögonbrynen. Om personen håller för munnen, kan det vara så att personen försöker fejka sitt leende. Här kan, en glädjefull individ, ändra ansiktsuttryck till rädsla, genom en konflikt mot en annan människa, där upplöses då konflikten, och ses på ett beteende – en känsla, och ett ansikte. Glädje kan relateras till en signalsubstans, som alla fall delvis hänger ihop med dopamin, som för sig framåt, som en motiverade sensation, och när den klarar av, en konflikt, eller påverka något liknande, så ger en detta en rusch, en euforisk känsla. Men det finns också bakåtliggande känslor som ger upphov till ett stadie, som också det ger upphov till att människan känner glädje, och då enligt mig, är det lättare att då, att slå av en konflikt, som ger upphov till eufori och glädje. Seratonin  är inte bara en funktion som det är, utan är snarare också en känsla, som vi befinner oss i, som står i relation till, i alla fall, delvis, och mer som jag kommer att skriva om, glädje. Där på många sätt en känsla som finns i mig just nu, när jag skriver det här, för jag finner mening med livet i det, och när jag klarar av någonting. Så ger det upphov till en euforisk känsla. Det är också så att jag har en inneboende lycka, till det jag gör, och det sker vid sidan om dessa konflikter, och att påverka dem på så sätt, enligt mig, är då det lättare att gå in i konflikter, och lösa dem, som ger alla fall delvis ger, en eufori, som jag troligen upplever, när dopamin och seratonin tillsammans, påverkar varandra, på ett sätt, då det ger upphov till en tillfredsställande känsla.

Att personen biter på läpparna kan vara en indikator att hon/han är rädd, och eller ängslig. Ökad salivutsöndring kan vara ett tecken, på att personen är rädd. Konflikten löses här, till exempel att personen, har rädslan, och då flyr härifrån, för att byta konflikt, med att springa därifrån och skydda sig själv då personerna år utom fara. Ansiktet ändrar sig sen – konflikten bryts igen.

13Sorg – symtom och behandling – Doktor.se Sorg ger alla möjliga somatiska, emotionella och kognitiva reaktioner och de kan växla snabbt. Ibland blir man rädd för sina egna reaktioner, tror man håller på att bli galen, allvarligt sjuk eller att man aldrig ska komma tillbaka till ett fungerande liv igen. Ibland är sorgen så smärtsam att det känns som att man inte överlever, men det gör man! Det bästa du kan göra är att vara tillåtande mot dig själv och sänka kraven. Sorg ackompanjeras ofta av känslor av övergivenhet, tomhet eller meningslöshet. En förlust kan vara så svår att ta in att man känner sig bedövad, avskärmad eller upplever overklighetskänslor. Det är lätt att fastna i tankar om varför detta skett och om det hade gått att undvika. Det är vanligt att känna skuld för saker man gjort eller inte gjort. Ibland kan man fastna i en slags kamp mot det som skett – det får inte vara sant! Det borde inte ha skett!”

Att undra om det finns någon mening med livet överhuvudtaget är inte ovanligt. Det kan hjälpa att istället göra saker som känns meningsfulla. För att komma vidare behövs ett accepterande förhållningssätt till det som skett. Med det menas att erkänna verkligheten som den är, inte att du behöver tycka att det som skett är okej.

14-facial expressions – Bing images

15-facial expressions – Bing imagesVerywellmind.com

16- Understanding Emotions Through Facial Expressions (verywellmind.com)

–se några sådana Att känna ilska innebär en stress för kroppen så både frekventa ilske utbrott och ilska som undertrycks och inte alls hanteras kan vara bidragande faktorer till hjärtsjukdomar på sikt, på grund av förhöjda kortisolnivåer. Undertryckt ilska kan också i förlängningen ge upphov till exempelvis bitterhet eller depressivitet. Om ilskan däremot hanteras på ett konstruktivt sätt, har man i studier inte kunnat kopplingar.

17 Ilska – detta händer i kroppen | MåBra (mabra.com)

Ångest eller ångesttillstånd är ett sinnestillstånd som karakteriseras av stark rädslanervositet eller oro (enligt Svensk MeSH, ständig känsla av oro, ängslan och överhängande faror), vare sig det är situations betingat eller inte, och kan bero på ett mycket verkligt hot såväl som ett helt föreställt hot. Ångest är en helt normal reaktion och de allra flesta upplever ångest då och då. Ångest är inte farligt även om den kan vara mycket obehaglig.

Ångest kan vara en sinnesstämning eller ingå som delsymtom i en psykisk störning, till exempel ångeststörning eller depression, bero på en kroppslig sjukdom (exempelvis hjärtinfarktgiftstruma) eller uppkomma till följd av droger (som akut drogförgiftning eller utsättningsbesvär, jämför substansbetingat ångestsyndrom).

Sorg är ett känslomässigt tillstånd utlöst av oåterkalleliga eller övermäktiga negativa händelser, såsom bortgång av en nära behörig Vid förlusten av en närstående upplever de flesta människor en övergående, snarare än bestående, smärta och ångest. Denna typ av sorg är en vanlig reaktion på förlusten av en närstående och är inte förknippad med ett försämrat psykiskt hälsotillstånd. Sorg medför dock en ökad risk för att uppleva ett flertal psykiatriska diagnoser såsom depression, post-traumatisk stress och komplicerad sorg. Komplicerad sorg, till skillnad från de flesta sorgereaktioner, innebär att påtagliga symptom av sorg, såsom separationsångest, består minst 6 månader efter förlusten. Komplicerad sorg – sorg referens Wikipedia drabbar ungefär 10% av de som upplever förlusten av en närstående. Kognitiv beteendeterapi har visats effektiv i behandlingen av komplicerad sorg [1].

Känslor och hur dessa relateras till signalsubstanser, och i detta verk, kommer jag koncentrera mig på:

Noradrenalin, Energi, att koncentrera sig,

Serotonin, glädje, uppmärksamhet

Dopamin, dessa beteenden kommer att på ett bättre sätt, relateras, till att vara mer specifikt, och jag behöver också kolla upp olika beteenden, och hur dessa förs med varandra, och vart det kommer ifrån, det vill säga det faktorer som jag analyserar, signalsubstanser ,synapser, och receptorer

Positiva egenskaper, negativa egenskaper, Hur olika signalsubstanser, som styr är blandningar av olika 13 humör därav.

negativa vid en viss blandning,

Dopamin, aggression, sex, hunger

Serotonin, ångest, lättretad

Serotonin, minne, beroende, snabb behandling,

Noradrenalin, energi, förmåga att koncentrera sig

                                                                                                                              z=5-2t

                                                                                                                             s=4-3-0+2

                                                                                                                               3+2=os

                                     t=3 +2 +1,

tid= aggression i en styrka, i en tidsaxel. Ger upphov till ett beteende, som går nedåt med tiden, som sedan hamnar i zen, och som sedan, öppnar vägen till ny känsla. Hur, exakt, terroriserar jag om nedan.

Vi ser här att grafen, som ovan kommer påverkas av serotonin och dopamin, som i ett skede, en styrka, som ger upphov till en nedåtgående styrka, som kan ses genom att observera individen. Här ser vi att styrkan, av humöret varierar, och aggressionen, kan ses under olika punkter och därmed beteende mellan dessa punkter, som sen riktas åt, efter en viss logik. Detta gör att man kan följa en person, hur hon eller han påverkas, av en viss omgivning, och hur hon och han reagerar på en viss signalsubstans, receptor, samt synaps. Man kan då se, känna av, se styrkan av en tidsaxel, och därmed få en glimt av självinsikt.

z=5-2t

s=4-3-0+2

3+2=os

Slutsats och mening

Att hitta en faktor, som man kan använda, och därmed fastställa en graf. Därmed kan man se hur dopaminet, med andra signalsubstanser, visar en siffra som man kan relatera till ett ansikte, ett beteende, och hur den senare kan kopplas till en graf, så man kan se ens egna respons vid ett visst tillfälle, och vid flera tillfällen, och på så sätt förändra den själv, få självkännedom, och förändra sig därav, till en mängd olika faktorer som man kan räkna ut. Detta kan man relatera också till andra människor, genom att observera dem – se deras ansikte och beteende.

Att läsa av grafen – detta kan man göra med ovanstående cirklar, se vilket beteende man är i, och se hur detta ger upphov till, en vis graf, hur man kan förändra sig själv, observera sig själv, inom och utom. Man kan alltså följa sig själv och andra genom cirkelns ovan och relatera den till övriga kapitel. Ett exempel är ovan nämnda graf.

Vilka signalsubstanser som ger upphov till ett humör, och där vi ska analysera. I och med en blandning av signalsubstanserna, relateras detta till ett visst beteende, ansiktsuttryck. Beteende och ansiktsuttryck ger därför upphov till, olika beteenden, så man sen kan relatera till signalsubstanser, och receptorer och synapser. Det är alltså möjligt att se på vissa beteenden och hur det relateras till dessa faktorer. När ansiktsuttrycket, beteendet och förändras inom en kort, sker en lång period, detta, ger upphov till en förändring i beteendet, samt ansiktsuttrycket, som i alla fall delvis står i relation till våra signalsubstanser. Precis i förändringen av vårt beteende. Tidigare i verket kan man läsa om logik, meditation, och hur det påverkar människan och ovan nämnda text. Hoppas ni lärt er av det jag skrivit och att ni kan använda er av det i era liv!

 

1. Psykologi a – gymnasiet

2. Exponering – Wikipedia

  3. Kognitiv beteendeterapi – Wikipedia

  4. – Psykoterapi – Wikipedia

  5.Alan Watts -Teaches Meditation | wakening to the True Reality | Full Lecture Black Screen – YouTube

6. Psykodynamisk terapi (PDT) – mindler

                                                      7.                Neuronal Uniqueness: Stars of the Sky |  

 7. f aial expressions – Bing images

  8.  facial expressions

 9 . Bing imagesVerywellmind.comfaci  al expressions – Bing imagendersanding Emotions Through Facial

Expressions (verywellmind.com)

9  ned an alla från wikipedia Dopamin– Wikipedia

Noradrenalin – Wikipedia

Serotonin – Wikipedia

Synaps – Wikipedia

11. https://hjarnan.ifokus.se /discussion/1358935/synaps.

12.https://www.bing.com

13. Sorg – symtom och behandling – Doktor.se

14. facial expressions – Bing images

14.facial expressions – Bing imagesVerywellmind.com

 15. Understanding Emotions Through Facial Expressions (verywellmind.com)

17. Ilska – detta händer i kroppen | MåBra (mabra.com)

Vetenskap och filosofi

tis 07 maj, 2024 kl.21:55 | Inga kommentarer

Inledning

I detta avsnitt kommer jag gå igenom hur vi och jag skall tänka gällande de vetenskapliga samt filosofiska värdena; hur vi skall tänka gällande olika arbetsformer, inom den ven vetenskapliga samt filosofiska världen.

        Vetenskap

Hur vetenskapen förmedlar sig genom vetenskapliga bevismetoder: så som empiriska bevis och logik. Detta kommer jag kort gå igenom: Vi ser en viss prövning som ska härledas till empiriska bevis. Empiriska bevis följs med tiden, om fungerat tidigare används också de i senare följd. Låt säga att vi har en undersökning som säger att en viss händelse kommer att ske inom en viss framtid, med hjälp av tidigare följda produkt: Det som har hänt enligt en vis beräkning, kommer att ske. Det är alltså en bedömning vi följer och som de flesta tycker att vi skall fortsätta med inom denna värld.

                   Filosofi

Inom denna kategori av kunskap hittas bevis aldrig hela tiden, utan snarare kan vi relatera denna kunskap, på så sätt i relation till något – relativism. Hur vi skall se på idéer vars liv ej är bevisbara på det empiriska planet; idéer som vi just nu inte kan bevisas empiriskt, ej heller i fullt logiskt ; där de fortfarande har ett värde, inte bara de då kan appliceras vi det mänskligas psyket som sådant. Tex vissa filosofiska herrar. Utan också för att dessa teorier i framtiden kan förtäljas, bevisas och omslutas av positiv avkomma. Utan att vi också skall se deras betydelse i framtiden. Mycket eftersom dessa idéer också varit i betydelsesammanhang i många människor liv. Det vi då behöver göra är att se dess innehåll och i verklighet genom nya beprövande metoder; empirisks bevis samt andra sätt som de kan bevisas på i framtiden ej funna väsen. Vi bör vara sannerligsheta gällande vissa teorier, för även om de inte just nu fungerar hundra procent, ja inte ens det, så kan dessa göra det i framtiden. Därför bör vi också söka dess glans och bemöta den just nu genom olika bemötelsemetoder, som tillexempel logik och empiriska bevis. Problem innan ej utnämnda metoder, kan ge upphov till, om de ej granskas nyttigt och tydlighet med vishet och eftertanke: att vi går undan dem kan vara farligt, precis som att inte i framtiden försöka bevisa dem. Alltså är det farligt att skuta dem under mattan, som att bevisa dem per 100 procent onödiga. Att bevisa, följa, bevisa och ej bara se det värdefulla i det vetenskaplig, samt viljan till att ej bevisa dem, kan ge upphov till missförstånd, men också att vi inte tar reda på dem på ett vettigt sätt, där individen och ibland massan, tillfreds maximalt för en frambringade synsätts framsätt, ihållande, bevisande och ärligt framförande.